Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 30 nov. 1929 - Huru bemästra den tekniska litteraturfloden, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
618
TEKNISK TIDSKRIFT
16 nov. 1929
ningen och kunde efter de 312 svaren konstatera, att
på omkring 150 ställen i Tyskland funnes en ordnad
förmedling av teknisk litteratur. (Det bör kanske i
detta sammanhang med tillfredsställelse framhållas,
att redan för många år sedan tekniska högskolans
bibliotekarie i Stockholm gjort en liknande
inventering för Sverige.)
Man fann sålunda, att det elektrotekniska facket
var rikast företrätt med 22 förmedlingsställen,
därefter kom maskinteknikerna med 20, bergsmännen 15,
kemisterna 12 etc. Den nya
förmedlingsinstitutionen hänvisar sålunda i första hand till dessa ställen,
som sålunda i oförändrat skick fortsätta sitt arbete
med, som man får hoppas, ökad effektivitet. Man
har emellertid funnit, att ännu återstå en del
områden, där sådan information ej står att få, och här
kommer "Vermittlungsstelle" att själv upprätta
speciell litteraturhänvisning. Förmedlingen omfattar ej
allenast tidskriftsuppsatser, böcker och patentskrifter
samt meddelanden från tekniskt-vetenskapliga
institutioner utan även vederhäftiga reklammeddelanden
från firmor och reseberättelser m. m.
Chefen för tekniska högskolans i Charlottenburg
bibliotek, dr Predeek, lämnade en mängd
intressanta siffror rörande den tekniska litteraturen. Av
år 1928 i världen utgivna 160 000 böcker
avhandlade 14 000 tekniska spörsmål. I Tyskland voro
siffrorna resp. 13 000 och 3 000. Den kände
vetenskapsmannen J. J. Thomson använde för ett av
sina specialarbeten 5 680 tidskriftsartiklar. Tills dato
hava c:a 40 millioner tekniska uppsatser sett dagen.
Ostwald anser, att 3/4 av allt vetenskapligt arbete går
åt. för litteraturstudier. Men endast c:a 5 % av alla
tidskriftsartiklar kunna tillskrivas tekniskt värde.
Härav framgår den utomordentliga vikten av en
sakkunnig sovring. I detta avseende framhölls
Chemisches Zentralblatt som ett mönster. Av de 25 000
utkommande tidskrifterna ansåg dr Predeek c:a 3 000
stycken med i runt tal 100 000 uppsatser vara, vad
som behöves per år. Beträffande samarbetet mellan
dé olika offentliga och framför allt de privata
biblioteken framhölls den öppenhet, med vilken man
arbetar i IJ. S. A.
Dr Pflücke, Chemiker Ausschuss für
Quellennachweis, påpekade den stora uppgift den nya
förmedlingsinstitutionen har i att etablera ett gott samarbete
mellan de olika organ, som finnas, och framhöll den
stora betydelse det rent personliga har härför och den
viktiga arbetsuppgift, som ligger i den sakliga
sovringen av det vidlyftiga materialet.
Dr Köhler behandlade i ett formfulländat
anförande privatindustriens synpunkter på frågan om
litteraturhänvisningar. Enligt hans åsikt vore de
mindre industrierna i allmänhet hänvisade till de
olika tidskrifternas referat och framhöll
önskvärdheten av en enhetlig form härför i de olika
facktidskrifterna. För de mindre firmorna vore den nya
institutionen av utomordentligt värde. Även han
lovordade Chemisches Zentralblatt såsom den
facktidskrift, som levererar den ojämförligt bästa
tidskriftsöversikten. Industrien erfordrar tre saker av en
sådan översikt, nämligen 1) snabbhet, 2) fullständighet
och 3) god karakterisering av innehållet. I)en av
Verein Deutscher Ingenieure utgivna Technische
Zeitschriftenschau motsvarar, ehuru i övrigt rätt god. ej
dessa fordringar. Snabbheten i behandlingen
nödvändiggör ett tätare utkommande av häftena.
Fullständigheten gör uppgifterna mera förtroendeingivande.
Karakteriseringen av innehållet slutligen ställer höga
krav på sakkunskap, omdöme och intellektuell
rörlighet hos dem, som omhänderha dessa
litteraturöversikter.
För sin del trodde talaren, att storindustrien på
grund av de resurser den i allmänhet förfogar över
ställt sig mera avvaktande till den föreliggande
frågan. Han visade en del prov på organisation av
tidskriftsöversikter hos de ledande firmorna såsom
A. E. G., Siemens och Osram. Undertecknad fäste
sig särskilt vid, att A. E. G. på sina kort använder
värdering av uppsatsen, ett tillvägagångssätt, som
även med framgång praktiseras på I. V. A:s
motsvarande kort. Talaren förklarade, att de stora
världs-firmorna dock komme att stödja det nya företaget
såsom ett clearing-house för teknisk litteratur.
Professor Bauersfeld ansåg, att fullständighet i
litteraturuppgifter väl vore önskvärd, men att det
alltid kommer att finnas personer, som huvudsakligen
önska se sitt namn i tryck, och att en sovring dock
alltid blir nödvändig. Trodde ej, att mycket stöd
vore att påräkna från storindustrien.
Ordförandens slutord gingo i mera optimistisk
riktning vis à vis storindustrien och hänvisade till det
stora tillmötesgående firmorna emellan i U. S. A.
Som allmänt intryck av kongressen och de herrar,
med vilka jag kommit i personlig beröring, torde
böra framhållas, att man nu i Tyskland efter ett långt
och svårt förarbete lyckats förena de olika
fackintressena i Deutscher Verband
technisch-wissenschaftlicher Vereine, som nu på olika sätt börjar visa sina
livsyttringar. Bland dem äro Vermittlungsstelle für
den technisch-wissenschaftlichen Quellennachweis
jämte das Deutsche Nationale Komitée der
Weltkraftkonferenz de påtagligaste.
Bland de nya uppgifter, som möta
"Vermittlungsstelle", är givetvis samarbetet med utlandet en av de
viktigaste. Betraktar man nu förhållandena hos oss
i denna fråga, så ligger den givetvis lättare till såväl
på grund av de mindre förhållanden, som här råda,
som framför allt emedan vi här i såväl
ingenjörs-vetenskapsakademien som i svenska
teknologföreningen ha fasta organisationer, som omfatta de
flesta tekniska fack. Men den "grundlighet", som
alltid ligger för tyskt psyke, syntes även här kunna
medföra vissa nackdelar, åtminstone framgick detta
av de anföranden, som höllos. Man torde därför icke
med nog skärpa kunna framhålla nödvändigheten av
koncentration, omdömesgill sovring av det vidlyftiga
materialet och anpassning efter de särskilda
förhållanden, som föreligga, då man här vill föra fram en
mera rationell litteraturöversikt.
Det arbete undertecknad hittills utfört på detta
område, har lett mig in på delvis rätt olika vägar mot
dem, som i Tyskland använts, och jag hoppas
framdeles, då mera erfarenhet vunnits, bli i tillfälle att för
Teknisk tidskrifts läsare få framlägga mina tankar
härom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
