Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 10 aug. 1929 - Förbränningsmotorns hemlighet, av Oskar Kähr - Magasinering av elektrisk överskottsenergi i form av vätgas (forts.), av F. Lawaczeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 juni 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
407 a
nor, är alltså förborgad i ett fåtal bränslekanaler,
anbragta i insprutningsmunstycket för bränslet. Jag
kan tyvärr icke ingå på en analysering av formen
på och framställningssättet för ifrågavarande
kanaler, emedan patentbehandlingen av ett dylikt
munstycke utgör ett hinder härför.
Bortsett från den direkt ekonomiska vinsten
genom ett event. utbyte av nu använda motortyper,
medför detta utbyte så avsevärt stora tekniska och
andra fördelar, att enbart dessa giva tillräcklig lön
för mödan. Exempelvis bortfalla tändstift, induktor,
tändbatteri och karburator samt insugnings- och
ut-blåsningsventilerna.
Genom karburatorns ersättande med direkt
insprutning av bränslet i den komprimerade luften,
bortfaller den besvärliga sotbildningen i
förbränningsrummet, vilket annars vid vissa belastningar kan
ställa till obehagliga överraskningar, icke endast på
tändstift och cylindrar, utan även, tillsammans med
smörjoljan, i avlopps ventiler och avgasrör.
Emedan varvtalet pr min. hos tvåtaktsmotorn med
fördel kan sänkas till ungefär hälften av
fyrtakts-motorns varvtal, ökas härigenom den mekaniska
verkningsgraden ganska avsevärt. Genom den direkta
insprutningen av bränslet ökas även
manövrerings-och accelerationsförmågan.
MAGASINERING AV ELEKTRISK ÖVERSKOTTSENERGI
I FORM AV VÄTGAS.
Av dr-ing. F. Lawaczeck.
(Forts. fr. sid. 401.)
Överskottsströmmens förvandling till vätgas.
Vi komma nu till det andra villkoret för
värmedistributionen.
Framställningen av vätgasen och framför allt
gasens transport och fördelning måste vara så billig,
att vätgasen vid förbrukningsstället kan levereras
billigare eller lika billigt som stenkol eller lysgas.
Anläggningskostnaden för
framställningsapparaterna måste vara låg, apparaternas skötsel enkel, och
de måste arbeta driftsäkert.
Då man skall sönderdela vatten, tillsätter man
kali- eller natronlut och sätter ned två elektroner i
vätskan, vilka hava en spänningsskillnad, som är
större än 1,5 voit. Den genom vätskan gående
strömmen sönderdelar luten, tager med sig
metallionerna till anoden, under det att hydroxylionerna
samla sig kring katoden. Sedan hydroxylionerna
(OH) avlämnat sin elektriska laddning förena de sig
två och två till H20 under avgivande av O. Sedan
metallatomerna K eller Na urladdat sig taga de till
sig OH ur vattnet, så att en väteatom H blir fri. På
två OH-grupper kommer först en O och sålunda på
en O, som blir fri, två väteatomer. Alldeles så,
som om vattnet hade sönderdelats direkt. Att icke
endast en sönderdelning av vattnet äger rum synes
därav att luten blir allt mera utspädd vid den ena
elektroden och allt mera koncentrerad vid den andra.
Gasblåsorna sitta kvar en stund vid elektroderna
och flyta sedan upp till ytan, där de kunna
hopsamlas.
Ett kg vätgas intager vid atmosfärtrycket en
volym av 11 kbm. Om man använder sig av
sönderdelningen vid atmosfärtrycket, erhåller man antingen
mycket stora gashastigheter eller mycket grova
rörledningar. Men om man tillsluter de kärl, i vilka
gasutvecklingen försiggår och därigenom begränsar
utrymmet för gasen, kan man få vilket tryck man
önskar på gasen ända till det tryck, som motsvarar
gasens övergång till vätska, och anordningen blir
mindre skrymmande.
Våra försök hava omfattat gasframställning vid
ända upp till 1 060 atmosfärers tryck. Det har
härvid visat sig, att strömförbrukningen för en viss
mängd vätgas och enligt definitionen på enheten
ampère således även spänningen, är ungefär
densamma vid olika tryck hos den uppsamlade gasen.
Vid högre tryck är spänningen t. o. m. något mindre.
Fig. 12 visar en serie försök.
Man kan sålunda få gasen komprimerad, utan att
kosta på något arbete.
Ytterligare en fördel är den stora minskningen i
volym. Det är ju nödvändigt, att man får ned
volymen så mycket som möjligt, så att det apparaten
Fig. 12. Elektrolys vid högt tryck.
omgivande stålhöljet kan göras tillräckligt
motståndskraftigt mot trycket utan att bliva alltför
tungt. För att erhålla en apparat, som tager så liten
plats som möjligt, pressade vi tillsammans med hål
försedda plåtar, som på ena sidan bestrukits med
isolerande fernissa. Av sådana plåtpar bildades
staplar (fig. 13), som placerades i cementburkar.
Cementburkarna anbragtes ovanpå varandra (fig. 14)
och stuckos in i röret, som tillslöts med ett
lock (fig. 15). Staplarna äro kopplade i serie,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
