Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 31 maj 1930 - Aktuella stadsplaneproblem, av Tage William-Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
810
TEKNISK TIDSKRIFT
26 april 1930
Fig. 7. Förslag till genombrottsgata i Staden mellan broarna.
ihrem Wesen entsprechende Geschwindigkeit nicht
einnehmen, verlieren also den vesentlichsten Teil
ihrer Leistungsfähigkeit bilden anderseits für den
übrigen Verkehr, namentlich für den Fussverkehr,
eine stete Gefahrenquelle Zur besseren Verbindung
der Städte untereinander und innerhalb den
Grossstädte drängt deshalb die Entwicklung auf die
Anlage selbständiger Autostrassen." — — —
Efter en närmare utveckling av denna tankegång,
ledande till en bestämd åtskillnad mellan gator,
endast avsedda för automobiler och med obegränsad
körhastighet, och övriga gator skriver han om dessa:
’"Letztere werden also nicht etwa frei von
Kraftwagen; aber diese haben hier ihre
Fahrgeschwindigkeit ganz wesentlich einzuschränken, beispielsweise
von 70 km auf 15 oder 10 km stündlich, so dass die
Gefahren stark gemildert, keineswegs indes beseitigt
werden. Nach wie vor werden an lebhaften
Strassen-kreuzungen die bekannten polizeilichen Massnahmen
und Verkehrsregelungen unentbehrlich sein.
Daraus ergibt sich die Notwendigkeit einer vierten
Gattung städtischer Verkehrswege, nämlich solcher,
die als selbständige Fusswege von allem Fuhrwerk
frei sind."–
Ett Studium av trafikolyckorna under de senare
åren ger en klar och oförtydlig anvisning till
stadsplaneteknikern. att vid regleringsplaners uppgörande
beakta den stora skillnad i gatutrafikens väsen, som
motorismen medfört. 1 järnvägarnas första tid drogs
ingen skarp gräns mellan järnvägs- och gatumark,
men det dröjde icke länge, innan man insåg att detta
var nödvändigt. Det är av samma skäl, om icke
nödvändigt, så dock i högsta grad önskvärt, att
automobil- och övrig trafik i en modärn stad hållas åtskilda
över allt där genomgångstrafiken är stark och helt
visst kan det redan nu med säkerhet göras gällande,
att vi i dessa frågor måste slå in på andra vägar än
de, som stadsplanekonstens äldre mästare och främst
måhända Haussmann på sin tid följde.
De här återgivna synpunkterna och uttalandena ha
sitt synnerligen stora intresse med hänsyn till
aktuella gaturegleringsprojekt både här och annorstädes.
Haussmann har genom sina Parisregleringar utövat
ett oerhört inflytande. Här i Stockholm var
Lindhagens stadsplan av 1866 uppgjord efter hans
grundsatser och det är även påfallande, att de delar av
denna stadsplan, som kommit till utförande, främst
Kungsgatan, Birger Jarlsgatan och Strandvägen, i
sina korsningspunkter vid Stureplan och Nybroplan
givit upphov till liknande trafiksvårigheter som dem,
man i Paris har att övervinna. Det allbekanta
förslaget att fullfölja Lindhagens plan på Sveavägens
framdragande till Gustaf Adolfs torg visar hur
stads-planeteknici alltjämt fascineras av de stora
boulevard-genombrottens idéer, utan att därvid fråga sig.
om dessa genombrott verkligen motsvara det
modärna livets krav på en storstads gatusystem.
Ett av de mest talande exemplen på det triangulära
gatusystemets olämplighet för modärn gatutrafik
lämnar Avenue och Place de TOpéra i Paris (fig. 5, 6
och 7, bilderna äro hämtade ur en artikel i
tidskriften Byggnadsvärlden av kapten H. N. Pallin. Gatan
själv och platsen äro ytterligt besvärliga att
trafikera och detta i lika mån för fordon som för
fotgängare och förutsättningarna för en effektiv reglering
av trafiken saknas. På platsen själv har en viss reda
kunnat åstadkommas genom avstängning av vissa
trafikriktningar i de snett inkommande gatorna, men
utefter hela avenuen råder på grund av de täta och
oregelbundna korsningarna med den äldre
stadsplanens gator ett kaos, som icke torde kunna hävas utan
mycket omfattande förbud för trafikering av dessa
senare.
Om denna gata skriver kapten Pallin, att den
uppfyller det första villkoret för en sådan
trafikled, nämligen att utgöra ett logiskt led i en väl
genomtänkt generalplan. Detta är riktigt, men å andra
sidan kan det göras gällande, att så strängt logiskt
som Haussmanns stadsplan är uppbyggd ut från den
tidens förutsättningar, så absolut ogenomtänkt är den
med utgångspunkt från våra — ett helt naturligt
sakförhållande, som emellertid ger oss den allvarligaste
varning att självständigt och med utgångspunkt från
de förändrade förhållanden automobiltrafiken skapat
till behandling upptaga våra egna stadsplane- och
trafikproblem.
Generalplanen.
De allmänna grundsatser, som med ledning av
erfarenheterna från trafikutvecklingen i västerlandets
storstäder kunna uppställas till ledning vid reglering
av äldre och uppgörande av nya stadsplaner äro i
korthet följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
