Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. 1. Acetylengasgenerator. 2. Acetylengaskloeka. 3. Reningsapparat för acetylen. 4. Reaktionsapparat. 5. Uppströmningsseparator.
6. Cirkulationspump. 7. Uppvärmningsanordning. 8. Elektrolysör. 9. Stänkavskiljare. 10. Echangeur. 11. Gascirkulationspump. 12. Duschtorn.
13. Lagerbehållare för acetaldehydlösning. 14, Destillationsapparat. 15. Lagerbehållare för acetaldehyd.
14 sept. 1929
centrerad ättiksyra. Reaktionsförloppet är det enklast
tänkbara
2CH3 • CHO + 02 = 2CH3 • COOH.
Överförandet av acetaldehyd till ättiksyra är
således till synes en mycket enkel uppgift, som
emellertid i fabriksskala erbjuder betydande svårigheter.
Den första svårigheten ligger däri, att
reaktionshastigheten är så enormt liten, att varje tanke på ett
tekniskt utnyttjande av reaktionen vore utesluten,
om man icke på något sätt lyckades påskynda
densamma.
Liebig har själv försökt sätta till platinasvart men
ändock ej erhållit någon avsevärdare förbättring.
Samtidigt med att acetaldehydprocessen tekniskt
utformades, arbetades det mycket ivrigt på att
uppfostra oxidationen av aldehyden till ättiksyra. Även
här äro metoderna och patenten otaliga, och jag måste
inskränka mig till att beröra några, för att visa de
svårigheter, som man haft att övervinna.
Fig. 4.
Förutom att reaktionen går med totalt för liten
hastighet, uppstår åtminstone under vissa
omständigheter en mellanprodukt perättiksyra,
CH3 • CHO + 02 = CH3 • CO, • OH
som vid något förhöjd temperatur lätt omsätter sig
med acetaldehyd till ättiksyra
CH3 • C02 • OH + CH3 • C < ^ = 2 CH3 • COOH
Denna senare reaktion försiggår ibland, 0111 större
mängder perättiksyra bildats, med explosionsartad
våldsamhet. Det finnes flera exempel på
fruktansvärda explosioner, som tillskrivas bildningen av för
stora mängder perättiksyra. I Canada bortsopades
under kriget hela oxidationsavdelningen, som man
antager, på grund av en dylik explosion.
För att förhindra bildningen av perättiksyra och
samtidigt öka oxidationshastigheten kan man enligt
Griesheim m. fi. arbeta vid högre temperatur
exempelvis 70° à 80°C. Då nu acetaldehyden kokar redan
vid 20 à 21°C, blev det nödvändigt att antingen
arbeta under rätt högt tryck eller också späda ut
aldehyden med ättiksyra, så att kokpunkten höjes.
Emellertid förbrännes då en del aldehyd till koloxid,
varigenom utbytet blir sämre.
Fig. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
