Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
TEKNISK TIDSKRIFT
28 sept. 1929
med andra trafikleder. Särskilt för de enskilda
järnvägarna hava dessa bestämmelser fått tjänstgöra
såsom "Banreglemente",1 även om andra, av olika
myndigheter utfärdade bestämmelser i viss utsträckning
fått tjäna samma ändamål.
Det må därför till slut såsom ett önskemål
understrykas, att dessa på privat väg framlagda bestämmelser
omarbetas och fullständigas för att alltjämt kunna
främja enhetligheten inom det svenska järnvägs
väsendet. Detta är, vad särskilt Svenska
teknologföreningen skulle kunna åtgöra i denna viktiga sak.
Reviderade bestämmelser skulle icke endast hava eu
uppgift att fylla ur rent teknisk synpunkt. Även
som ett tecken på nytt intresse för våra järnvägar
skulle en sådan åtgärd tvivelsutan verka befruktande.
i tabell 2 hava de för enskilda järnvägar senast
utarbetade standardiseringssiffrorna som exempel
upptagits. De utgöras av .de för flertalet fackmän ganska
svårtillgängliga siffror, som av Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen framlades i dess tidigare berörda
yttrande över Trafiksäkerhetskommitténs betänkande
och torde vara en god utgångspunkt vid
omarbetandet av Svenska teknologföreningens tekniska
bestämmelser av 1895, i vad de röra banan.
har gjort det nödvändigt att skapa lämpliga och fasta
former för infordrande och prövning av anbud. Bristen
på dylika har varit starkt kännbar för alla parter, och
det var därför i verklig mening ett ord i rättan tid, när
teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbygg-naaskonst på sitt januarisammanträde 19<28 beslöt att
engagera sin sakkunskap på området för att utarbeta den
nu färdiga handboken.
För det noggranna utredningsarbete, som utförts av
särskilda, kommitterade, och den ytterligare
behandlingen av frågan inom avdelningen hava tidigare notiser
lämnats i Teknisk tidskrift. Då här nu meddelande
lämnas, att anvisningarna finnas tillgängliga för intresserade
samt att jämväl formulär för entreprenadkontrakt
finnas på Svenska teknologföreningens kansli, må endast
ytterligare meddelas, att anvisningarna på ansökan av
avdelningen med stort tillmötesgående granskats av
Väg-och vattenbyggnadsstyrelsen. Denna har sedermera
tillskrivit samtliga vägstyrelser i landet och överlämnat ett
exemplar av anvisningarna med tillhörande formulär för
framtida användning.
Teknik är i stor utsträckning organisation, och en god
organisation av vägentreprenadväsendet är otvivelaktigt
en viktig hävstång för ändamålsenliga och billiga väg^
anläggningar. Med all säkerhet kommer
teknologföreningens bidrag till denna viktiga, praktiska reform att i
sin mån bidraga till vårt vägväsens utveckling.
E. P. W.
LITTERATUR
Bokanmälan.
Normer för vägentreprenader. Svenska
teknologföreningens handbok XXVII: Anvisningar för infordrande
och prövning av anbud vid vägentreprenader med
tillhörande formulär, utarbetade av Svenska
teknologföreningens avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst.
Pris 80 öre.
Den raska utveckling av vägkommunikationerna, som
är ett viktigt kännemärke på nutiden, har helt naturligt
framkallat nya arbetsformer för vägarbetena.
Medeltidens av präster och munkar ledda och utförda
väganläggningar, det tidiga 1800-talets vägbyggande under
landshövdingarnas personliga överinseende samt
sekelskiftets mestadels till lantbrukarna bortauktionerade
backsänkningar och kurvrätningar hava så småningom
efterträtts av större vägbyggnader utförda av skolade
vägbyggare, och från och med år 1920 kan man tala om
en vägbyggnadsindustri.
Det har i alla tider och i alla länder förekommit två
huvudformer för byggnadsarbeten, egen arbetsledning
och entreprenad. Otvivelaktigt vinner
entreprenadsystemet med var dag som går ökad terräng, och detta gäller
alldeles särskilt vägbyggnadsområdet. Vägnätets brister
och luckor utfyllas efter hand, och en fast, lokal,
kommunal organisation för ledning av dessa arbeten kan
därför knappast vara tänkbar annat än i viss utsträckning i
städerna.
Den starka utvecklingen på vägentreprenadområdet
i Se not 1, sid. 94 : "Trafiksäkerhetskommitténs betänkande"
(sid. 199), vidare not sid. 97, samt slutligen även "Järn-
vägsteknisk handbok", utarbetad och utgiven av Sveriges
enskilda järnvägars ingenjörsförbund, 1922.
RÄTTELSE
I ingenjör S. Wildts artikel "Om Stivheden af
Jern-banespor med sammensvejsede Skinner" i Väg- och
vattenbyggnadskonst 7 skola å sid. 87 ekvationerna 1, 2, 3
och 4 ha följande utseende:
TT3 ( -EZy/2
WOT [Pri L2 ) ’
a)
(2)
12 L V’2 EF
ß (, C \3/2
A) L = oo, som indsat i (2) giver q = 0,
B) =0,^ = 6, Z= som indsat i (2)
giver:
g = -4=/^4\3/2 = 0
tf
[–bl-]
{+-
bl+}
C)
4c .
£2
;6 = 0, |£=&) L^l
som indsat i (2) giver:
6 T
:Vt\ ¥
v3/ä _3y/3 ab2
~ leTT
(3)
(4)
Dvs. i häfte 7 felaktigt införda + tecken utbytas
mot -f . Detta fel förekommer även under ekvationernas
utveckling. Å sid. 91 spalt 2 förekommande formel skall
hava följande utseende:
bi = k t t u.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
