Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 okt. 1929
KEMI
37
gummivaror. Weber77 uppger, att järnoxid, som
innehåller spår av sulfater, har skadlig inverkan. Ren
och torr järnoxid anser han vara oskadlig för
varm-vulkanisat, medan den däremot är olämplig för
kall-vulkanisat på grund av att järnklorid bildas vid
svavelklorurens sönderfallande, van Rossein och
Dekker72 samt Kirchhof73 ha genom sina forskningar
i huvudsak bekräftat Webers uttalanden. De
förstnämnda konstaterade, att i acetonextraktet från
rå-kautschuk, som skadats genom närvaro av koppar,
mangan eller järn, kunde ifrågavarande ämnen erhållas
i kvantitativt bestämbara mängder. Detta tyder på
att de måste förefinnas i form av lösliga föreningar,
sannolikt fettsyrade salter. De funno också, att
ferro-föreningar ha kraftigare verkan än ferriföreningar.
Ett ytterligare belägg för syrets inflytande under
desaggregationsperioden utgör det förut omnämnda
resultatet av Fry och Porritts50 försök med
upphettning av kautschuk i frånvaro av luft.
Aldringen resultat av desaggregations- och
aggrega-tionsförlopp.
Sora förut är antytt, karakteriseras kautschukens
åldring av minskad elasticitet ocli ökad
acetonlöslighet. Redan härur kan man sluta sig till, att
förloppet måste vara sammansatt. Den ökade
acetonlöslig-hetèn kan bero antingen på en rent fysikalisk
des-aggregation (se Weber59) eller på söndersprängande
av elementarkolvätena genom syrets eller ljusets
inverkan. En rent fysikalisk desaggregation torde vid
naturlig åldring ej ha nämnvärd betydelse i jämförelse
med den kemiska nedbrytningen, ty som bekant
"återhämtar" sig kautschuken efter mastikering och
upphettning, förutsatt att nämnda operationer ej drivits
för långt. Ett faktum, som talar för att det kemiska
förloppet dominerar är, att acetonextraktet från ett
gammalt kautschukprov i regel är fullständigt lösligt
i absolut alkohol, medan den ur ett övermastikerat
rågummi erhållna acetonlösliga substansen till stor del
är olöslig i alkohol. Dessutom har R. Weil (se
Harries57, sid. 50) m. fi. visat, att lävulinaldehyd och
lävulinsyra bildas på råkautschukens yta, och
Kirchhof63 kunde konstatera vattenspaltning i
vulkaniserad kautschuk. Enligt Camille78, Bing79,
Kirch-Höf63, Barr80, Eaton och Day81 m. fi. bildas, genom
oxidation av det bundna svavlet i vulkaniserat
gummi. svavelsyra, vilken i sin mån bidrager vid den
kemiska nedbrytningen.
Elasticitetsminskningen, i regel åtföljd av en
kon-sistensförstyvning, måste bero på en aggregation,
vare sig denna är av rent fysikalisk natur eller oin
den förorsakas av kondensation- respektive
poly-merisationsförlopp. Clouth82 ävensom Marzetti83
ha uttalat åsikten, att åldringen är ett fortskridande
vulkanisationsförlopp, och man måste erkänna, att
tanken är bestickande.
Åldringen och Vulkanisationen.
Vulkanisationen är ju främst en
aggregationspro-cess, men enligt Bernstein44 inledes den alltid av en
"depolymerisation", och i allmänhet åtföljes den av
ökad acetonlöslighet.
Enligt vad Bernstein44, Ostromyslensky84 86 m. fi.
visat, kan Vulkanisation utan svavel uppnås med
hjälp av vissa oxidationsmedel, såsom t. e. syrgas,
ozon, organiska peroxider och nitroföreningar. Se-
dan gammalt är ju känt, att ljuset verkar
desaggre-gerande, men enligt Clouth82 hade man också ganska
tidigt upptäckt, att en kautschuk-svavelblandning,
utvalsad till en tunn hinna, vulkaniserar något, då
den utsättes för solljusets inverkan. Genom arbeten
av Henry87, Bernstein rn. fi. är bekant, att
ultravioletta strålar verka tydligt "vulkaniserende" på
kautschuk. Senare har Asano67 genom sina
förtjänstfulla undersökningar bekräftat föregående forskares
iakttagelser beträffande ljusets inverkan. Han
konstaterade, att vid belysning av tunna
kautschukfilmer medelst ljus 2 000—3 000 Å, inträdde först en
"depolymerisation". Under fortsatt exponering
bildades en substans, som var olöslig i alla kända [-kaut-schuklösningsmede].-] {+kaut-
schuklösningsmede].+} Denna "polymerisationsprodukt",
som kunde uppgå till 50 % av det exponerade
gummits vikt, erhölls oavsett om kautschukfilmen under
exponeringen befann sig i luft, koldioxid, kvävgas
eller vätgas. Ljusets inverkan var kraftigast för de
korta våglängderna, men avtog starkt för våglängder
över 3 100 Å.
Såväl vid den naturliga åldringen som vid en långt
driven Vulkanisation (hög vulkanisationskoefficient)
bildas aggregationskomplex, som äro olösliga i alla
kända lösningsmedel. Det är en för varje
kautschuk-analytiker känd sak, att vulkaniserat mjukgummi kan
bringas i lösning genom upphettning med anilin eller
paraffinolja, men att lösligheten avtar ined gummits
ålder, och att hårdgummi är praktiskt taget olösligt.
Frändskapen mellan åldringsförloppet och
Vulkanisationen är således mycket stor, och någon skarp gräns
kan ej uppdragas mellan dem. Det ena förloppet
ingriper säkerligen i det andra. Ett vulkaniserat
åldringsförlopp bestämmes nämligen i hög grad av sättet
för vulkanisationens utförande samt av
vulkanisa-tionskoefficienten. H. P. Stevens16 säger härom: "Wlien
the original coefficient exceeds 3 appreciable
dete-rioration takes place in 2 years. This may result in
a loss of 50 per cent of the tensil strength when the
coefficient reaches 4, and complete "perishing" with
a coefficient of 5 or möre." Genom användning av
s. k. "vulkanisationsacceleratorer" har emellertid faran
vid övervulkanisation minskats betydligt. Tener,
Smith ocli Holt88 säga i sammanfattningen till
deras stora arbete "Ageing of soft rubber goods": "The
effect of the degree of vulcanisation is very marked
in the case of the puré gum compound. When
over-cured it deteriorated rapidly regardless of externa!
conditions.–-. In the Compounds containing
accelerators the effect of the degree of vulcanisation
was not so marked."
Nyare kriteria på åldringens fortskridande.
Beträffande de hos vulkaniserad kautschuk
iakttagna åldringssymptonen, är den av Eaton och Day81
påvisade vattenlösligheten av stort intresse. De funno
nämligen, att gummits halt av vattenlösliga ämnen
tilltar med tiden samt att vattenextraktet har starkt
sur reaktion. Ur ett gammal gummiprov kunde de
sålunda erhålla ett vattenextrakt på ej mindre än 26 %
av provets vikt och med en aciditet, som svarade mot
3 % svavelsyra.
Enligt en av van Rossem och Dekker80 nyligen
publicerad undersökning skulle såväl acetonextraktet
som vattenextraktet vara mindre känsligt som
indikator för de under åldringen inträdande förändringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
