Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
teknisk tidskrift
13 april 1929
Varje kornklass för sig har analyserats och
järn-halterna grafiskt åskådliggjorts i figuren. Som synes,
variera för de olika proven såväl kornklassernas
storlek som järnhalterna obetydligt, och torde därför
godsets sammansättning kunna tillnärmelsevis
representeras av kurvorna i fig. 2, som äro sammansatta av
medeltal från flera undersökningar. Halvkorn
förekomma praktiskt taget inte, däremot består gråberget
till en icke obetydlig del av apatit, godset håller c:a
3 % P, vilket mineral har högre specifik vikt än det
Q* Qt Q6 rn&Qtl
Fig. 1. Siktkürvor och järnhalter hos ingående godset till
mull-sättmaskinerna i Müllers separationsverk.
övriga gråberget, och därigenom i första hand
förorsakar en sänkning av järnhalten hos det separerade
godset.
Av siktkurvan i fig. 2 framgår, att c:a 35 % av
godset ligger under 0,2 mm. Detta gods undandrager
sig, som förut nämnts, sättmaskinernas
anrikningsverkan, och skulle således i oförändrat skick lämna
densamma, antingen med malmen eller med gråberget,
såvida ej en del av de allra lättaste kornen avsköljdes
med vattenströmmen och på så vis en obetydlig
anrikning ägde rum av det gods som går genom bädden.
Kornklasserna under 0,2 mm äro emellertid järnrika,
se järnhaltkurvan i fig. 2, och nedsätta därför ej
järnhalten hos koncentratet så mycket som annars skulle
vara fallet. Då i varje fall en viss strömhastighet
fordras för anrikningen av det övriga godset, är en
förlust av finkornsslig oundviklig och ligger största
svårigheten i att hålla denna förlust inom rimliga
gränser.
För att undersöka ned till vilken kornstorleksgräns
sättmaskinanrikning av blodstensgods är möjlig, ut-
acc. procent
över gråbergsuttaget, men ävenledes i oseparerat
tillstånd. Ökas granaliebädden till stor höjd, samtidigt
som slaghöjden minskas, täppes bädden till, så att den
antingen ej rör sig alls för slaget, eller lyftes något i
sin helhet, som en fast kaka. Kratrar uppstå samtidigt
här och där i bädden, genom vilka godset —
oseparerat — hastigt försvinner i under liggande rum. —
Det visade sig således att en maskin för detta gods
måste förses med en sikt, med mycket små hål, och
granalier i förhållande härtill. Försök gjordes därför
med en bädd på siktduk med granalier, bestående av
s. k. dunst-hagel med en diameter av 1 à 2 mm. Även
nu var genomsläppningsförmågan för stor, fast
slaghöjden minskats till 5 mm. Användes siktade
järnmalmskorn som granalier, tenderade bädden att sätta
igen sig, och den förut omtalade kraterbildningen
började.
För att komma ifrån dessa svårigheter,
konstruerades bädden på följande sätt. I stället för sikt inlades
ett galler med c:a 3 mm avstånd emellan ribborna,
över varje springa placerades sedan en rund
metallstav, som i det närmaste vattentätt slöt densamma.
Metallstavarna nedpressades på sidorna av
gummiband, vilka tilläto stavarna, att vid tryck underifrån
lyfta sig något uppåt, men vid tryckets upphörande
åter nedpressas mot gallret. Mot anordningen ifråga
kan den anmärkningen göras, att vid nedpressandet
av stavarna, små partiklar kunna klämmas fast mellan
dessa och gallerkanterna, och på så vis en
öppning-uppstå, men som försöksgodset var klasserat under
0,3 mm, kunde ej större springa än i värsta fall 0,3
mm uppkomma. För att i möjligaste mån söka
förhindra godset att falla genom på så sätt uppkomna
små springor, försöktes även att över denna så att
säga konstgjorda bädd lägga en tunnare vanlig bädd
av små hagel, men visade sig en sådan anordning utan
inflytande på resultaten. Siktytan var c:a 250 X 350
mm stor.
På detta sätt erhölls en apparat, som visade sig
arbeta med de små kornklasserna, som kommo ifråga,
ungefär som en vanlig kornsättmaskin.
Här nedan meddelas resultaten av några typiska
prov utförda med densamma.
Fig. 2. Siktkurva och järnhalt hos ingående godset till
mulisält-maskinema i Müllers separationsverk. Medeltal av flera
undersökningar vid olika tider se fig. 1.
Ql Ql Q3 Ql Ql l 2 3 . 4 nym
Fig. 3. Ackumulativ järnhaltskurva i ingående gods till
sätt-maskinerna i Müllers separationsverk. (Kurvan säger, huru många %
av järnet i ingående godset som tinnes under en angiven kornklass.)
fördes en serie försök med den lilla provmaskinen.
Densamma hade konstruerats med hänsyn tagen till
det gods den skulle behandla, såväl vad bädd som
rörelseanordningar beträffar. Om en vanlig sättmaskin
av Hartz typ, lämplig för gods ned till 1 mm, och
således exempelvis försedd med en sikt med 3 mm hål,
och 4 mm granaliebädd, påföres gods, siktat genom
0.3 mm går detta så gott som omedelbart genom
bädden utan att nämnvärt anrikas. Genom att öka
strömhastigheten kan visserligen en del av godset spolas
I. Gods under 1 mm särsiktades i två klasser.
1—0,3 mm och 0,3—0 mm.
a) 1—0,3 mm.
Påmatat gods; järnhalt .......... =49 %
Erhållen slig .................... = 65,1 %
„ avfall .................. =21,7 %
b) 0,3—0 mm.
Påmatat gods; järnhalt ....................= 51,3 %
Erhållen slig ........................................= 59,1 %
„ avfall ....................................= 29,7 %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
