- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Elektroteknik /
207

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 febr. 1929

ELEKTROTEKNIK

207

ningen enkelt genom att betrakta en godtycklig punkt
i planet, belägen under vinkeln a samt på avståndet r
från origo ur villkorsekvationen

k C0S a k 1
r — R eos a......

.................... (6)

Uttryckt i ord betyder som bekant denna ekvation
en cirkellinje med radien B/2, vilken alltså utgör orten
för instrumentplaceringen för att fylla det uppställda
villkoret av lika membranverkan. Kurvan är i fig.
uppdragen såsom den streckade cirkellinjen B.

b) Instrumenten placerade efter tvenne mot varandra
vinkelräta axlar.

I det i föregående fall anförda exemplet kunde
instrumentplaceringen uttryckas som en funktion av
avståndet R till mikrofonen, oberoende av storleken
av avståndets absoluta värde. Detta låter sig
däremot ej generellt göra vid den uppställning, som
schematiskt angivits i fig. 13. För enkelhets skull
har därför valts en längd 2a å de båda axlarna A—B
och C—D lika med avståndet från deras
skärningspunkt O till mikrofonen M.

Beräknas först under antagande av samma
instrument- och mikrofonhöj d membranverkan längs axlarna
samt sättes densamma lika med enheten för ett
instrument i centrumpunkten O, erhållas de i fig. 13
nedtill angivna kurvorna; Längs axeln A—B är
kurvan symmetriskt avtagande å
ömse sidor om mittpunkten
ned till ett minsta värde av
0,64, under det
membranverkan längs C—D är
kontinuerligt växande från bortre till
främre ändpunkten med
begynnelse- och slutvärdena av
resp. 0,44 och 4,00.

Det torde härav utan vidare
framgå, att vid en på dylikt
sätt antagen placering
kommer oundvikligen en viss
förvanskning att äga rum av
vad mikrofonen upptager och
återger ifråga om
instrumentstyrka och inbördes
avvägning.

I motsats till föregående
fall kan vidare här ej enbart
ställas frågan, hur
instrumenten skola anordnas, utan
problemet blir jämväl, hur
mikrofonen skall placeras för
att samtliga instrument skola
ge lika membranverkan.

Beträffande axeln A—B
erhålles svaret approximativt
medelst tillämpning av ekv. (6). Anledningen till
variationerna ligger härvidlag huvudsakligen i den
vid förflyttning åt sidorna varierande infallsvinkeln,
vilket låter sig kompenseras genom motsvarande
avståndsminskning. (Jämför fig. 15.)

Avvikelserna hos kurvan längs axeln C—D åter
bero uteslutande därpå, att distanserna till mikrofonen
bli olika vid förskjutning av ett instrument längs

Fig. 13.

axeln, vilket delvis, såsom nedan skall visas, kan
utjämnas genom ändring av infallsvinkeln.

Lättast åstadkommes dylik vinkelkompensation
genom förflyttning av mikrofonen i vertikalled. För
de närmre belägna instrumenten medför nämligen en
sådan förflyttning, att en större vinkeländring inom
vissa gränser äger rum än för de bortre, med
motsvarande reducering av membranverkans storlek.

I fig. 14 antages mikrofonen placerad på viss höjd
h över instrumentens medelhöjd med avståndet i
horisontal riktning oförändrat i förhållande till axeln
C—D. Förutsättningen av samma membranverkan
för exempelvis i punkterna C, O och D ställda
instrument kan enligt föregående uttryckas genom
villkorsekvationerna:

för C och O: k ■

för C och D: k ■

för O och D: k ■

(a* + A2)2
«2

k

4 a2

i — (7 a)

(a2 + k2)2
4 a2

(4 a2 + h2)2’

k ■ ,„ „" ~ .... .. (7b)’

9 a2
(9a2 + A8)2

’(4 a"+h2)2 k ’ (9 a2 + A2)2 " (7c)

vilka, lösta med avseende på mikrofonhöjden h, ge
följande värden:

för C och O: h = a]/2 ............ (8a)

för C och D: h = af3 ............ (8b)

för O och D: h = a\l6 ............ (8c)

Beräknade kurvor för membranverkans storlek ha
i fig. 14 uppritats för de trenne värden på
mikrofonhöjden, som erhållas i ekv. (8 a)—(8 c).

En jämförelse kurvorna emellan visar dels, att
mikrofonhöjningen, samtidigt med att en genomgående
sänkning skett av samtliga instruments
membranverkan, medfört en ansenlig utjämning —
förhållandet. mellan största och minsta värde utgjorde vid
uppställning i plan cirka 9,0, i den senare vid
likvärdighet i punkterna C och D endast 1,3 — dels att den

Fig. 14.

mellersta av kurvorna företer det relativt jämnaste
förloppet med det nämnda förhållandet, jämfört med
cie tvenne övriga, 1,67, resp. 2,02.

Av villkorsekvationernas lösning framgår vidare,
att det icke låter sig göra att enbart medelst
mikrofonförflyttning i höjdled ernå teoretiskt samma
membranverkan för samtliga instrument. Detta torde ej
heller vara erforderligt. Med hänsyn till såväl studio-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:25:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929e/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free