Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 13 sept. 1930 - Notiser - Telegrafverkets riksdagspetita - Ett nytt cellulosalaboratorium - Verkningsgraden hos luftfilter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 sept. 1930
kommer sannolikt att bliva omkring 26 0*00. För år
1931 måste telegrafstyrelsen sannolikt vara beredd på
en apparatökning av inemot 28 000.
Apparatbeståndets hastiga tillväxt har delvis sin
orsak i telegrafverkets egna åtgärder. Villkoren för
anläggning av nya växelstationer ha sålunda mildrats
därhän, att det numera i allmänhet är tillräckligt med
5 nytillträdande abonnenter på en plats för att en
station skall anordnas. Styrelsen har dessutom avgivit
förslag angående avgiftslättnader vid mindre
växelstationer samt slopande av periodavgift vid landssamtal
inom ett och samma taxeområde, varjämte en
omarbetning av telefontaxeområdena, berörande abonnenterna
vid flertalet stationer, under året företagits. Under år
1931 kommer även en utvidgning av frikretsarna vid ett
stort antal av telegrafverkets stationer att äga rum,
varigenom abonnenternas ledningskostnader minskas. Den
popularisering av telefonväsendet som styrelsen upptagit
i sitt program kan givetvis icke realiseras utan
kapitalutlägg, men styrelsen anser, att inga svårigheter ändock
skola uppstå för en liksom hittills tillfredsställande
förräntning även av en ökad kapitalinvestering.
För utvidgning av lokalnäten under budgetåret 1931—
1932 kommer enligt styrelsens beräkningar att erfordras
ett belopp av minst 9 800 000 kr.
Utbyggnaden av riksnätet har ej hållit jämna steg
med ökningen av rikssamtalstrafiken, och sedan nu alla
möjligheter utnyttjats, att genom särskilda tekniska
anordningar öka de befintliga ledningarnas trafikkapacitet,
måste nya riksledningar byggas. Därtill kommer, att
Sveriges utlandstrafik och den utländska trafiken genom
Sverige alltjämt växa och för varje år ställa allt större
krav på ledningar och stationsanordningar. Antalet
telefonsamtal mellan Sverige och utlandet och mellan
främmande länder och Sverige, som under år 1928 var
749 933, har under år 1929 uppgått till 974 490 och
beräknas för år 1930 till i runt tal 1 020 000.
För nya blanka riksledningar har telegrafstyrelsen
för budgetåret 1931—1932 sålunda beräknat ett belopp
av 2 100 000 kr. samt för utökningen av pupiniseringen
av rikskabeln Stockholm—Uppsala och
Stockholm—Norrköping 940 000 kr.
Telefontrafiken mellan å ena sidan Danmark och å
andra sidan Sverige, Norge, Finland, Estland och
Lettland framföres nu på 6 stycken kablar över Öresund
med sammanlagt 18 ledningar. Den nyaste av dessa kablar
utlades 1922 mellan Hälsingborg och Helsingör.
Trafiken över dessa kablar har emellertid från år 1922 till
år 1929 ökats från 259 393 till 369 215 samtal årligen eller
med 42,4 %. Samtliga ledningar äro nu också upptagna.
Som dessutom ingen av de befintliga kablarna fyller
berättigade krav ur kvalitetssynpunkt, bör en ny
telefonkabel till Danmark komma till utförande under 1931.
Denna har planerats som en fortsättning av den 1931
färdiga rikskabeln ’Stockholm—Malmö och skulle dragas
mellan Malmö och Köpenhamn. Kabeln får betydelse
även som reservväg för telefontrafiken till Tyskland.
Den på Sverige belöpande kostnaden för den nya kabeln
beräknas komma att uppgå till 760 000 kr., av vilket
belopp 600 000 kr. böra tagas av det ifrågasatta
reservationsanslaget och resten från förnyelsefonden. För nya
radiostationer har telegrafstyrelsen dessutom beräknat
ett belopp av 300 000 kr.
Ett nytt cellulosalaboratorium. Svenska cellulosa
a.b. har för avsikt att vid sin under byggnad varande
stora sulfatfabrik vid östrand utanför SundsvaL
upprätta ett centrallaboratorium för sina fabriker, vilka
f. n. äro till antalet 16, representerande en
årsproduktion av ca 450 000 ton torr kemisk massa och 200 000 ton
våt mekanisk massa. Laboratoriets förnämsta uppgift
blir att utöva en enhetlig kvalitetskontroll över
cellulosakoncernens tillverkningar samt att utgöra en
central för fabrikernas undersöknings- och experiment-
535
arbeten. Till chef för centrallaboratoriet är designerad
civilingenjör Gösta Hall vid Korsnäsverken.
Verkningsgraden hos luftfilter. Man har under
senare år alltmera insett vikten av att filtrera
insugnings-luften i traktor- och automobilmotorer, och en hel del
luftfilter finnas numera i marknaden. En amerikanare
har räknat ut, att en traktormotor i dammigt arbete
utan luftfilter kan få sin livslängd nedsatt från 3 000 till
15 effektiva arbetstimmar. I de torra klimatzonerna har
man likaså varit tvingad att använda luftfilter på alla
automobilmotorer, men även i Europa kan dammet i
luften uppgå till sådana kvantiteter, att det måste
avsevärt inverka på motorns livslängd dels genom direkt
slitning, dels genom försämring av smörjoljan och
slutligen genom ökad koksbildning i cylindrarna, orsakad
av att dammpartiklarna synas bilda
kondensationskärnor vid oljans sönderdelning. En tysk beräkning ger
vid handen, att en 50 hkr automobilmotor under 500
timmars körtid kan ha sugit in över 20 kg damm.
De filteranordningar som kunna komma till
användning på automobiler äro endast centrifugalfilter och
genomsugningsfilter. De senare, i vilka luften suges
genom gas eller filt, äro mycket effektiva men bli snart
igentäppta och orsaka dessutom ett högt luftmotstånd.
Centrifugalfiltren verka på så sätt, att insugningsluften
tvingas in i en krökt bana, varvid de fasta partiklarna
av centrifugalkraften slungas utåt och hejdas mot en
vägg. Centrifugalkraftens storlek är direkt proportionell
mot partiklarnas massa och kvadraten på deras hastighet
samt omvänt proportionell mot luftbanans
krökningsradie.
I "Engineering" (22 aug. 1930) ha tre författare
publicerat resultaten av jämförande prov med två olika
typer av centrifugalfilter, nämligen dels ett cyklonfilter,
dels ett Viscofilter. Den förstnämnda typen (fif 1)
består av ett cylindriskt kärl, i vars övre del luften
insuges genom tangentiellt riktade öppningar. Vid den
virvlande rörelsen i kärlet slungas dammet mot väggarna,
sjunker till kärlets koniska botten och utsuges där med
en ejektor, medan den renade luften utsuges vid kärlets
övre centrum. Vid den andra typen (fig. 2) stå i
luftens väg en serie perforerade plåtar, så inrättade, att
hålen i en plåt täckas av mellanrummen mellan hålen i
TEKNISK TIDSKRIFT
Damm-ejeUtor-
Fig. 1. Principschema för cykloniilter.
Lufh’nlopp
Filtrerad luFf-
Luf-h’nlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
