Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFT. 9
TEKNISK TIDSKRIFT
SEPT. 1929
*
MEKANIK. 9
Redaktör.- hf.Nordström
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOG FÖ R E N I INSEN
INNEHÅLL: Den svenska förbränningsmotorindustriens framtidsutsikter, av professor E. Hubendick. —
Ultramikrometern — en elektrisk mätanordning med mångsidig användbarhet vid tekniska undersökningar, av
civilingenjör, fil. kand. Stig Ekelöf. — Litteratur.
DEN SVENSKA FORBRÄNNINGSMOTORINDUSTRIENS
FRAMTIDSUTSIKTER.
Av professor E. Hubendick.
1 Teknisk tidskrift Mekanik för 9 april 1924 försökte
jag giva en översikt över den svenska
förbränningsmotorindustriens framtidsutsikter. Då nu fem år
förflutit sedan dess, har det åtminstone för mig varit av
intresse att söka förskaffa mig en föreställning om
läget för närvarande. Jag vill denna gång giva min
undersökning en något större omfattning och medtaga
även anskaffningen av förgasaremotorbränslen samt
automobilindustrien, emedan båda dessa grenar börja
bliva av intresse för svenskt näringsliv samt hava
ett betydligt inflytande på vår handelsbalans.
Förgasaremotorbränslen.
Före världskriget och under dess första år var
importen av bensin förhållandevis liten. Så som av fig.
1 framgår uppgick mängden till ca 15 000 ton och
drog enl. fig. 2 en årlig kostnad av icke fullt 5 mill.
kronor. Man tyckte på den tiden, att detta var
mycket och strävade efter att kunna minska importen
genom upparbetande av en inhemsk produktion av
motorsprit. Då under åren 1917 och 1918
bensinimporten i det närmaste avstängdes på
grund av krigsförhållandena gjorde
även sulfitsprittillverkningen en god
start; 1918 var produktionen av
motorsprit lika stor som importen av bensin.
Emellertid greps man inom
nykterhetsvärlden av panik, fruktande att
motorspriten skulle komma att gå genom
en sprittörstande allmänhets strupar
i stället för genom motorernas
förgasare, varför handeln med motorsprit
helt enkelt förbjöds. Under ett par
år var därför motorspriten försvunnen,
och först omkring 1925 börjar
kvantiteten åter nå samma storhetsordning
som 1918. Se vi åter på bensinen
finna vi att importkvantiteten ökat
oerhört efter världskriget, beroende på
att vårt land allt mer "motoriserats".
Kvantiteten är nu uppe i över 150 000
ton pr år och är stadd i ständig
ökning. Importsumman rör sig om 30
mill. kronor. Som man har anledning
förmoda ej endast ökad importmängd
utan även stigande bensinpriser, hava
vi att vänta betydande ökning av denna utgiftspost.
Denna utveckling är oundviklig. Svenska staten har
ansett det lämpligt, att den ökade automobiltrafiken
även skall bidraga till vägarnas underhåll vid den
genom trafiken ökade nötningen och för sådant
ändamål pålagt bensinen en skatt. Förordningen härom,
given 3 maj 1929, är emellertid rätt misslyckad. I
denna anföres att med bensin förstås mineraloljor och
skifferoljor, vilka vid en temperatur av -f- 15°C hava
en egentlig vikt av högst 0,760.
Sedan åtskilliga år har i Amerika pågått en livlig
forskningsverksamhet på bensinframställningens
område. Denna har nu fört därhän att man genom på
lämpligt sätt spaltande destillation av bergolja kan
framställa bensinsorter, i vilka förefinnas betydligt
tyngre destillat än tidigare varit möjligt att praktiskt
använda, om så kallad knackning i motorn skulle
kunna undvikas. Man erhåller sålunda nu utmärkt
bensin, vilken sannolikt är framställd uteslutande av
bergolja med en specifik vikt av 0,765. Denna är
sålunda fri från skatt. Måhända har skatt ännu så länge
ATM År
/9«0
/9fO
/7r
Fig. 2-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:25:21 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929m/0115.html
