Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
teknisk tidskrift
21 sept. 1929
Fig. 5.
säkerhetsventilen, varvid trycket snabbt faller. En
förlängning av centrumtuben av 3 mm svarar mot
en temperaturökning hos densamma av 55°C.
Eftersom tubens medeltemperatur vid
maximalbelastning är c:a 320°C blir följaktligen tubens
medeltemperatur vid 3 mm förlängning 375°C. Den maximala
tangentialpåkänningen i tuben är ungefär 1240
kg/cm2. Vid 375°C temperatur ligger materialets
sträckgräns vid c:a 2 500 kg/cm2, varför säkerheten
mot formförändring är fullt betryggande. Pannan är
alltså fullkomligt explosionsfri.
Dessa säkerhetsanordningar behöva emellertid icke
komma i arbete. En reservmatarpump måste ju alltid
finnas, och här liksom vad fallet är vid alla
högtryckspannor bör den vara så anordnad, att den
omedelbart träder i tjänstgöring vid ett eventuellt
avbrott i den ordinarie matarvattentillförseln.
Vid en högtrycksanläggning med vanliga
vertikal-rörpannor, som i dagarna kommer att köras igång i
Tyskland, tömmes överpannan på ungefär 30 sek.
ifall matarpumpen stannar. Reservmatarpumpen
måste alltså kunna startas inom denna tid.
Atmos-pannans vattenförråd räcker c:a 75 sek., innan
dilatometern åverkar säkerhetsventilen.
Periferirören äro då ännu till hälften fyllda med vatten.
Regleringen av vattenmatningen sker på följande
sätt (fig. 5):
I centrumtuben A finnes en liten cylinder, som är
förbunden med ånguttagningsröret. Dess botten, som
är försedd med hål, befinner sig i närheten av
centrumtubens understa generatris. Inuti denna
cylinder finnes en annan, som är försedd med en
vertikal slits C, genom vilken vatten och ånga eller
eventuellt endast ånga eller vatten avledes genom ett
rör, som är fastsatt vid botten av denna cylinder.
Regleringsanordningen i sin helhet framgår av den
schematiska ritningen, fig. 5.
Ång- och vattenblandningen från den inre
cylindern strömmar alltså genom röret B till en
ytkon-densator D, som avkyler blandningen till
rumstemperatur. Kylningen sker medels matarvattnet och
det frigjorda värmet återföres alltså till pannan.
Röret B är försett med en strypspiral, som reducerar
trycket till närheten av
atmosfärtrycket. Ifrån rörslangen i ytkondensorn D
rinner vattnet i fri stråle in i en
plåtcylinder E, utvändigt försedd med ett
glasrör, å vilket vattenståndet i
cylindern kan avläsas. Cylindern E, som
i botten är försedd med ett hål, är
upphängd på en vågbalans, vars andra
ända står i förbindelse med
ma-tarventilen F. Denna är en vanlig
nålventil, som allt efter sitt läge släpper
ut mer eller mindre vatten i det fria
från matarpumpens tryckledning.
Pumpen går vid denna anordning av
regleringsventilen med konstant hastighet
och alltså konstant vattenmängd. Den
till cylindern E per tidsenhet
strömmande vattenmängden är beroende av
vattenståndets läge framför slitsen i
cylindern C och är minst, när
vattenståndet sjunkit under slitsen, så att
endast ånga utströmmar, och störst,
när endast vatten utströmmar. I förra
fallet blir vattenvikten i cylindern E minst och
fjädern å vågbalansen åstadkommer då en strypning av
utströmningsöppningen i ventilhuset F, som har till
följd en ökning av vattentillförseln till rotorn. Stiger
vattenytan i centrumtuben, blir den utströmmande
vattenmängden till cylindern E större, vattenvikten i
cylindern E ökas följaktligen, och regleringsventilen
släpper ut mera vatten, vilket förorsakar en
motsvarande minskning av vattentillförseln till rotorn.
Vattenståndets variationer i centrumtuben bliva
i: Fig. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
