Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 1 nov. 1930 - Två moderna system för tankanläggningar i flyghamnar, av A. Salmony - Ekonomisk översikt, av F. Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Pumprum i flyghamnen i München-Oberwiesenfelc
4 000 à 5 000 liter per tappningsställe och timme. Den
andra anläggningen, system Salzkotten, har 2 tankar
om vardera 50 Oöø liter, 6 motorpumpar, ett centralt
maskinrum och 7 tappningsställen, därav 6 nedsänkta under
markytan och med en uppfordringskapacitet, som är 3
till 4 gånger större än det förstnämnda systemets. Då
samtliga pumpar äro i gång, kunna över 1 000 liter
bränsle tappas per minut.
En med den sist beskrivna likartad anläggning finnes
vid München i Oberwiesenfeld. Anläggningen är ungefär
lika stor som den i Berlin och medger lagring av ett
bränsleförråd om 90 000 liter. Pumprummet (fig. 3) är
försett med 3 motorpumpar. Sedan våren 1927 är en
liknande anläggning med 40 000 liters tankutrymme och 4
tappningsställen i drift i flyghamnen Halle-Schkeuditz.
Ett särskilt intresse erbjuder här anordningen av
pumparna. Dessa pumpa bränslet ur de från varandra skilda
lagerbehållarna till en blandningstank, där bränslet
blandas automatiskt. Pumparna äro även försedda med
fjärrmanövrering, varigenom bränsle av valfri
sammansättning kan befordras till vilket tappningsställe
som helst. Vid varje sådant kan man genom
särskilda kopplingsanordningar uttaga bränsle ur olika
lagerbehållare och samtidigt mäta den intagna bränsle-
Fig. 4. Gasanläggning i flyghamnen i Böblingen.
619
mängden. Icke heller säkerheten i
pump-och kopplingsrummen eller
anordningarna till skydd mot felmanövrering lämna
något övrigt att önska. Ett ombyte av
driftpersonalen medför sålunda inga
svårigheter.
Fig. 4 visar det inre av en anläggning
enligt system Martini & Hüneke vid
flyghamnen Böblingen. Startsträckan
är här belägen på så stort avstånd från
lagertankarna, att man måst bygga en
särskild rälsbana för transporten av
bränslet. Detta fylles under
skyddsgastryck från lagerbehållarna på
tankvagnar, som transporteras ut till
flygplatsen, där det medelst högkomprimerad
skyddsgas intages i flygplanen.
Som nyss nämnts, förses små
flyghamnar eller sådana som endast drivas under
sommarsäsongen med smärre
tankanläggningar, vid vilka bränsledistributionen
sker medelst handpumpar. Även i
detta fall förlägger man dock hela
tappnings- och mätningsapparaturen
under jord.
De här beskrivna systemen ha kom-)
mit till användning även utom
Tyskland, såsom i Italien, Tjeckoslovakien, Balkanstaterna
och Österrike. En Salzkottenanläggning är dessutom
under uppförande i Strassbourg i Frankrike.
A. Salmony.
EKONOMISK ÖVERSIKT.
Stockholm 26.10.1930.
Även om lågkonjunkturens verkningar otvetydigt
avspegla sig i statistiken över vår produktion under
september, ge dock dessa siffror lika tydligt vid handen att
produktionens kvantitet kunnat upprätthållas i avsevärt
större utsträckning än i de stora industriländerna.
Räntabilitetssiffrorna för våra huvudsakligen på
utländska marknader arbetande industrier, framför allt
de med trä som råvara, förete dock säkerligen icke
samma relativt gynnsamma bild, enär tillverkningens
omfattning endast kunnat hållas uppe genom
reducering av vinstmarginalen, såsom framgår av det
fortgående prisfallet. Svensk finanstidnings
produktionsindex för september visar en siffra på 127 mot 120 för
augusti och 130 för juli i år samt 131 för september i
fjol; beträffande sistnämnda månad är dock att
observera, att den låg under den allmänna nivån under 1929,
vars tredje kvartal företedde ett indextal på 132,
medan-detsamma för hela året var 135. Förbättringen
under september fördelar sig på snart sagt samtliga
branscher; det mera vägande undantaget är trävaror, vars
indextal är lägre än under någon av de närmast
föregående sju månaderna. En jämförelse mellan de fyra
månader, juni—september, under vilka lågkonjunkturen
kunnat tydligare spåras inom vårt näringsliv, ger vid
handen att indexet för desamma endast är 5 poäng
lägre än det för samma tid föregående år, som var 135,
i indextalen ingå icke produktionssiffrorna för papper,
enär desamma icke föreligga för innevarande års tredje
kvartal. Lågkonjunkturens inverkan på vår produktion
har dock icke hittills varit starkare, än att
tillverkningssiffrorna för månaderna januari—september i år
äro förmånligare än de för samma månader förra året,
såsom framgår av att Sv. finanstidn:s generalindex för
dessa månader i år är 138 mot 135 förra året.
Vår exportindustri har haft avsevärt starkare
känning av konjunkturomslaget än ovan angivna index för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
