Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 19 april 1930 - I frågan om maskinistutbildningens ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
281
dessutom huvudsakligen perifera frågor. Det
väsentliga är skolorna själva, ej deras överstyrelse.
Egendomligt nog synes den i varje skolfråga vägledande
synpunkten behöva särskilt framhävas, nämligen att
förstklassig undervisning skall meddelas till en för
statsverket dräglig kostnad. Alla andra synpunkter
och omständigheter spela endast underordnad roll.
Kanske dock med ett undantag: rekryteringsfrågan,
som i viss mån torde påverkas av skolornas
förläggning och anordning.
Det återstår emellertid att angiva skäl för en
överflyttning till de tekniska läroverken.
Ekonomiska och skoltekniska synpunkter.
Maskinistundervisningen skall vara inriktad på
driften av maskinanläggningar, särskilt sådana i
fartyg, medan de maskintekniskt betonade skolorna
inom de tekniska läroverken äro i huvudsak inställda
på konstruktion och tillverkning men även på driften
av maskinanläggningar i allmänhet. Undervisningen
är därför så närbesläktad, att praktiskt taget all för
maskinistskolorna behövlig undervisningsmateriel
kan vara gemensam och att ett flertal lärare äro lika
användbara inom båda skoltyperna. Då nu
maskinistskolorna så gott som sakna materiel, skulle
överflyttningen alltså innebära en betydlig besparing.
De sakkunnige beräkna kostnaderna för
maskinlaboratorier vid skolorna i Göteborg och Stockholm
till 120 000 kr., en siffra, som för att ej avskräcka
riksdagen givetvis är lågt tilltagen och dessutom ej
inkluderar övrig behövlig materiel. För skolans i
Malmö räkning går man ut ifrån, att därvarande
tekniska läroverks maskinlaboratorium skall få
användas. På lärarens initiativ ha nämligen l:ste
maskinistelever några år fått utnyttja detta laboratorium.
Vid skolan i Härnösand föreslås inga åtgärder.
Dessa beräkningar äro alltså både lågt hållna och
haltande. Härtill kommer, att erforderliga
laboratoriebyggnader skola bekostas av allmänna medel,
om än ej av statens. En sammanräkning av de
verkligen erforderliga kostnaderna för endast de nämnda
två skolorna lär knappast giva lägre resultat än
300 000 kr., sannolikt mer. Härtill komma årliga
drift- och administrationskostnader
(laboratorieföreståndare och tekniskt kompetent vaktmästare) samt
vidare de moderniseringskostnader, som med
teknikens snabba utveckling snart komma att visa sig
erforderliga och givetvis gå till relativt dryga summor.
Det bör bemärkas, att utnyttjningstiden per år för
hela denna apparat vid dessa små skolor endast skulle
uppgå till ett litet fåtal timmar.
I detta sammanhang må vidare framhållas, att en
överflyttning av undervisningen till de tekniska
skolorna skulle medföra, att beträffande materielens
handhavande fullt sakkunniga lärare funnes
tillgängliga. Inom maskinistskolornas lärarkårer torde de
personer vara lätt räknade, som äga kännedom om
och vana vid modern undervisningsmateriel,
exempelvis inom fysikens och kemiens områden. Skal! en
på sådan materiel byggd undervisning verkligen
genomföras, utan att skolorna uppgå i de tekniska
läroverken, torde det vara välbehövligt att först anordna
kurser för lärarna. Det blir säkerligen i alla
händelser en svår uppgift att framtvinga cn omläggning av
den för lärarna särdeles bekväma
undervisningsmetoden till en åtskilligt besvärligare. Förändringen bör
lättare kunna genomföras på en ny arbetsplats, där
redan på förhand strängare fordringar ställas på
lärarnas prestationer och den högre genomsnittliga
lärdoms- och bildningsnivån är ägnad att ingiva respekt.
Att ett relativt stort antal lärare i samma eller
anknytande ämnen äro bundna vid samma läroanstalt
medför betydande fördelar. Till en början må
framhållas, att den sammanförda sakkunskapen på flera
sätt inverkar förmånligt på den enskilde lärarens
undervisning. Det ligger också rätt mycket i
påståendet, att ett slags tävlan naturligen uppkommer,
vilken rycker med sig de i ett eller annat avseende
svagare.
Lämpliga ämneskombinationer för lärarne kunna
mycket lättare sammanställas, om ett större antal
ämnen av samma eller närstående slag studeras i
olika klasser. De svårigheter, som i detta hänseende
uppstå vid små skolor, framgå tydligt av de
framlagda förslagen till ämneskombinationer för nya
ordinarie lärarbefattningar vid maskinistskolorna.
Kommerskollegium och de sakkunnige äro ej eniga om
en enda kombination, och ämbetsverket finner sådana
kombinationer som matematik, fysik och
fartygs-maskinlära nödvändiga "för erhållande av tillräcklig
undervisningstid för vissa ordinarie lärare". Redan
den kombination, som de nu existerande ordinarie
befattningarna omfatta, nämligen fysik (med kemi),
mekanik och fartygsmaskinlära jämte något
"fartygslära", är av sådan beskaffenhet, att man. ej kan ställa
stora fordringar på kompetens.
Av samma anledning förefinnas större möjligheter
till sammanslagning av fåtaligt besökta klasser i
härför lämpade ämnen, en metod att nedbringa
kostnaderna, som f. n. i ganska stor utsträckning tillämpas
vid tekniska läroverk. Även andra skoltekniska
fördelar, som följa av likartade skoltypers
sammanslagning till större enheter kunna anföras.
Om maskinistskolorna tillhörde de tekniska
läroverken, skulle dessutom lärarkårens rekrytering
sannolikt underlättas och därmed en önskvärd höjning
av dess genomsnittliga kvalitet småningom inträda.
I ärarbefattningarna vid de förra skolorna, nu i
ordinarie tjänst ungefär jämställda med adjunkturer,
medgiva ingen som helst befordran. Man kan ej
vänta sig, att dessa blygsamt betalda befattningar
skola locka kvalificerade personer i nämnvärt antal,
och erfarenheten visar också, att så ej är fallet De
möjligheter att avancera, som finnas vid de tekniska
läroverken, torde därför komma att verka
stimulerande på rekryteringen, likaså det större anseende
dessa läroanstalter åtnjuta.
Först år 1912 inrättades vid navigationsskolorna
ordinarie tjänster, men få och lågt avlönade. Först
år 1930 föreslås införande av kollegier,
ämneskonferenser och andra snart sagt redan vid skolornas
tillkomst välbehövliga anordningar samt anskaffande av
tidsenlig materiel. Sådan materiel, som vid de
allmänna läroverken redan för 30—40 år sedan ansågs
oumbärlig för undervisningen i ett för maskinister så
viktigt ämne som fysik, lyser ännu med sin frånvaro.
Man må vara tacksam för det goda, som’finnes i det
senkomna förslaget, men detta kan ej rubba den
uppfattningen, att maskinistskolorna alltjämt komma att
befinna sig på efterkälken, så länge de ej inlämmas i
den statliga organisation, som har undervisning till
sin uppgift. Man har så mycket mindre skäl att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
