Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 13 sept. 1930 - Markedsbrev fra United States, av E. C. Melby - Notiser - Telegrafverkets riksdagspetita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534
TEKNISK TIDSKRIFT
13 sept. 1930
er Walter Chrysler’s kjæmpeforsök paa å erobre en
bety-delig andel av det laveste paa marked.
Flere nye modeller er bräkt paa markedet i juli
niaa-ned. Chrysler "77" er blit Chrysler "8" (med en
otte-cylindre motor), Buick har fire nye modeller, alle med
8 cylindre motorer, til priser ifra $ 1 025:— til ca.
2 000:— fob. fabriken; Marquette-bilen laves nu ikke
mere. Studebaker har nye modeller med en forbedret
transmission. Den engelske Austin-bil er blit bräkt paa
markedet her men synes å vare for liten til å kunde
til-fredsstille det amerikanske publikum. Willys Overland
har bräkt paa merkedet sin Willys "8" og Nash siges
å ha under förberedelse to nye otte cylindre modeller.
Inden ett aar eller to vil höist sansynlig alle biler som
sælges for mere end $ 1 000: — ha otte cylindre motorer.
Salget av lastebiler har faldt av omkring 25 %
sam-menlignet med förste halvaar av 1929. De ti ledende
merker iblandt lastebiler er 1) Ford, 2) Chevrolet,
3) International Harvester, 4) Dodge, 5) General Motors
Truck, 6) Reo, 7) Mack, 8) Brockway-Indiana, 9) White
og 10) Diamond-T.
Jornbanernes frakttrafik, saavelsom deres fortjeneste,
har ligget mere end 30 % under fjoraarets for samme
Periode. De elektriske kraftverk har derimot hat et
for-holdsvis godt halvaar; baade kraft-mængden og
for-tjenesten har holdt sig paa höide med fjoraarets. I
olie-(petroleums-) industrien har kontrol av
produktionen bräkt bedre forhold og utsigtene for andet halvaar
er ganske tilfredsstillende. I lær- og ßkotöi-industrien
er utsigtene nu bedre, delvis paa grund av den nye
told-lov, men förste halvaar . har været mindre godt. I
tekstilindustrien fortsætter forholdene meget
utilfreds-stillende; her er fremdeles en betydelig överproduktion.
Papirindustrien lider ogsaa i flere branscher av
överproduktion og utilfredsstillende priser; utsigtene menes
nu å være litt lysere. Kul-industrien, gummi-industrien
og aviations-industrien er alle i en særdeles daarlig
for-fatning; ingen selskaper kan utvise nogen fortjeneste.
Den kemiske industri har ligget tilbake for fjoraaret
men utsigtene menes nu å være ganske lovende.
Tobaksindustrien florerer som almindelig.
Lægger man disse faktorer sammen, med den
passende vegtighet til hver industri efter dens betydning,
saa faar man et "business index", eller et
gjennem-snitsbillede av forretningsforetagsomheten i sin helhet.
Et saadant index, utarbeidet av "The Annalist" (New
York finansavis), gjengis her:
"Business Index"
1930 1929 1928 1927
Januar ........... 93,3 104,1 97,o 100,2
Februar ......... 92,7 104,9 98,9 103,6
Mars ............ 89,b 103,0 98,6 107,0
April ............ 93,3 107,5 99,0 103,6
Mai ............. 88,2 108,8 100,4 104,0
Juni ............. 86,9 107,5 97,8 102,8
Juli .................. 108,5 99,7 100,7
August ............... 106,8 101,3 101,9
"Business Index"
1930 1929 1928 1927
September ... ........ 105,8 101,3 101,1
Oktober ...... ........ 103,6 103,6 97,5
November ........ 94,2 101,5 94,4
December ........ 89,6 99,1 92,3
Man maa gaa helt tilbake til 1924 för man finder
forretningsforetagsomheten paa et saa lavt niveau som
i juni iaar, og naar indexet for juli er utarbeidet vil
dette uten tvil ligge endnu lavere.
Ikke bare indenrikshandelen men ogsaa
utenrikshin-delen faldt av i förste halvaar. Eksporten belöp sig til
? 2 079 841000:—, imot $ 2 623 088 000:— i samme
Periode if jör, og importen til $ 1 735 642 000: — imot
$ 2 286 375 000:— i förste halvaar av 1929. Landets
guldbeholdning steg i förste kvartal med $ 118 400 000: —
og i andet kvartal, gjennem import av guld, med ca.
$ 104 000 000: —.
Arbeidsmarkedet har været gjenstand for den værste
arbeidsledighet siden 1921. De arbeidslöses antal
be-regnés fra 2 500 000 til 4 000 000. Litt bedring fandt
sted i vaarmaanederne men, med den inskrænkede
fore-tagsomhet som sommeren bräkte med sig, er
arbeids-ledigheten igjen like gal. Adskillige lönsnedslag har
fundet sted i de sidste maaneder saa at
arbeidslönning-ene, gjennemsnitlig, nu ligger 10 à 12 % lavere end
for ett aar siden. Leveomkostningene har imidlertid
samtidig faldt i lignende grad; prisindekset er nu det
laveste siden 1924. General Electric Corp. og flere
andre store selskaper har i aarets löp indfört
arbeids-ledighets-kasser som understötter arbeidere som maa
lægges av i daarlige tider. Selskapet og arbeiderne
bidrar halvdelen hver til denne kasse.
Finansemarkedet har set en överflöd av ledig
kapital med usedvanligt lave laanerenter. I de sidste
maaneder har "cail loans" Staat i 1V2 à 2V2 % og "time
loans" i 3% à 3% %. Rediskonterings-raten i New York
blev i april nedsat till 3 % og i mai til 2% %, den
laveste i den Federal Reserve Bank’s historie. Verdens
störste bank er dannet i New York gjennem
consolide-ring av Chase National Bank og Equitable Trust Co.
Bankens navn blir The Chase National Bank of the
City of New York; den har totale resurser paa
$ 2 400 000 000 :—. — Aktiemarkedet gik op i förste
kvartal og faldt igjen i andet kvartal. Varige höiere
priser kan ikke ventes paa aktiebörsene för
forretnings-virksomheten viser et besternt opsving, muligens tidlig
i september.
En ny folketælling, som netop er fuldfört, gir United
States en befolkning paa ca. 122 750 000. I denne
folke-mængde findes der —- har vi lov til å tro — nok talent,
visdom og energi, saavelsom kapital, til å före landet
ut av de nuværende daarlige tider ind i bedre tider
end landet endnu har set. Men det vil ta tid og haardt
arbeide. Det blir ialfald 1931 för vi kan vente å se
nogenlunde normale tider igjen. E. C. Melby.
NOTISER
Telegrafverkets riksdagspetita. Telegrafstyrelsen har
nyligen avgivit förslag i fråga om erforderliga anslag
till utgifter för kapitalökning för budgetåret 1931—1932.
Förslaget slutar vid en utgiftssumma av 14 422 000 kr.,
därav ett reservationsanslag på icke mindre än 13 740 000
kr. för fortsatt utveckling av statens telegraf- och
telefonväsende.
För sistnämnda ändamål återstod vid 1929 års
utgång ett icke använt belopp av kr. 5 957 605: 58 av de
t. o. m. budgetåret 1929—1930 beviljade medlen. För
budgetåret 1930—1931 beviljade riksdagen ett
reservationsanslag av 11 000 000 kr., varför för tiden till den
1 juli 1931 till telegrafstyrelsens förfogande stått ett
belopp av kr. 16 957 605: 58. Av detta äro emellertid icke
mindre än 14 280 000 kr. använda eller beräknade att
användts för redan beordrade arbeten, avsedda att
utföras under år 1930, varför av reservationsanslagen
endast återstå ca 2 700 000 kr.
Orsaken till denna stora kapitalåtgång är att söka i
den oväntat kraftiga ökningen av antalet
telefonapparater. ökningen beräknades i augusti 1929 av
telegrafstyrelsen komma att uppgå till 19 800 under år 1929 och
20 000 under år 1930, men den verkliga ökningen under
år 1929 blev 23 107 apparater, och ökningen under 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
