- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Bergsvetenskap /
34

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

teknisk tidskrift

13 april 1929

malmen på vanligt sätt tappas i skipp. Den
horisontella transporten i gruvan sker medelst elektriskt
överledningslokomotiv (A. E. G.) och 2,5 tons
sidotippande vagnar av ingenjör Gumessons
konstruktion.

Brytningsplanen går ut på indelning av fyndigheten

1 35 in etager med transportorter inom fyndigheten.
På de ställen, där malmen står tillräckligt brant,
uttages den medelst magasinsbrytning. Där
sidostup-ningen återigen är för flack, drages det brutna berget
ner medelst skrapor samt med tillhjälp av
plåtrännor. Den första, dels under brytning, dels ännu
under tillredning varande transportnivån har lagts till
-j- 100 m nivån, emedan av malmskivans översta
spetsar, från 60 m till dagen, endast c:a 30—40 %
kvarstår och den här brytbara malmen kan fås ned
medelst plåtrännor. Ovanom 100 m nivån beräknas
den uttagbara malmtillgången till 0,8—1 mill. ton och
nivåns livslängd med nuvarande brytning
följaktligen till 8 à 10 år. På denna nivå har tillretts en
elektrisk transformator- och omformningsstation för
gruvloket, pumpstation jämte huvudvattenbassäng,
borrsmedja och sprängämnesförråd för dagligt behov.

Anrikningen går ut på tillvaratagandet icke endast
av kopparn utan även av svavlet och järnet sålunda
att största möjliga kvantitet fås ut i form av grova,
dammfria koncentrat, vilket är av vikt för
underlättandet av svavlets avrostning. Efter finmalning till
3,5—4 mm kornstorlek sker därför en första
anrikning på skakbord, vilka ge ett koncentrat med
43—44 % svavel och 4—4,5 % koppar.
Skakbords-avfallet finmales därefter under 0,15 mm och floteras
för tillvaratagande av kopparn. Med denna relativt
lätta uppgift för anrikningen och tack vare malmens
enkla sammansättning —• å ena sidan kiserna, å
andra sidan kvartsen — har även
anrikningsmaskineriets uppställning blivit relativt enkel. Denna
uppställning åskådliggöres genom vidstående schema,
som för fullständighetens skull upptager även
för-krossningen utanför anrikningsverket:

Schaktficka för grovmalm, 250 ton —
Grovtug-gare 920 X 610 mm i gruvan, < 150 mm —
Schaktficka för finkrossad malm, 150 ton — Mätfickor —

2 skip à 4 ton — Uppfordring — Malmficka i laven,
50 ton — 2 st. fintuggare 650 X 300 mm, < 50 mm
— Transportband, 600 mm bred, 60 m lång —
Fin-malmsficka i anrikningsverket, 400 ton.

Hittills försiggår arbetet i ett skift med 50 ton per
timme, medan anrikningsverket arbetar i 3 skift med
15 ton per timme.

Yid flotationen äro cellerna av M. S.-typ med
luft-blåsning, indelade i 4 grupper om 10 celler, arbetande
parallellt. I varje grupp tages koncentrat ut från
cellerna 4—6, medan de sista cellernas produkt
pumpas tillbaka till cellen 1. Vid flotationen har
använts dels en inhemsk tjärolja, dels phosokresol
= "aerofloat" av amerikansk och tysk tillverkning,
såsom kemikalier xanthat, natriumcyanid och tidigare
kalk, numera soda.

Anrikningsverket är uppfört terrassformigt på en
brant sluttning. Höjdskillnaden från övre kanten av
malmfickan till järnvägsspåret nedanför
koncentratlagret utgör c:a 50 m. Den översta terrassen upp-

tager de siktande kulkvarnarna. Därefter följer
skak-bordsavdelningen — kulkvarnen, rörkvarnen och de
större Dorr-förtjockarna — flotationsavdelningen —
filterapparaterna och avvattnarna för
bordskoncentratet jämte Dorr-förtjockarna för
flotationskoncent-ratet — nederst koncentratlagren.

Den väsentliga delen av anrikningsmaskineriet har
levererats av firman Fried. Krupp-Grusonwerk,
Magdeburg, som även i detalj har planerat dess
uppställning.

Då avsändningen av koncentrat pågår även under
vintern, är det av största vikt att för undvikandet
av frysning pressa ned koncentratens vattenhalt. Det
har även lyckats att torka flotationskoncentratet
(Woffs kontinuerliga filter) ned till 5—6 %
fuktighet, varvid detsamma icke mera i nämnvärd grad
fryser. Bordskoncentratet lämnar
avvattningsappa-raten med c:a 10 % fuktighet, men torkar under
lagringen till 3—4 %, om detta sker i så tjockt lager,
att materialet icke hinner frysa med detsamma.

Koncentraten utlastas med släpskopa, varvid
last-ningseffekten uppgår till 60 ton per timme.

Föredraget kompletteras här med vidstående
analyssiffror för veckan 4/3—10/3 1929.

% % Cu % S % Si O*
Råmalm ............ 100 4,6 28,4 35,9
Bordskoncentrat ____ 30 4,0 43,4 7,5
Flotationskoncentrat.. . 19 17,2 34,0 11,4
Avfall ............. 51 0,39 10,3 77,8

Anrikningsverket förbrukar 1 000—1 200 minutliter
friskvatten och den totala vattencirkulationen
uppgår till c:a 4 000 minutliter.

Verkets kraftförbrukning uppgår till 35 kWh per
ton råmalm, vari inberäknats även pumpningèn av
friskvatten, för- och finkrossningen samt utlastningen
till järnvägen.

Kraften alstras på stället i egen ångcentral, som är
försedd med tvenne Babcock & Willcox ångpannor
om 375 m2 eldyta, 20 atm. tryck och en
turbogenerator för 1 500 kW. Såsom bränsle användes
sågavfall, som transporteras till stället per järnväg.
Strömkostnaden, inkluderande amortering av
anläggningen, utgör med nuvarande belastning, 700—1100
kW, 50 penni per kWh.

Produktionen, som uppgår till 30 000 ton
bordskoncentrat och 20 000 ton flotationskoncentrat per
år, avsattes f. n. sålunda, att en del av
bordskoncentratet avsvavlas inom landet i och för tillverkning
av svavelsyra och superfosfat, medan bränderna och
den övriga delen av koncentraten exporteras.

Exporten sker över Trångsund (Wiborg), där
särskilda anordningar för ett skeppningslager på
4—5 000 tons kapacitet med ett vattendjup om c:a
25 fot uppförts. Utlastningen i fartyg sker med
rem-transportörer, varvid en effekt om 200 ton per timme
kan ernås.

Produktionen omfattar ytterligare c:a 400 tons
elektrolytkoppar per år från en vid gruvan uppförd
försöksanläggning, där utvinningen av kopparn sker
medelst sulfatiserande röstning, läkning och
elektrolys av lösningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:24:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929b/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free