Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
teknisk tidskrift
13 april 1929
går av tabell 11 syntes stålet "S" vara de övriga
betydligt underlägset, vilket särskilt framträdde vid
längre tids betning. Förmodligen berodde detta på
dess höga kromhalt. Det hade nämligen redan vid
tidigare försök, se tabell 7, förefallit som om krom
bidroge till att sänka stålets motståndskraft vid
betning i svavelsyra.
Man torde härvid även observera de fullständiga
resultaten, särskilt beträffande kolhalten, i tabell 10.
Enligt vad som framgår av försöken torde det
lämpligaste stålet vara ett kopparlegerat stål med ca. 0,30
% kol och 0,50—0,60 % koppar. Hög såväl som låg
kolhalt är ofördelaktigt.
Till överingenjör Patrik Rydbeck, SKF, ber förf.
få framföra sitt tack för uppslag och råd under
arbetets fortgång. Ingenjör John Bergstedt vid SKF:s
kemiska laboratorium, som utfört stålanalyserna och
de flesta betningsförsöken, tackar jag för hans
intresserade och omsorgsfulla arbete. Vidare ber jag även
till disponent Erland Bergh, Klosters A.-b.,
Långshyttan, få rikta ett tack för hans tillmötesgående att
dels tillhandahålla martinstålen, som använts vid
undersökningen, dels för min räkning i en Kallings-ugn
låta tillverka de 5 st. kopparlegerade stålen.
NOTISER
Bergsstaten. Sedan innevarande àrs riksdag beslutat
vissa ändringar i bergsstatens organisation har k. m:t
nu fastställt följande nya indelning av riket i fem
berg-mästardistrikt mot förut sex, nämligen:
Norra distriktet: Norrbottens, Västerbottens,
Västernorrlands och Jämtlands län;
Gävle-Dala distrikt: Gävleborgs och Kopparbergs län;
östra distriktet: Stockholms stad, Stockholms, Uppsala,
Södermanlands och Örebro län;
Västra distriktet: Värmlands, Älvsborgs, Göteborgs och
Bohus samt ’Skaraborgs län; samt
Södra distriktet: Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus
och Hallands län.
Det förutvarande Mellersta distriktet har sålunda
uppdelats, så att Örebro län tillhör östra och Skaraborgs
län Västra distriktet. I fråga om övriga distrikt ha
inga ändringar vidtagits.
Beträffande bergsstatens befattningshavare är
placeringen t. v. följande:
Norra distriktet: bergmästaren C. I. Asplund, Luleå,
e. o. tjänstemannen i bergsstaten J. E. Lindeman,
Luleå (förrättar gruvingenjörsgöromålen);
Gävle-Dala distrikt: bergmästaren L. E. Th. Dahlblom,
Falun, gruvingenjören B. G. G. Tiber«, Falun;
östra distriktet: bergmästaren B. Kjellberg, Stockholm,
gruvingenjören E. G. Svanberg, Stockholm,
gruvingenjören K. J. J. Kræpelin, Knutsberg, Nora,
gruvingenjören R. Stahre, Kopparberg (Stahre dock med
huvudsaklig tjänstgöringsskyldighet i Västra distriktet).
Bergmästaregöromålën i distriktet handläggas av
bergmästaren utom vad beträffar Örebro län, där de
tillsvidare å bergmästareämbetets vägnar handläggas
av Kræpelin.
Västra distriktet: bergmästaren K. Hj. Nordqvist, Filip-
stad, gruvingenjör R. Stahre (se ovan);
Södra distriktet: bergmästaren A. F. Hedlund.
I vardera distriktet finnes vidare ett kvinnligt
kontorsbiträde.
Gruvingenjörstjänsternas fördelning på distrikten och
befattningshavarnas bostadsorter torde i någon mån ha
ordnats blott provisoriskt i avvaktan på att vissa
befattningshavare skola uppnå pensionsåldern.
Järnverksföreningens statistik. Exporten av
järnmalm har under årets första sju månader undergått en
betydande ökning i jämförelse med motsvarande period
år 1928. Till sin väsentliga del är denna omständighet
emellertid att tillskriva de säregna förhållanden, som
föranleddes av gruvkonflikten föregående år och som göra
nämnda års siffror föga ägnade att tjäna som
utgångspunkt vid en jämförelse. Läggas i stället 19’27 års
siffror till grund för en sådan, blir ökningen ringa.
Även järnexporten visar förbättring, och den
sammanlagda exportkvantiteten har under januari—juli månader
ökat från 143 600 till 155 900 ton. Förbättringen hänför
sig i huvudsak till förarbetade produkter.
Järnimporten har under sistnämnda tidsperiod uppnått
en kvantitet av 216 400 ton, vilket innebär ej endast en
återhämtning från den starka begränsning av
införselkvantiteten, som föranleddes av isblockaden under årets
första månader, utan även en ytterligare ökning av den
redan förut mycket höga importsiffran.
Järnverkens sysselsättning har under statistikperioden
varit god, och tillverkningskvantiteterna hava
genomgående ökats. Så har under perioden januari—juli
månader tackjärnsproduktionen ökat från 214 3-00 till 284 600
ton, produktionen av smidbara mellanprodukter från
322 900 till 398 600 ton och tillverkningen av valsat och
smitt järn från 228 500 till 286 300 ton. Ehuru
innebärande avgjorda förbättringar nå emellertid siffrorna för
tackjärn och mellanprodukter icke 1913 års resultat för
samma månader.
Någon allmän förändring i järnhanteringens läge
sedan årets första kvartal har icke förekommit. Den
fördel verken draga av den ökade produktionen har
fortfarande kunnat utnyttjas; i prisläget hava icke inträffat
några större förändringar, i varje fall icke i den mån,
som borde betingas av ökade råvarukostnader.
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av sept. och äro
genomsnittliga.
1) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 6,30
per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn netto per
30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt, svenska kr. 250-300.
3) Valstråd, „ 0,45 „ „ „ 285-330.
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris svenska kr. 190-220.
5) Valsat lancashirejärn, „ „ „ 290.
För rubrikerna 2—5 avser noteringen 1 000 kg fob
exporthamnen netto per 30 dagar.
Gjuttackjärn :
Engelskt nr 1............................Sh. 73— 0 1 pr 1016 kg fob
„ „ 3............................ „ 72— 6 / verkets docka.
Ferr olegeringar:
Kiseljärn 45/50 % .................... £ 11 p 1 000 kg basis 45 sk.
fbv köp. stn vagnslastvis.
Ferromangan 76/80 %................ „ 13—10— 0 pr 1016 kg fob
engelsk hamn.
förpackat ............ „ 1— 0— 0 extra.
Ferrovolfram 80/85 % kolfri .... „ 0— 3—3f pr lb legering.
Ferrochrom 60/70 % 2/4 % C.... „ 33— 0— 0 skala 11/—.
„ 4/6% C.... „ 21—10— 0 skala 7/6, allt
per 1016 kg
bas 60 fob
engelsk hamn.
„ Kolfri legering .... £ 0— 1— 2 per lb Cr.
Chrom, metallisk........................ „ 0— 2— 6 per lb Cr.
Ferrovanadin 35/40 %................ „ 0—12— 9 per lb Va.
Metaller:
Aluminium: tråd.... Kr. 2: 20 Tenn: eng. i tackor Kr. 4: 00
„ tackor „ 1:90 Zink: hytt i tackor „ 0:60
Koppar: taekor:raff. „ 1:54 Nickel: i kulor 99,5
Bly: hyttackor........ „ 0:47 —100 % Ni ........ „ 3:35
Priserna gälla för metaller pr kg banfritt Stockholm, i
tillräckligt stora poster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
