Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 13 dec. 1930 - Gösta G:son Grale †, av Erik Åberg - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
704
te k nis k tidskrift
20 dec. 1930
GÖSTA G:SON GRALE †.
Efter en kortare tids sjuklighet avled söndagen
den 30 november kaptenen i väg- och
vattenbyggnadskåren Gösta G:son Grale. Född i Skövde 1892
genomgick Grale elementarläroverket i Örebro, varest
han 1910 avlade mogenhetsexamen. Det var
ingenjörens yrke, som lockade honom, och år 1916
utexaminerades han från tekniska högskolan. Sin första
anställning såsom ingenjör innehade Grale vid
vattenbyggnadsbyrån, men redan år 1917 inträdde han
i Stockholms stads tjänst, först vid
Hammarbyleds-bygget till år 1928 och sedan vid
vattenledningsverket. Det senaste året har han varit arbetschef för
det nya Lovöverket.
Det är mänskligt att döma, en synnerligen lovande
ingenjörsbana, som sålunda allt för tidigt avbrutits.
Gösta Grale tillhörde den gedigna typen av
ingenjörer, som ej släppa ett problem förrän det är noga
ge-nomstuderat och bästa lösningen funnen.
Rättrådighet och hjärtegodhet voro utmärkande drag hos
honom, men dessa i och för sig beundransvärda
egenskaper gjorde kanske, att han, som ställde så stora
fordringar på sig själv, hade svårt att gå till rätta
med andras fel. Det var också denna vekhet i hans
natur, som gjorde, att han väl mycket lade på sinnet
de motgångar, som oundvikligen möta var och en av
oss. Både som ingenjör och människa var Grale
genomhederlig och innan han bröts av den sjukdom,
som skulle leda till hans frånfälle, hade han ett
ovanligt glatt humör och frimodigt väsen. En
angenämare medarbetare och kamrat än Gösta Grale kan ej
tänkas. Frid över den bortgångne vännens minne!
Erik Åberg.
TIDSKRIFTSNYTT INOM
MEKANISKA OCH
ELEKTRISKA FACKEN.
NOVEMBER 1930.
(Copyright.)
Det förut omnämnda kraftverket vid Cuba för
utnyttjande av temperaturskillnaden i havsvattnet enligt
Claude-Boucherot har nu efter flera misslyckanden
försöksvis kommit i gång. Ett rör har nedlagts till 600 m
djup och man fick 25 °C vid 0,31 atm. på turbinens
intagssida och 12°,5 vid 0,195 atm vid kondensorn.
Försöksturbinen utvecklade 22 kW, varvid en
hjälp-anläggning för 80 kW erfordrades, som dock icke
behöver ökas vid högre utbyggnad av primäranläggningen.
Man beräknar, att vid 10 °,5 temperatur på bottenvattnet
få ut 500 kW för varje ms/s därav. (Power II, h. 18,
s. 702.)
Ur tjäran vid brunkolning utvinnas oljor, som vid
raffinering med svavelsyra lämna terpenartade ämnen,
användbara som lösningsmedel och som motorbränsle.
(V. D. I. Nachr., h. 46, s. 3.) Ur lågtemperaturkolning
utvunnen tjära lämnar i ett fall vid behandling med
lösningsmedel 26,i % fenoler, 41,6 % raffinerade oljor
och 31,1 % beck samt vid destillering resp. 23,3 %,
33,5 % och 24,4 %. (Fuel Economist, h. 10, s. 426.)
Tryckdestillationsförsök med brunkol visa en
oljeutvinning av 23,3 % med samtidig större vatten- och
kokshalt i jämförelse med destillation vid vanligt tryck.
(Zeitschr. f. angewandte Chemie, h. 43, s. 1009.) En
ny ångfas-krackmetod för framställning av knackfri
bensin har provats i halvkommersiell skala (ca 50
m:!/dygn). Bensinen strömmar hela tiden i ångform
genom en ugn med liten area utan att koksbildning
äger rum. Max.-temperatur 600 °C. Man torde kunna
köra anläggningen trettio dygn utan avbrott för
tillsyn. (Chem. & Met. Engineering, h. 10, s. 624.) Med
Lurgi-förfarandet har man i kraftverket Böhlen vid
Leipzig torkat brunkol med tillvaratagande av värmet i
avloppsångorna, varvid 190 Cal/kWh återvinnas. (Z.
V. D. I., h. 44, s. 1 505.)
I Amerika finnas för närvarande 42 kolpulvereldade
pannor, där den flytande slaggen avlägsnas i granulerat
tillstånd, och 15 äro under byggnad. Det gäller enheter
för 100—400 tons ångproduktion per timme. Den
lutande eldrumsbottnen består av ett dubbelt lager av
eldfast tegel vilande på en stålplatta. På teglet lägges
ett 15 cm tjockt lager dolomit. Bottnen kyles med
förvärmd luft. Slaggen bakar ej ihop sig mot gjutjärn,
varför tappningsanordningen utförts av detta
material. Slagg med upp till 1 500 ° smältpunkt kan
avtappas på detta sätt. (Feuerungstechnik, h. 21/22, s. 209.)
Först vid 700 à 800°C äger mot hittills gjorda
antaganden någon dissociation av vattnet rum. Vid
temperaturer kring 5000 förekommer stark röstning, stigande
med temperaturen, beroende på att järnet oxideras av
vattnet under frigörande av vätgas. Legeringen
Sicro-mal (0,05 C, 5,5 Cr, 0,8 Al, 0,4 Si, 0,4 Mo, 0,05 V, 0,3
Mn, 0,oi P, 0,005 S) har visat sig vara det enda
pann-material, som ännu vid 800° är "zunderbeständig" (dvs.
ej avsöndrar glödspån). (Arch. f. Wärmewirtschaft,
h. 11, s. 353.) Genom kontinuerlig bestämning av
motståndet med Wheatstones brygga kan man utöva
löpande kontroll av matarvattnet. Skalan angives i
mg klor per liter. (Z. f. angew. Chemie, h. 43, s. 952.)
Vid 10 % fuktighetshalt i ångan slitas turbinskovlarna
avsevärt och få en livslängd av blott 20 000 à 30 000
timmar. Anläggningskostnaderna för en mellanöverhettare
för 120 à 130° temperaturförhöjning uppgå till kr. 2: 25
à .2: 70 per inst. kW med ett tryckfall av 0>,8—1 atm.
(Elektrizitätswirtschaft, h. 520, s. 597.)
Gränsen för den ekonomiska användningen mellan
ångturbin och ångmaskin ligger vid
kondenseringsma-skinerier mellan 300 à 500 kW. Vid 20 atm och 4 atm
mottryck ligger gränsen vid 20 ton ånga per timme resp.
vid 100 atm och 4 atm vid 50 t/tim. En Holzwarth
gasturbin för 2 000 kW är nu under byggnad med väntad
verkningsgrad av 30 %. (Arch. f. Wärmewirtschaft,
h. 10, s. 325.) En översiktlig sammanställning har
lämnats av 22 st. olika moderna förbränningsmotortyper.
(Engineering, h. 3 380, s. 532.) Ett tidvattenkraftverk
i stor skala planeras i Argentina för 4,5 m fallhöjd
vid nipflod resp. 8,2 m vid springflod. Totalt skulle en
million kWh kunna utvinnas per dygn. (World Power,
h. 11, s. 400.)
Jätteångaren Brehmens bränsleåtgång har visat sig
vara 17 % lägre än garanterat. Av 23 550 normala kon-«
densorrör ha 9 sprungit läck och av 7 850
koppar-nickel-rör 2 st. Av 36 635 st. pannrör ha 30 fått sprickor.
Verkningsgraden hos ångturbinerna har visat sig vara
78 % mot 82 % för stationära maskiner. (Schiffbau,
h. 21, s. 503.) En flodbogserare för Rhen ombyggdes
1929 för kolpulvereldning i avsikt att kunna använda
billigare kol. Förut användes 1,05 ton kol/timme med
ett värmevärde av 7 200 VE och en kostnad av 18
kr./ton. Nu åtgår 1,29 ton kol per timme med ett
värmevärde av 5 700 VE och en kostnad av 10 kr./ton.
12 % av ångmängden går åt för de ångturbindrivna
fläktarna för kolpulvertransporten. (Times Trade &
Engineerings Supplement, h. 645, s. 2:14.) 170 st.
fartyg, varav 45 % nybyggnader, äro nu försedda med
maskineri enligt Bauer-Wach-systemet. Kolförbruk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
