Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 febr. 1929
ELEKTROTEKNIK
87
Statligt kraftverk i drift.
D:o d o projekt.
Privat kraftverk, som lev. energi till järnv.
Understation 66 kV i drift.
D:o d:o projekt.
D:o d:o 132 kV i drift.
I drift 1928, 15 000 V, 16’/« per.
D:o d:o 5 500 V, 25 per.
D:o d:o trefas, 3 000 V, 16’/3 per.
Berner Aipenbahngesellschaft’s banor.
Överföringsledning 135 000 V ’j
D:o 66 000 V (
D:o 60 000 V (
D:o projekt. J
16’/> per.
Fig. 1. Schweiziska statsbanornas elektrifierade nät i slutet av år 1928.
efter anslutning till den bayerska sträckan
München-Salzburg och den planerade samt delvis påbörjade
München-Augsburg-Ulm-Stuttgart-Kehl skulle
möjliggöra elektrisk drift av orientexpressen över hela det
tysk-österrikiska området, har t. v. uppskjutits.
Norge. Den senaste länken i det norska
elektrifieringsarbetet är sträckan Oslo-Lillestrømmen (21
km), som för något år sedan omställdes för elektrisk
drift. Andra projekt hava legat under utredning och
torde efter hand komma på dagordningen.
Italien fullföljer sitt gamla trefassystem med 3 600
voit och 162/3 per., som nu kommit till användning
för en sammanlagd banlängd av över 1 000 km. Till
de senast elektrifierade sträckorna hör
Bologna-Flo-rens (132 km), varjämte arbete är i gång bl. a. på den
viktiga linjen Genua-Livorno med dess otal tunnlar.
Ett intressant projekt är elektrifieringen
Rom-Tivoli-Sulmona (172 km) med 45-periodig trefasström,
varigenom den kostsamma omformningen skall undvikas.
Om försöket slår väl ut, vilket i främsta rummet blir
en lokomotivfråga, torde för framtida elektrifieringar
detta system föredragas.
Bland likströmsbanor nämndes för några år sedan
Turin-Lanzo-Ceres för 4 000 voit, måhända mer att
betrakta som ett försök. För den klenare materiel,
som användes vid denna bana, synes spänningen väl
hög. En helt modern 3 000 volts bana är däremot
Benevento—Foggia (102 km), likaså Ferrovia Nord—
Milano. I Syditalien har en anläggning för 650 voit
och tredje skena kommit till utförande från Neapel
till Literno, en nordligt utgående linje. De
italienska fackmännen synas numera särdeles
fördomsfria i systemfrågan och beredda att pröva allt — utom
möjligen enfassystemet, som tydligen ej vunnit några
anhängare i detta land.
Frankrike karakteriseras av de betydande
likströmselektrifieringarna (1500 voit) inom
Paris-Or-léans, Paris-Lyon-Méditerrannée och Midibanans
system. Till Chemins de fer Paris-Orléans hör sålunda
främst huvudsträckan Paris—Yierzon (204 km),
vartill några smärre bandelar. Vid Paris-Méditerrannée
har elektrifieringen bedrivits i långsammare takt, t. v.
endast på sträckan Culoz-Modane. Midibanan har
däremot gått kraftigt fram och dess elektrifierade
banlängd utgör ca 800 km, varibland Bordeaux-Hendaye
(232 km), Montréjeau-Toulose (104 km),
Pau-Mon-trejeau (112 km), Dux-Pau (85 km) m. fi.
Den franska järnvägselektrifieringen har som
bekant kombinerats med ett i stor stil planlagt
kraftverksbyggande, som väsentligen även tjänar den
allmänna kraftförsörjningen.
Spanien gjorde sin första insats på
elektrifieringsområdet för en del år sedan genom Nordbanans
elektrifiering mellan Busdongo och Pola di Lena (55 km),
den svåraste delen av banans profil. Systemet var
3 000 voit likström, och anläggningen utfördes med
amerikanska konstruktioner. Senare (1926)
påbörjades elektrifiering av de från Barcelona utgående lin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
