Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 9 aug. 1930 - Centralisering av järnvägstrafiken i Göteborg, av T. A. Törjeson - Albert Isakson †, av Nils J. Ljungzell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
TEKNISK TIDSKRIFT
21 JunI 1930
ringsförslagets genomförande hava sålunda, frånsett
värdet av i stadens ägo varande mark, beräknats
uppgå till 9 263 000 kronor.
Ovan angivna byggnadskostnader för själva
järnvägsanläggningarna — 7 495 000 kronor — skola
enligt träffade överenskommelser bestridas av statens
järnvägar med 5 375 000 kronor, av Bergslagsbanan
med 886 000 kronor, av Boråsbanan med 584 000
kronor och av Göteborgs stad med 650 000 kronor.
Såsom bidrag till Bergslagsbanans och Boråsbanans
kostnadsandelar har staden åtagit sig erlägga ett
belopp av 375 000 kronor till Bergslagsbanan och
250 000 kronor till Boråsbanan.
Utvidgnings- och förändringsarbetena vid
statsbanestationen ävensom de nya ingångslinjerna till
denna station hava utförts av statens järnvägar och
arbetena vid Bergslagsstationen av Bergslagsbanan.
Om kostnaderna för de av dessa båda parter sålunda
utförda arbetena skulle komma att uppgå till högre
belopp än det beräknade, skall ökningen drabba den
part, som utfört respektive arbeten. Man kan därför
säga att statens järnvägar och Bergslagsbanan på
sätt och vis ingått som entreprenörer för de av dem
var utförda arbetena.
Genom överenskommelser med staden har all sådan
mark, som kan tänkas bliva erforderlig för framtida
utvidgningar eller förändringar av
järnvägsanläggningarna inom Göteborg reserverats för detta
ändamål. För fastslående av dessa markreservationer har
upprättats ett förslag till sådan utvidgning och
omgestaltning av de olika stationsanordningarna, som
kan tänkas bliva erforderlig inom överskådlig
framtid. Detta förslag, som i stort sett utgör en direkt
påbyggnad av de nu genomförda omgestaltningarna,
innebär i fråga om huvudpersonstationen bl. a. att en
ny stationsbyggnad i en framtid uppföres åt norr
intill den nuvarande stationsbyggnaden, med fasad
mot väster åt Nils Ericssonsgatan samt att
plattformsspårens antal kan utökas till 18 mot nuvarande
10. Västkustbanans gamla ingångslinje till
Bergslagsstationen, vilken som förut nämnts, tills vidare
skall kvarligga och användas för Västkust- och
Boråsbanornas godståg, är i framtidsplanen tänkt
slopad och ersatt med en förbindelselinje mellan
Västkustbanan och Sävenäs rangerbangård,
varigenom nyssnämnda båda banors godståg kunna
införas till och behandlas vid nämnda rangerbangård
i stället för som f. n. vid Bergslagsstationen.
Den här beskrivna och nu genomförda
centraliseringen av järnvägstrafiken i Göteborg torde för
såväl allmänheten som staden och de berörda
järnvägarna innebära avsevärda fördelar. Främst är
härvid att framhålla den stora fördel, som ligger däri,
att all persontrafik samlats till en station och till en
centralt belägen plats i staden. För järnvägarnas
del beräknas centraliseringen medföra avsevärda
besparingar i driftkostnader, varjämte för de till
Bergslagsstationen förut anslutna banorna måste uppstå
en ej oväsentlig fördel därigenom, att dessa banor
fått sin persontrafik förlagd till en betydligt
centralare plats än förut. Genom centraliseringen måste
också förbättringar kunna vinnas i fråga om
anslutningen mellan de olika banornas tåg.
Den genomförda centraliseringen innefattar, som
förut nämnts, endast de normalspåriga huvudbanorna.
Den smalspåriga Västergötland—Göteborgs järnväg
har fortfarande sina stationsanläggningar förlagda
utefter norra sidan av Bergslagsstationen, med
personstation vid Lilla Bommens torg. Då ett sammanförande
av Västgötabanans persontrafik med de övriga
huvud-banornas givetvis skulle vara till fördel ur såväl
stadens som järnvägens och allmänhetens synpunkt,
och det dessutom visat sig, att den nuvarande
personstationen vid Lilla Bommen inom den
närmaste framtiden säkerligen måste förflyttas för
framdragande av en ny gatuförbindelse över eller under
Göta älv, upptogs för ett par år sedan utredning om
inledande av även denna banas persontrafik till
statsbanestationen.
Denna utredning har resulterat i en nyligen träffad
överenskommelse mellan staden och Västgötabana.ii
om anläggande invid och i omedelbar anslutning till
centralstationen av en för banans persontrafik
avsedd särskild station, med egen stationsbyggnad
något öster om centralstationsbyggnaden (se fig.
2). För framförande av banans persontåg till
den nya stationen skall en ny mgångslinje anläggas,
vilken norr om Lärje station avviker från nuvarande
linjen och följer utmed östra sidan av
Bergslagsbanans huvudspår fram till Säveån, vilken korsas på
fast bro. Därefter kommer linjen att avvika åt söder
och i vägport dragas under Västra stambanans
huvudlinje öster om Olskrokens station, för att sedan
genom nämnda station och fram till den nya
person-stationen framdragas utefter södra sidan av Västra
stambanan, under såväl den gamla som den nya
Västkustbaneviadukten.
Kostnaderna för denna nya stationsanläggning
med ingångslinje äro beräknade till 1 800 000 kronor,
varav för den nya stationsbyggnaden 400 000 kronor.
T. A. Törjeson.
ALBERT ISAKSON †.
Dödsfallen inom skeppsbyggarnas krets hava under
sista året kommit beklagligt tätt. De höga furorna
kunde ej längre motstå tidens tand, och åldern tog
sin rätt efter deras arbets- och pliktuppfyllda liv.
Professorerna Fr. Lilliehöök och Joh. Rosengren,
marinöverdirektör J. Lindbeck och förste
fartygsinspektör H. Erdtman hava gått bort, och nu sist kom
sorgebudet om skeppsbyggeriinspektör Albert
Isak-sons frånfälle den 21 juli. Han skulle i höst fyllt 75
år. Här må samtidigt erinras om civilingenjör Carl
Plyms mänskligt sett alltför tidiga och tragiska
bortgång i våras.
C. J. Albert Isakson föddes i Stockholm Gen 29
oktober 1855. Han avlade mogenhetsexamen 1874
samt utexaminerades 1877 från mekaniska fackskolan
vid Teknologiska institutet i Stockholm. Efter en
kort tid som biträdande ingenjör vid Domnarvets
järnverk övergick han 1878 till skeppsbyggeriet och
var under detta och följande år biträdande
varvsingenjör vid Sjöbergs skeppsvarv i Södertörn, där då
bl. a. de två första i Sverige byggda
järnsegelskeppen färdigställdes. 1879—80 var Isakson
tillförordnad lektor i matematik vid Tekniska elementarskolan
i Borås, 1880—89 skeppsmätningskontrollör i
Stockholm och tidvis tillförordnad
skeppsmätningsöverkontrollör, 1885—89 dessutom biträdande ingenjör,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
