Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
teknisk tidskrift
13 april 1929
kapital, nedlagt i smedjan och övrig maskinell
utrustning. Enligt uppgifter från olika gruvor i Butte
varierade kostnaden mellan 45 cent till 65 cent pr
stål. inklusive omvässningskostnaden. Då
Hawken-worth’s skär användes, utrustas varje borrare med så
stort antal borr av olika storlekar, som han anser sig
behöva under sitt skift och för dessa skärs
återställande till det s. k. skär-förrådet efter utfört arbete
är borraren ansvarig. De lösa skären placeras i
härför särskilt konstruerade korgar av varierande
utseende och samtliga patentsökta! Det gemensamma
i dessas konstruktion är dock att de skarpa skären
placeras i olika fack, allt efter dimension, och att för
de slöa skären finnes en särskild avdelning, i vilka
de lätt kunna nedkastas. Själva borret, eller som det
kallas "nacken" (shank), lämnas alltså kvar på
arbetsplatsen efter avslutat arbete och nästa borrare
medför endast sin korg med nya skär för sitt skift.
I och med användandet av Hawkesworth’s skär
reduceras alltså transporten av borrstål med ungefär 90
eller 95 % av dess vikt. På grund av den noggranna
värmebehandling, som det är möjligt att giva dessa
skär, ökas borrhastigheten och borrade meter per
skär utöver vad som kan erhållas med nu vanligt
borrstål. och då samtidigt skären äro mycket lätta
att byta ut, förefinnes ej önskan hos borraren att så
att säga taga ut det allra mesta ur skäret, dvs. borra
med det tills det är alldeles slött. Tack vare detta,
anstränges varken maskinen eller själva borrstålet på
samma abnorma sätt, som ofta är fallet, då vanligt
borrstål användes. Borraren är även säker om, att
de skär han fört med sig, äro av absolut
förstklassig beskaffenhet och utsättes därför ej, som fallet
ofta var tidigare, för den olägenheten, att en del skär
äro för hårda eller för mjuka och därmed omöjliga
att använda och att borraren därigenom får ett för
litet antal borr för att kunna fullgöra sitt arbete.
Men det är icke endast den inbesparda kostnaden
för transporten av borren, som är att räkna med.
Borrstålstransporten, särskilt till svåråtkomliga
arbetsplatser, är förenad med stora riskmoment, och om
man studerar den officiella statistiken, finner man att
otaliga olyckor just förorsakats av i schakt eller
don-lägiga arbetsplatser nedfallande borrstål. Vid en
olycka, som inträffade i Butte och som förorsakades
av nedfallande borrstål, dödades t. e. ej mindre än sex
man. Allt för ofta inträffar även svåra olyckor
därigenom, att då gruvarbetaren bär borrstålet på axeln,
detta kommer i kontakt med elektriska ledningar.
Med införandet av Hawkesworth’s lösa skär
bortelimineras dessa riskmoment helt och hållet. Två
ledande gruvman, C. L. Berrien och A. McLeod —• mine
superintendents vid resp. Anaconda Copper and
Mining Co. och Butte and Superior Mining Co. —
framhöllo, att även om dessa skär icke skulle kunna
uppvisa några andra fördelar än eliminerandet av
olyckor, så vore det tillräckligt för att tillstyrka dess
införande vid gruvorna.
Ytterligare ett par synpunkter äro värda att
beaktas i detta sammanhang. Med vanligt borrstål
förekommer det allt som oftast att hålet pluggar igen sig
och att vattenspolningen därigenom omintetgöres. Vid
Hawkesworth’s skär har vattenhålet helt utelämnats
och kominer spolvattnet in i borrhålet genom det
mellanrum, som bildas vid a å fig. 6. Vattnet delas
liär i två strömmar, varav en är riktad mot borrhålets
botten och den andra riktad i motsatt riktning,
härmed underlättande renspolningen av hålets botten och
urspolningen av borrkaxet ur borrhålet. Några
igen-. satta borrskär kan det allså icke bli fråga om här.
De synpunkter, som här i korthet framlagts
beträffande Hawkesworth’s löstagbara skär, torde vara de
bärande skälen för detta skärs till synes stora
framgång i Amerika och då särskilt i Butte, Montana.
RÖN OCH IAKTTAGELSER GJORDA UNDER EN
STUDIERESA TILL NORDAMERIKAS GRUVFÄLT.
Av bergsingenjör P. Eg. Gummeson.
(Forts. fr. sid. 32.)
Goda arbetsförhållanden.
Allmänna åsikten torde hava varit och är så kanske
ännu på vissa håll, att i Amerika tillämpas ett s. k.
’Tåt-gå system" på de flesta områden. Ingenting är
emellertid mera felaktigt. Där om någonstans
angripes problemen, huru små de än synas vara, med
allra största beslutsamhet och noggrannhet och inget
resultat anses för betydelselöst bara det är positivt.
Att goda arbetsförhållanden äro för gott arbetes
utförande en faktor minst lika viktig eller ännu
viktigare än goda maskiner eller goda verktyg, har för
amerikansk industriledning framträtt kanske
tydligare än på de flesta andra håll. Detta kan spåras
ej endast där arbetaren utför sitt arbete, utan även
där han tillbringar sin fritid, på sociala- och
välfärds-inrättningar av alla slag, på förhållandet mellan
över-och underordnade, upplysningsverksamheten, framför-
allt för undvikande och behandlande av olycksfall
samt på de organisationer, som bildats för att i
samråd lösa uppkomna tvister.
Vad speciellt gruvorna angår, råder sålunda i
största allmänhet på arbetsplatserna minutiös
ordning och renlighet; särskilt sörjes för att ventilation
och frisk-lufttillförsel är riklig i den vetskapen, att
ett kontinuerligt inandande av varm och förskämd
luft inte blott i hög grad nedsätter mannens
arbets-effekt, utan därjämte gör, att han känner sig o
tillfredställd och missnöjd. För den mera så att säga
lokala ventilationen har användandet av små
luft-drivna fläktar samt canvastuber vunnit stor
spridning.
Vid gruvorna bedrives en intensiv
upplysningsverksamhet, inriktad framförallt på nedbringande av
olycksfall (se J. K. A. 1926, sid. 397). Frukterna av
denna propaganda och upplysning äro i många fall
rent av otroliga. Sålunda uppgavs vid Phelps Dodge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
