Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 10 aug. 1929 - Magasinering av elektrisk överskottsenergi i form av vätgas (forts.), av F. Lawaczeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408
TEKNISK TIDSKRIFT
20 juli 1929
Fig. 13.
men plåtparen i staplarna parallellt. I fig. 16
visas de elektrodstaplar, som erfordras för två 8 m
långa rör.
Ungefär 25 sådana cementburkar kopplas i serie i
ett rör, och spänningen för ett sådant rör blir omkr.
50 voit.
Den erhållna gasen har en renhetsgrad av 99,9 %,
vilket är av stor betydelse. Att man kan erhålla
så ren gas, beror därpå, att de rum, där vätgasen
och syrgasen utvecklas, noga skilts åt. Man kunde
befara, att en förorening uppkommer, därigenom att
de endast av ett diafragma skilda elektrolyterna bii
mättade av syre och väte och att genom diffusion
ett utbyte av dessa lösningar äger rum. Det är
möjligt, att verkligen en dylik genom diffusion
uppkommen blandning förekommer mellan elektrodplattorna
i själva diafragmat. Men emedan dessa vätskeskikt
förbliva i vila och icke sönderdelas, på grund av att
elektrodytorna där äro isolerade, kan den lösta
gas-blandningen ej bli fri.
Emedan mättningen är beroende av trycket, skulle,
då detta blir mindre, gasblandningen frigöras och
förorena vätgasen. Därför är det så ordnat, att
trycket i apparaten alltid förblir konstant. Först då
detta tryck överskrides, strömmar gas ut i fria luften.
F. ö. vet man icke, varför ej gas av renhetsgraden
100 %, dvs. fullkomligt ren vätgas erhålles. Det
problemet få vetenskapsmännen lösa, vi tekniker få
vara belåtna med, att man oaktat kompressionen
erhåller en så hög renhetsgrad, att den för praktiska
ändamål är mer än tillräcklig. De mycket obetydliga
föroreningar, som uppstå vid
sönderdelningsproces-sen, borttagas genom katalytisk förbränning under
gasens gång till uppsamlingsbehållarna.
Sönderdelningsapparaten måste vara så
konstruerad, att den kan arbeta med de olika belastningar,
som betingas av belastningsvariationerna i
ledningsnätet. Detta går utan vidare för sig på grund av
apparatens gynnsamma karakteristika. Om man
ritar upp en kurva, som visar spänningen såsom
funktion av strömtätheten, erhålles det i fig. 17
avbildade diagrammet.
Detta gäller i huvudsak för alla
sönderdelningsapparater, vare sig de arbeta med övertryck eller ej.
För vår apparat ligga kurvorna lägst, emedan de
motstånd, som förorsaka spänningens stegring över
den teoretiskt erforderliga sönderdelningsspänningen,
hos denna apparat är minst. Den kan med lätthet
upptaga belastningsändringar i proportionen 10 :1
(se fig. 17). Om den motsvarande
spänningsändringen skulle anses vara för stor för
ledningsnätet, kopplas sönderdelningsapparaten icke direkt
utan omformaren kopplas parallellt med
ledningsnätet, varigenom spänningsändringen på trefassidan
i motsvarande grad kan minskas.
Sönderdelnings-apparatens karakteristika gör likväl densamma
lämplig att arbeta direkt som effektregulator.
Huvudsaken är emellertid kostnaden. Om
överskottsströmmen icke är värd något, såvida man ej
kan få något betalt för den, får man icke belasta
den alltför mycket med kostnaderna för dess
nyttiggörande.
Sönderdelningsapparaten består av vanliga plåt-ar
med utstansade hål, som vid masstillverkning kunna
framställas till mycket billigt pris. Det valsade eller
svetsade järnrör, i vilket staplarna sänkas ned,
Fig. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
