Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
teknisk tidskrift
21 sept. 1929
c) ångturbiner, på land och på sjön,
d) kondensoranläggningar till ångmaskiner och
ångturbiner,
e) gasgeneratorer,
£) gasmaskiner,
g) bensinmotorer (petrol or paraffin engines),
h) råoljemotorer (heavy oil engines),
i) kompressorer och blåsmaskiner.
Som exempel på fullständigheten hos de olika
protokollen kan anföras följande huvudrubriker till
ångpanneprotokollet.
1. Allmänna uppgifter och konstruktionsdata (65
rubriker för ifyllning).
2. Mätmetoder m. m. (10 rubriker).
3. Provningstillstånd (4 rubriker).
4. Medelvärden för originalnoteringar (98 rubriker).
5. Beräknade värden (27 rubriker).
6. Värmebalans, brutto (4 rubriker).
7. Netto total termisk verkningsgrad (3 rubriker).
Därpå följer till enbart detta protokoll 17 sidor
anvisningar till ca. 140 rubriker av samtliga 211 stycken.
De övriga protokollen äro lika fullständiga och
protokollen kräva sammanlagt ca. 200 sidor. Det övriga
utrymmet upptages av en kort historik samt av följande
bilagor:
1. Enheter, enkla och härledda, materialkonstanter.
2. Anvisningar om tryckmätningar.
3. „ „ mängdmätning.
4. „ „ temperaturmätningar.
5. „ „ värmevärden.
6. „ „ gasers specifika värme.
7. „ „ effektmätning.
8. „ „ elektriska mätningar.
9. „ „ gasprovtagning.
10. „ „ kolprovtagning.
11. „ „ jämförande rökintensitetsdiagram.
Trots detta stora antal rubriker och anvisningar
framhåller kommittén uttryckligen, att prov böra utföras
endast av fullt kvalificerade ingenjörer, och att
anvisningarna ej avse möjliggöra, att prov utföras genom ej fullt
kvalificerade personer.
Vid utarbetandet av normerna (se sid. 9) ha många
frågor diskuterats och olika åsikter rått. Härvid har
man sökt få fram ett slutgiltigt resultat, som bäst
överensstämmer med gängse praxis.
Då Svenska teknologföreningens avdelning för
Mekanik har i arbete ett flertal kommittéer för utarbetandet
av enahanda normer för Sverige, och dessa kommittéer
för närvarande arbeta rätt intensivt, är det icke
lämpligt att gå in på en kritisk granskning av de resultat,
den engelska kommittén kommit till.
Så olika som de svenska förhållandena äro mot de
engelska, är det dock mycket sannolikt, att våra svenska
normer kunna komma att avvika från de engelska i
vissa avseenden. Dessa behandla, såsom helt naturligt
är, ej ett för oss så viktigt bränsle som trä, och de stora
svårigheter, som äro förbundna vid mätning och
provtagning av detta.
Man får intrycket, att den engelska kommittén
samarbetat med ett stort antal andra tekniska
organisationer, men ej behövt upptaga några problem till
vetenskaplig undersökning, utan nöjt sig med att konstatera
gängse praxis och upptagit denna som norm. I
motsvarande svenska organisation har man i vissa fall
konstaterat, att man ej känt sig övertygad om riktigheten hos
gängse praxis och därför sökt att skaffa medel till
grundligare genomplöjning av sådana frågor, som ej ansetts
vara färdiga att fastslå såsom norm. Detta arbetssätt
försenar givetvis arbetet i hög grad, men innesluter i sig
en möjlighet till utveckling av normerna.
Vid studiet av de engelska normerna framgår tydligt
hur omfattande och dyrbart exempelvis ett något så när
fullständigt ångpanneprov är. Skall undersökningen
sträcka sig till så många belastningar att
verkningsgradskurvans form framträder över ett större område,
bli kostnaderna lätt avskräckande. De nyare
fordringarna på noggrannhet komma sålunda sannolikt att
minska antalet utförda ångpanneprov.
Varje ingenjör, som sysslat med provningar av
värmemotorer, finner helt visst mycket av intresse i de
engelska normerna, i deras anvisningar och bilagor,
även om han i någon detalj har avvikande erfarenheter.
Givet är att det engelska måttsystemet trots
fullständiga reduktionsuppgifter försvårar arbetets användning
för svenska läsare. Då det förefaller anmälaren som om
detta normalarbete vore det fullständigaste i sitt slag,
som utgivits, hoppas han att det skall finna väg till många
svenska ingenjörer.
B. A. A.
Modell- und Modellplattenherstellung für die
Maschinenformerei, av Pr. och Fe. Brobeck. 55 sid. med 234 fig.
Berlin, Julius Springer, 1929. Pris häft. M. 2: —.
Massfabrikationen av diverse gjutgodsdelar har fört
med sig en allt större användning av formmaskiner.
För att en formmaskinanläggning skall kunna lämna
tillfredsställande resultat, är det ett oeftergivligt villkor,
att modellanordningarna, dvs. modellplattorna, äro gjorda
med sakkunskap. En så rask utveckling har ägt rum
på detta område under de senare åren, att man utan
risk kan påstå, att de många olika slagen av
modellplattor och sätten för deras tillverkning icke äro
allmänt kända bland gjuterimän och ännu mindre bland
konstruktörer.
Någon utförligare redogörelse för denna gren av
gju-teridrift har hittills icke förekommit, och då det
föreliggande arbetet ger en god översikt över ämnet och
är belyst med 234 bilder, bör det vara ett intressant
och värdefullt gjuteritekniskt litteraturtillskott.
S. N.
Grundlagen des Aufzugbaues, Mit Berücksichtigung
der Aufzugsverordnung vom Jahre 1926, av M. Paetzold.
172 sid. med 165 fig. Berlin, Julius Springer, 1927. Pris
bunden M. 20: —.
Ifrågavarande arbete avser att lämna upplysning om
de viktigaste synpunkterna vid utförande av hissar. I
bokens tvenne delar behandlas dels och huvudsakligen
elektriskt drivna hissar, dels hissar för hand- och
transmissionsdrift samt för hydraulisk kraft.
För den, som behöver sätta sig in i hissars
konstruktion och de olika apparaternas verkningssätt, kan boken
rekommenderas. För hissteknici torde ett studerande av
arbetet i sin beskrivande och föga kritiserande form ej
lämna så särdeles stor behållning.
Vid en ev. kommande ny upplaga borde
illustrationsmaterialet genomses och felaktigheter rättas. Så t. e.
utgå både korg- och motviktslinorna från samma sida
av lintrumman å fig. 28 och å fig. 3® är den ena linan
utan synbar anledning böjd i S-form.
W. V—n.
Insänd litteratur.
Weibull, W., Maskinelement, Den hydrodynamiska
lagerteorien. 32 sid.
Lischka, A., Was muss der Maschineningenieur von der
Eisengiesserei wissen? 272 sid. med 243 fig. Berlin,
Julius Springer, 1929. Pris bunden M. 25 : 50.
Merkel, Fr. och BoSnjakovic, Fr., Diagramme und
Tabellen zur Berechnung der Absorptions-Kältemaschinen.
43 sid. med 20 fig. och 4 planscher. Berlin, Julius
’Springer, 1929. Pris häft. M. 12:—.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
