Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 2 febr. 1929 - Stockholms generalplan av år 1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
Fig. 13. Approximativa gränser för broarnas över Norrström
trafikområden inom de norra stadsdelarna, dels de procenttal av den nord-sydgående
trafiken som passerar över de olika broarna. Svart cirkelyta betecknar
en procent av trafiken över slussbroarna inom såväl de norra som de
södra stadsdelarna, varvid till de förra räknas staden mellan broarna.
Förutsättning: Ny bro har uppbyggts över Norrström väster om Vasabron
samt mellan Riddarholmen och Södermalm. En ny trafikled har byggts
mellan Blasieholmen och Skeppsbron; Sveavägen har icke neddragits
till Gustav Adolfs torg och Västerbro har icke byggts.
sidor skulle vidgas till 18 meters bredd. Redan när
denna stadsplan fastställdes ansåg man sig gå in för
ett minimum av vad som var att göra åt denna del
av staden. Sedan dess ha automobilismen och den
våldsamma trafikökning kommit, vilka man
omöjligen kunde förutse år 1912. Vad som då var i
minsta laget för trafiken är nu obetingat för smått.
Förhållandena hava nu utvecklats därhän, att det
icke räcker att vidtaga endast en sådan åtgärd, som
ligger närmast till hands, nämligen att öka bredden
på gatorna i 1912 års stadsplan. Denna är nämligen,
som förut framhållits, baserad på ett numera icke
längre hållbart trafiksystem, emedan Klarabergsgatan
—Hamngatan, såsom led i den stora öst-västliga
förbindelseådern, icke bör belastas med även
huvudparten av Sveavägens trafik.
Skall man, såsom förutsättes i gällande stadsplan,
leda trafiken mellan Sveavägen och stadsdelarna
söder om Norrström icke ned igenom utan
huvudsakligen på sidorna om nedre Norrmalm, måste
Klarabergs- och Hamngatorna givas större bredder än om
de icke skola belastas med Sveavägens trafik. Vidare
måste då en ny bro väster om Vasabron byggas
tidigare än annars skulle behövts. I ekonomiskt
hänseende gäller det således här att jämföra
kostnaderna för att ytterligare bredda Klarabergs- och
Vasagatorna samt att i förtid bygga bron väster om
Vasabron, med att leda ned Sveavägen till Gustaf
Adolfs torg och utföra den ytterligare ökning i
Myntgatans bredd, som bleve en följd härav, eftersom
Sveavägens trafik, sedan den passerat Norrbro, då
måste fördelas å båda sidor om stadsholmen.
Om Hamn- och Klarabergsgatorna skola betjäna
huvudsakligen endast den öst-västliga trafiken, torde
det vara tillfyllest att mellan Regerings- och
Vasagatorna giva dem en bredd om 24 meter under
förutsättning, att de icke behöva framföra spårväg.
Men skola de betjäna även Sveavägens nord-sydliga
trafik, måste de givas en bredd om minst 30 meter
å sagda sträcka, varjämte Hamngatan måste bred-
das även öster om Regeringsgatan till en bredd av
24 meter, vilket motsvarar en bredd om 21 meter å
gatorna utmed Kungsträdgården. Myntgatans
breddökning slutligen skulle, om Sveavägen neddrages till
Gustaf Adolfs torg. uppgå till cirka fyra meter, dvs.
från 18 till 22 meter.
Enligt å stadens fastighetskontors
gatureglerings-avdelning av kapten Ä. Virgin gjorda beräkningar
skulle merkostnaden för att. på sätt nu beskrivits,
draga ned Sveavägen till Gustaf Adolfs torg, jämfört
med att låta den stanna vid Hamngatan, uppgå till
nära sex millioner kronor. Från denna merkostnad
bör dragas utgiften för att bro över Norrström väster
om Vasabron måste utföras tidigare, än om
Sveavägen drages ned till Gustaf Adolfs torg. Det är
givetvis icke möjligt att beräkna denna tidsskillnad.
I varje fall blir den dock så stor, att den kommer
att väsentligt minska kostnadsskillnaden, varigenom
denna icke blir av sådan storleksordning, att den kan
tillmätas avgörande betydelse. Utslagsgivande är
däremot, att det nät av trafikleder, som uppstår, när
Sveavägen fortsättes helt ned till Gustaf Adolfs torg,
får väsentligen större trafikkapacitet, än om
Sveavägen stannar vid Hamngatan. Man får således i
förra fallet betydligt större valuta för de pengar,
man lägger ned på regleringar för trafikändamål.
Hur trafiken i staden skulle gestalta sig om ena
eller andra trafiksystemet tillämpas eller om
kombinationer av dem användas, visas å fig. 12 A—I. Av
den förra framgår, att broarna över Strömmarna få —
utan användande av några konstlade
trafiköverföringar — den jämnaste möjliga belastningen, om
Sveavägen neddrages till Gustaf Adolfs torg. Men
så snart detta icke sker. måste trafikområdena för de
olika broarna givas konstlade gränser, om broarna
skola bliva något så när lika trafikerade.
Av samma figur framgår även, att
förbindelseleden mellan Blasieholmen och Skeppsbron under alla
omständigheter blir mycket starkt trafikerad. Detta
har sin särskilda betydelse, när det gäller att fatta
ståndpunkt till värdet i trafikhänseende av
Sveavägens neddragande till Gustaf Adolfs torg. Stannar
Sveavägen vid Hamngatan blir nämligen en bro
mellan Blasieholmen och Skeppsbron alltför starkt
belastad, emedan till dess naturliga trafik då även
kommer en del av Sveavägens, som då tvingas att söka
sig ned Hamngatan—Kungsträdgården. Detta
åskådliggöres av fig. 13.
Av skäl, som nu angivits, har det här ifrågavarande
förslaget till generalplan baserats på, att Sveavägen
neddrages till Gustaf Adolfs torg. Betydelsen av en
sådan åtgärd för handel och näringar samt för stadens
liv i övrigt behandlas i kapitlet: "Sveavägens
fortsättning till Gustaf Adolfs torg."
Hur beskaffenheten av en förbindelse mellan
Blasieholmen och Skeppsbron påverkas av huruvida
Sveavägen nedföres till Gustaf Adolfs torg eller ej
framgår av kapitlet: "Förbindelseled mellan Blasieholmen
och Skeppsbron".
Södermalm är liksom Norrmalm i avsaknad av
genomgående central trafikled i nord-sydlig riktning,
vad beträffar området mellan Södra Bantorget och
Slussen. Söder om Södra Bantorget är däremot
Götgatan upptagen i stadsplanen till en bredd av 24
meter och den kan söder om Skånegatan vidgas till 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
