Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1929
döma vilka som äro farliga för fabrikationen och vilka
som äro relativt ofarliga. Vidare kan bedömas vilka
reningsmedel, som äro av nytta och vilka som äro
praktiskt odugliga. De nyttiga reningsmedlen äro de,
som borttaga de färger, som ha benägenhet att
adsor-beras i och på kristaller, de praktiskt odugliga äro de,
som företrädesvis borttaga de färger, som föga fastna
på sockerkristaller.
Därför har skillnaden i färg undersökts mellan de
ämnen, som vid kristalliseringar gå till moderluten,
sirapen, och de, som gå till kristallerna. De
sistnämnda äro de farliga. Sedan detta är utrönt,
undersökes, huru olika reningsmedel inverka på olika
färg-slag, endast de godkännas som praktiskt användbara,
vilka visa sin huvudsakliga verkan på de skadliga
färgerna. Det har t. e. visat sig, att benkolets goda
verkan icke beror på verkan av kolet utan nästan
uteslutande är att hänföra till benens fosfatstomme.
Aktivt vegetabiliskt kol borttager väsentligen färger,
som äro jämförelsevis ofarliga. Det kan därför
användas som analytiskt hjälpmedel vid bedömande av
safters karaktär. Efter filtrering genom aktivt kol äro
de godartade färgerna borttagna, de dåliga äro kvar
i så att säga rent tillstånd, och kunna då lättare
optiskt undersökas. Det bör anmärkas, att aktivt kol
är mycket svårt att avlägsna från sockerlösningar.
Vid färgmätningar får eventuell grumling icke
borttagas genom filtrering, emedan då även färg borttages.
Klarning bör utföras genom mycket lång tids
centrifugering och i så högt fält som möjligt. Vidare har
det visat sig, att benkol, framställt av extraherade
ben, är tämligen värdelöst.
KEMISK FORSKNING INOM GARVERITEKNIKEN.
Av fil. dr K. H. Gustavson, Newark, N. J., u. S. A.
Garvningens historia är av vördnadsbjudande ålder
och många av dess processer leda sitt ursprung till
förhistorisk tid. Läder omnämnes ofta i de gamla
urkunderna, kinesiska, asyriska, semitiska, romerska
o. s. v. De uråldriga processerna i all sin primitivitet
kanske sammanhänga med den låga kastställning,
som garvareskråen förlänades i den välluktsdyrkande
Orienten. Denna näsans reaktion och ovilja
borteliminerades praktiskt, taget vid övergången från ett
ytterst primitivt hantverk till en lädertillverkning i
stor industriell skala, som i de större kulturländerna
under amerikanskt initiativ och teknisk nydaning
genomfördes under slutet av förra århundradet. Den
moderna maskintekniken och den tillämpade kemien
möjliggjorde en sådan omvälvning, och ehuru endast
under knappa tre decennier kemien fungerat som
gar-varens stöd och rådgivare, så måste även från
skeptiskt håll medgivas, att kemisk kontroll av
processerna och kemiskt nydaningsarbete gjort insatser av
bestående värde. Skapande vetenskaplig forskning
på detta område går knappa femton år tillbaka i tiden.
Ett flertal länder ha upprättat forskningsinstitut för
läderkemi. Bland dessa må nämnas den amerikanska
gar-veriidkareföreningens. Tanners Council Research
La-boratory under G. D. Mc Laughlins ledning, vid
Cin-cinnatiuniversitetet, det engelska under professor Mc
Candlish’s ledning vid universitetet i Leeds, det
franska med prof. Meunier i spetsen vid
Lyon-universitetet. På kontinenten märkas det av professor E.
Stiasny ledda Institut für Gerbereichemie vid den
darmstadtska tekniska högskolan och Kaiser-Wilhelm
Institut für Lederforschung i Dresden med professor
Max Bergmann som dess högt förtjänte ledare. Vid
Columbiauniversitetet i New York har under
professor G. W. Thomas’ ledning viktiga arbeten av rent
teoretiskt intresse utförts, och likaså må de
banbrytande arbeten på de naturliga tanninernas kemi som
utföras av prof. Karl Freudenberg i Heidelberg
nämnas. Ett flertal större fabriker utföra
vetenskapligt arbete i speciellt därför inrättade
forskningslaboratorier. av vilka det vid det Gallunska garveriet i
Milwaukee, U. S. A., som står under J. A. Wilsons
inspiration, är internationellt berömt. Det förtjänar
också att nämnas att flere män med lysande namn i
kemiens annaler ha ådagalagt särskilt intresse för
denna gren av kemien. Bland dessa må anföras vår
egen store Berzelius, Davy, Liebig, A. v. Baeyer,
Emil Fischer m. fi. Emil Fischers medarbetare vid
proteinsynteserna, Max Bergmann, är sedan ett år som
ledare för Kaiser-Wilhelm institutet i Dresden, aktivt
intresserad i teoretiska grundproblem i vårt fack.
Hudens struktur.
En kort beskrivning av hudens byggnad är
nödvändig i och för förståelse av garvningsprocesserna.
Huden indelas i två distinkta lager, olika i struktur och
kemisk sammansättning: 1) Ett relativt tunt yttre
skikt av epitalceller, epidermis eller överhud. 2) Ett
mycket tjockare underliggande lager, läderhud eller
corium, som består av konnektiva vävnader.
Närmast kroppen förefinnes ett tredje lager, som
benämnes Stratum adiposorum, bestående av fettvävnader
och areolara celler. Detta skikts uppgift är
möjliggörandet av hudens glidning mot kroppen under dess
rörelse.
Epidermisen, som utgör ett skydd för
underliggande hud- och kroppsvävnader, består av keratin.
I läderhuden särskiljes ett övre lager (ungefär en
femtedel av hela corium), det termostata lagret, så
benämnt efter dess principiella funktion nämligen
värmeisolering. Det består av tätvävda fibrer av
hudproteinerna, kollagenet. Termostatskiktets
yt-membran, som bildar narven, visar en ytterst
fint sammanvävd struktur och besitter större
motståndskraft mot kemiska agentier, än det övriga
kollagenet. Lymf-, svett- och fettkörtlar och ett
annat äggvitämne elastin i form av parallellt med
ytan liggande trådvävnad, förefinnas i
termostatlagret. Den underliggande delen, som bär namnet
det retikulära lagret efter dess konnektiva fibrers
nät-liknande byggnad, utgör 75 till 80 procent av hudens
totalvikt. Termostatlagrets struktur är bestämmande
för lädrets utseende och narvbildning, under det att
retikularlagret är ansvarigt för dess fysiska egenska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
