Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 14 dec. 1929 - Notiser - Ljusbågssvetsning med användande av skyddsgas, av A. Salmony - En ny princip för rumsuppvärmning - Centrifugalpumpar för borrbrunnar - Världsskeppsbyggeriet vid III. kvartalets slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
600
TEKNISK TIDSKRIFT
16 nov. 1929
Svetsning i vätgas lämpar sig emellertid även för
metaller, som förut erbjudit svårigheter vid svetsning.
Man kan sålunda med dessa metoder svetsa:
Kromstål med upp till 35 % Cr,
Nickelstål „ „ „ 85 „ Ni,
Koboltstål „ „ „ 35 „ Co,
Molybdenstål 20 „ Mo,
Volframstål ...... 13 „ W,
Kiselstål „ „ „ 5 „ Si,
Aluminiumstål „ „ „ 13 „ Al,
Vanadinstål „ „ „ 1,5 „ V och
Manganstål „ „ „ 12,5 „ Mn.
Dessutom kunna med metoderna även andra metaller
och legeringar svetsas, t. e. koppar, aluminium, brons,
monelmetall, nickel, kobolt, volfram, bly och stellit.
A. Salmony.
En ny princip för rumsuppvärmning. Civilingenjör
E. Heineman har i ett livligt kommenterat föredrag
inför Stockholms byggnadsförening framlagt ett projekt,
till ett nytt system för rumsuppvärmning.
Föredragshållaren framhöll, hurusom en varm kropp,
vilken omges av en gas, huvudsakligen avger sin
värmeenergi till omgivningen genom strålning och konvektion.
Vid rumsuppvärmning med kakelugn sker
värmeavgivningen huvudsakligen genom strålning, medan den från
en radiator till övervägade del sker genom konvektion,
ett förhållande som har sin grund däri, att radiatorns
byggnadssätt förhindrar den fria strålningen och
befordrar luftcirkulationen. Föredragshållaren ansåg, att
strålningen såväl med hänsyn till värmeekonomien som de
fysiologiska verkningarna vore den lämpligaste formen
för uppvärmning och anförde som bevis därför, att
lufttemperaturen kan hållas något lägre i ett med kakelugn
uppvärmt rum än i ett rum, som uppvärmes med
radiatorer. Till konvektionens nackdelar hör också den av
luftcirkulationen betingade dammavsättningen ovanför
radiatorerna och den överflödiga uppvärmningen av
luften närmast taket i rummet.
För att öka den procentuella strålningen hos
radiatorn bör man ge denna en lämplig form och
ytbeskaffen-het. Den värmegivande ytan bör sålunda ligga i liv
med väggen och, såvida den ej kan göras slät, förses
med horisontella vågor, som hindra luftcirkulationen.
Radiatorn kan emellertid ej fullt utnyttjas, om
strålningen avskärmas med möbler och andra föremål. Den
måste i stället erhålla en plats, från vilken den kan
avge en diffus strålning till rummets alla delar. En
sådan placering erbjuder taket. Värmekropparna böra
där läggas i liv med putsen, isoleras från bjälklagret och
ges en plan eller något konkav undersida samt en form,
som ansluter sig till rummets arkitektur. Som
strålningseffekten ökas betydligt hastigare än konvektionen
vid en temperaturhöjning hos den värmegivande
kroppen, skulle det ställa sig fördelaktigast att för en viss
värmeeffekts ernående låta radiatorn få en relativt
liten yta och en högre temperatur. Stora fördelar skulle
i detta fall användandet av högackumulerande
elektriska värmekroppar medföra.
Takradiatorn kommer sålunda att avge sin energi i
form av strålning, som absorberas av rummets väggar,
golv och möbler. Dessa avge i sin tur värme till den
omgivande luften, som till följd därav måste bli kallare
än föremålen själva. Uppvärmningsprocessen blir
sålunda rakt motsatt den som äger rum vid nu brukliga
värmeledningssystem.
Centrifugalpumpar för borrbrunnar. Eslövs
vattenledningsverk har efter en i dagarna slutförd ombyggnad
helt övergått till vattenuppfordring med
centrifugalpumpar. Verket erhåller sitt vatten från två borrbrunnar
med diametern 250 mm. I var och en av brunnarna är
en vertikal centrifugalpump anordnad. Pumparna, som
äro 12-hjuliga seriepumpar med en yttre diameter å
pumphuset av endast 200 mm, befinna sig på ett djup
under markytan av 38 m. Kapaciteten är 15 1/sek. vid
46 m manometrisk uppfordringshöjd. Stigareledningarna
bestå av smidda rör i längder om 2,5 m och med en
diameter av ca 200 mm. I muffarna, som förbinda längderna,
äro anbragta lager för pumpaxeln, som ävenledes är
utförd i längder om 2,5 m, förenade med koniska
kopplingar. Lagerbussningarna äro av gummi. Pumparna
drivas av direktkopplade, vertikala trefasmotorer,
uppställda å bottenplattor över borrhålet. Varvtalet är
1 450 per min. Den första pumpen, som samtidigt var
den första i sitt slag inom landet, installerades 1927. De
goda erfarenheterna av denna pump föranledde verket
att för en i höst slutförd modernisering anskaffa
ytterligare ett aggregat.
Världsskeppsbyggeriet vid III. kvartalets slut. Enligt
Lloyd’s Registers statistik var vid slutet av
september ett handelstonnage om 741 fartyg med 2 817 339
bruttoregisterton under byggnad i världen. Vid II.
kvartalets slut voro motsvarande siffror 759 st. och 2 837 812
brt. Således nu en obetydlig minskning.
Byggnadstonnaget utgjordes av (siffrorna inom vanlig parentes äro
motsvarande vid II. kvartalets slut):
30Jt (288) motorfartyg om 1 531 753 (1 432 220) brt [54,3 %]
411 (447) ångare „ 1 275 019 (1 394 168) „ [45,3 %]
26 ( 24) segelskepp
o. pråmar „ 10 567 ( 11 837) „ [ 0,4%]
Särskilt ifråga om det sistnämnda fartygsslaget bör
ihågkommas att Lloyd’s statistik blott medtar fartyg om
minst 100 brt storlek.
Fördelningen på de olika länderna är
Antal fartyg Bruttoregisterton
Storbritannien o. Irland 341 (365) 1 448 355 (1 453 906)
Tyskland ............. 66 ( 80) 235 499 ( 272 444)
Holland .............. 55 ( 39) 224 029 ( 172 40«)
23 ( 22) 156 810 ( 179 968)
Frankrike ............ 19 ( 21) 135 776 ( 139 316)
Ryssland ............. 37 ( 40) 112 073 ( 124 908)
Förenta staterna ...... 28 ( 27) 112 010 ( 119 098)
Sverige .............. 31 ( 27) 111 427 ( 89 517)
Danmark ............. 19 ( 18) 80 855 ( 68 009)
Italien ................ 36 ( 36) 69 834 ( 73 861)
Spanien .............. 13 ( 11) 45 137 ( 45 524)
Brittiska besittningar .. 331 ( 27) 33 973 ( 31 844)
Norge ................ 25 ( 35) 32 370 ( 35 544)
Belgien .............. 7 ( 7) 11440 ( 19 680)
7 ( 1) 6 076 ( 4 400)
Danzig ............... 1 ( 3) 1 550 ( 7 800)
Brasilien .............. 1 ( —) 125 ( — )
Den brittiska anparten (inkl. kolonierna) av
världsbyggnadstonnaget är denna gång 52,5 %, eller
ungefär densamma som tre månader tidigare. En
betydande ökning förete Holland och Sverige, medan
särskilt Tyskland men även Japan och
Ryssland uppvisa minskning. Den med svårigheter för
Schichau-varvet sammanhängande nedgången av
skeppsbyggeriet i Danzig är katastrofal —• där bygges nu
blott ett litet fartyg mot 7 st. om 38 460 brt vid samma
tidpunkt ett år tidigare.
Tanktonnaget under byggnad bestod av 53 fartyg om
400 913 brt mot 49 st. om 338 774 brt vid slutet av II.
kvartalet; således en betydande ökning.
Under III. kvartalet sjösattes i de statistiken
omfattande länderna 237 fartyg om, 715 372 brt (272 st. om
714 765 brt under II. kvartalet), bestående av:
157 ångare om 397 250 brt [55,5 %]
69 motorfartyg „ 310 845 „ [43,5 %]
11 segelskepp o. pråmar „ 7 277 [ 1,0 %]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
