Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1929
bergsvetenskap
37
Fig 7.
Fig. 9
pressas i en 50 tons skruv-press till den form, som
angives av b å fig. 8. Sedan "skäggning" företagits
(fig. 9) nedpackas skären med träkol och
tackjärns-spån i en cylinder, vilken sedan upphettas till
glödgningstemperatur. Som glödgningsugn användes
en oljeeldad och pyrometerkontrollerad ugn. Efter
glödgningen maskinarbetas skären till det utseende,
som framgår av d å fig. 7 (se även fig. 1) i härför
lämpliga specialmaskiner. De färdiga skären
upphettas härefter under tre minuters tid i ett oljeeldat
och pyrometerkontrollerat blybad, varefter de
överföras till ett oljeeldat och pyrometerkontrollerat
salt-bad, vilket hålles konstant vid den för skärens
härdning lämpliga härdningstemperaturen. I saltbadet
neddoppas skären likaså under tre minuter — under
denna tid anses det att skären alltigenom antagit
saltbadets temperatur — varefter skären härdas
genom att neddoppas i vatten cirka 1/2". Skären
ställas härvid på en perforerad plåt, som befinner sig
V»" under vattnets yta och under vilken en rad
vattenstrilar äro apterade för att åstadkomma en
ständigt uppåtgående vattenström mot skären,
därigenom förhindrande kvarstående ångbildning och
därmed sammanhängande mjuka fläckar på borrskäret.
Efter härdningen nedsänkas skären i kokande vatten
i och för anlöpning.
Det är ju ganska naturligt att borrskär, som blivit
tillverkade och värmebehandlade efter konstens alla
regler, såsom fallet är med Hawkesworth’s skär, skola
giva ett överlägset borrningsresultat, Alla skär äro
av samma överlägsna kvalitet och obehaget med för
hårda, för mjuka eller vid upphettningen till smidning
överhettade eller brända skär förefinnes icke.
Skären tillverkades i Butte i följande storlekar:
För påhuggare användes en skärdiameter av l7/»"
och minskas sedan denna diameter med 1/8" för varje
efterföljande skär. Vikten av ett påhuggareskär är
endast c:a 240 gr och det minsta skär, som användes,
är av D/2" diameter och väger c:a 125 gr. Då ett
påhuggareskär blivit slött, omslipas detsamma i en
härför konstruerad specialslipmaskin till närmast
under liggande storlek. Då detta åter blivit’slött,
ned-slipas det till den därpå följande storleken osv. Vid
en av de stora gruvorna i Butte nedslipades skären
fyra gånger innan de helt skrotades. För att denna
nedslipningsprocedur skall fungera tillfredsställande
är det nödvändigt att man använder lika många skär
av de olika storlekarna vid borrningen av ett hål.
Detta är emellertid ej alltid fallet, utan användes i
allmänhet fler skär av andra och tredje storlekarna,
varför dels nya skär av storlek 2 måste tillverkas
och dels fås ett överflöd av storlek nr 4, då de slöa
skären av storlek nr 3 nedslipas till efterföljande
storlek. Detta är endast angivet som ett exempel
och kan naturligtvis konsumtionen av de olika
skärstorlekarna ställa sig helt annorlunda än här ovan
angivits.
Den största fördelen med dessa lösa skär ligger i
att transporten av borrstål från arbetsplatsen nere
i gruvan och upp till borrsmedjan och åter ner till
arbetsplatsen helt borteliminerats. Alla äro nog ense
om att denna transport kostar betydliga summor och
jag vill här endast omnämna att vid Granby Cons.
M. S. and P. Co., Anyox. B. C. angives denna
kostnad till 26 cent per stål, inklusive kostnaden för
om-vässningen, men exklusive ränta och amortering på
Fig. 8.
Fig. 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
