- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Väg- och vattenbyggnadskonst /
7

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23 febr. 1929

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST 9

Två kommentarer äro välbefogade rörande denna
jämförelse. Den första är, att påkänningarna pr
ytenhet i valvdammen med varierande radie avsevärt
skulle. överstiga påkänningarna i kupoldammen. Den
förra dammtypen kunde av denna orsak icke
ifrågakomma. Den andra anmärkningen är, att kostnaden
för en mångkupoldamm och en mångvalvsdamm äro
praktiskt taget desamma, men den senare erbjuder en
väsentligt tyngre dammkropp med samma påkänning
pr ytenhet och för samma kostnad.

Säkerheten mot glidning och vältning, likasom
tryck- och skjuvspänningar voro i det närmaste
identiska för de båda dammtyperna. Kupolerna voro
emellertid fördelaktigare såsom varande massivare,
vilket indikerade att en enhetligare dammkropp och
en mera jämn betong kunde erhållas, än som var
möjligt med den tunnare mångvalvsdammen.

Mångkupoldammen är särskilt gynnsam för vida
canyons, om god grund kan erhållas och dammen är
högre än 60 m. Dammpelarna göras massiva och äro
stabila i sig själva, enär de tilltaga i tjocklek nedåt.
De hava därför ingen tendens att knäckas och inga
dragband erfordras. Pelarnas uppströmssida
ut-bredes för att möta kupolens förkortade radier och
nedströmssidan lutas, så att en tillfredsställande
säkerhet mot stjälpning uppnås och för att reducera
trycket på grunden. Pelarna kunna formas så att
praktiskt taget alla från belastning härrörande
dragpåkänningar elimineras, under det att tryck- och
skjuvspänningar hållas inom skäliga gränser.

Kupolernas konstruktion är icke komplicerad, och
icke heller är det svårt att undvika dragspänningar
och hålla tryckspänningarna inom skäliga gränser.
Man konstruerar en serie armerade valv under
till-lämpning av elastiska bågens teori. Genom att variera
förhållandet mellan valvens resning och spännvidd
erhålles en vid marginal för praktisk utformning vid
konstruktionsarbetet. Vid beräkningen antages varje

kupol bestå av en serie oberoende bågar normala mot
anfangslinjen, varvid ingen hänsyn tages till den
ökning i styrka som uppstår genom kupolformen.
Efterhand som djupet tilltager ökas valvtjockleken och

K-W-’H
Sec+ion F-F

k-161.6’-.......i

Sèction C" C

Sec+ion D-D

Sec+ion E-E

e.2533

K-—147.5-.....>t

Sec+ion B-B

Fig. 1. Uppströmsvy av Coolidge Dam. De båda tornen utgöra intag till den i dammen inbyggda

kraftstationen.

K- HS.96’-f\

Sec+ion A"A

Fig. 2. Typiska detaljer av kupoler och pelare. Huvudsektionen är
tagen genom kupolens centrumlinje. (Alla mått i fot).

minskas valvets krökningsradie. Beräkningarna kunna
därför utföras med lika stor precision som vid en
be-tongvalvbro.

Andra inneboende fördelar i jämförelse med
vertikala bågar äro, att kupolformen praktiskt taget
förhindrar vertikal cantileververkan och sålunda
eliminerar mindre önskvärda dragspänningar och att vid
tom reservoir kupolens lutning och murverkets vikt
bidraga till att eliminera temperatur- och
krymp-ningspåkänningar.

Kupolernas översida är en rotationsyta alstrad
genom rotation kring en lutande axel och en båge
varierande från 180° vid basen till omkring 80° vid
krönet. Kupolernas innersida är icke en rotationsyta
(bågelementen äro tjockare vid anfangen) utan är av
tre-centrad bågtyp. Den yttre ytan vid toppen och
den inre ytan vid basen äro delar av verkligt sfäriska
kupoler.

Vid Coolidge-dammen beslöt
man att förenkla konstruktionen
genom att hålla kupolernas
båg-element symmetriska i
förhållande till de två stödpelarna och
sålunda erhålla likformiga
sekundära spänningar. Man
schaktade därför in sig i berget på
båda sidor om canyon, så att
likformighet uppnåddes (se
fig. 4).

Vattentryck,
temperaturvariationer och egen vikt alstra
endast tryckpåkänningar i
kupolerna med undantag för en liten
area nära basen, varest den mest
ogynnsamma belastningen
framtvingar en dragpåkänning av
omkring 2,8 kg/cm2. Man har
alltså uppnått att betongen i det
stora hela endast utsättes för
sammanpressning.
Maximitryck-påkänningen i kupolerna blir
omkring 41 kg/cm2 och i pelarna
28 kg/cm2. Trycket på pelarnas
grund kommer att bliva högst
22 kg/cm2.

Kupolerna hava armerats i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929v/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free