Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
teknisk tidskrift
21 sept. 1929
/S/O /9/S /9SZ0 /99S /930
O
/7r-
Fig. 3.
kunnat uttagas, men det är väl blott en tidsfråga när
detta ej längre blir möjligt om ej en snar
författningsrevision företages.
Samma förmånliga knackningsegenskaper som
denna bensin har lättbentylen, en blandning av 75 %
bensin och 25 % alkohol. Motoralkoholen är enligt
beslut vid årets riksdag även belagd med skatt från
och med den 1 juli 1933.
Vi kunna nu göra två intressanta iakttagelser. Den
första är, att bensinen redan undandragit sig
förordningens bestämmelser om skatt på grund av de
förbättrade tillverkningsmetoder, som redan för ett par
år sedan började prövas i stor skala i Amerika, medan
motorspriten ej torde hava några utsikter att
undandraga sig denna skatt. Samtidigt är priset på den
nya tunga bensinen 5 öre högre pr liter än
lättbentylen. Alkohol för tillverkning av lättbentyl
tillverkas emellertid för närvarande i otillräcklig mängd.
Produktionen var 1927 endast 3 000 ton. Möjligheter
för att tillverka 25 000 à 30 000 ton finnas. Under
de förhållanden som nu inträtt torde ökad
tillverkning av motorsprit ej vara uppmuntrande för
fabrikanterna. Ty den inhemska spriten är belagd med
skatt under det att bensinen befriar sig från skatten,
och bensinfirmorna sälja helt naturligt hellre sin egen
vara, som ger en större förtjänst än sulfitfabrikernas,
som dessutom ger en mindre förtjänst. Som så ofta
är det svenskt näringsliv som råkar illa ut, under det
att utländska ekonomiska intressen draga nytta av
situationen.
En ljuspunkt finnes dock att anteckna, Sverige
har erhållit ett bensindestillationsverk vid
Nynäshamn. Det är den stora redarefirman A. Johnson &
C:o, som med framsynt blick anlagt detta verk.
Bensinen säljes bl. a. vid firmans egna tappningsstationer
i Stockholm. Man får önska, att de förhoppningar
som fästas vid detta verk må gå i uppfyllelse.
På sista tiden har även inkommit i landet en mycket
tung, mot knackning motståndskraftig bensin, vilken
enligt förordningens bestämmelser om bensinskatt
borde vara befriad från skatt. Myndigheterna hava
emellertid uttagit skatt, förmenande att någon
tillsats gjorts till bergoljeprodukten. Detta är även
troligt. Det torde kunna tänkas, att vissa alkoholer
tillsatts. Men då torde varan vara tullpliktig och tullen
vara vida högre än skatten. Även här ser det sålunda
ut, som om den svenska motoralkoholen skulle få sitta
emellan.
Automobilindustrien.
Under världskriget erhöll den svenska
automobilindustrien liksom så många andra industrier en viss
blomstring. Då uppstod även någon export, vilken höll
sig omkring en mill. kr. Tillverkningen höll sig
omkring 4 mill. kr., även det en summa, som var att med
glädje anteckna. Dessa siffror försvinna emellertid
fullständigt i jämförelse med importsiffrorna för
automobiler efter kriget. Dessa äro av storhetsordningen 40
mill. kr. pr år, så som framgår av fig. 3. Medan sålunda
den svenska tillverkningen av automobiler förblivit
ungefär oförändrad och exporten så gott som upphört,
har importen nått värden, som äro tio gånger så stora
som den inhemska produktionen. Det har anförts, att
i: Fig. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
