- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Bergsvetenskap /
53

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 febii. 1930

BERGSVETENSKAP

53

antal tomvagnar. Spelen bliva därför av enklaste
beskaffenhet och bestå egentligen endast av en med
bandbromsar försedd lintrumma. Av fig. 12 framgår
hur rutschbanornas övre plan vanligen är anordnat.
Från växel B, belägen ett 20-tal meter ned på
rutsch-banan, ha tomvagnsspåren tf och t., en skarpare
lutning mot horisontalplanet än lastspåren lt och l2.
Genom denna anordning komma tomvagnarna så högt
att deras spår kan givas en lutning från rutschbanan,
vilket har till följd att vagnarna av sig själva
fortsätta till uppsamlingsspåren.

Arbetet vid spelning tillgår på så sätt. a-tt de lastade
vagnarna framköres till stoppbommen å t. e.
lastspåret l1 och linan påkopplas, samtidigt som
motsvarande procedur utföres med tomvagnarna å
rutsch-banans nedre plan. De uppkommande tomvagnarna
växlas in på tomvagnsspåret t2, och under
spelnings-tiden har nya lastvagnar uppställts på l2 för att vara
färdiga till ny spelning. Tomvagnarna hava ganska
stor hastighet då de nå rutschbanans krön, varför
linan ofelbart skulle trassla in sig, om man ej hade
en automatisk utlösningsanordning för densamma.
Anordningens utförande synes å fig. 13 och består
helt enkelt av en hävstång, som fastsättes å gaveln
på den vagn, som går närma.st linan. Hävstångens
ena arm är medelst en kätting förbunden med den
sprint som låser linan, under det att den andra, som
har en längd av 6 till 7 dm, är fri. Då tomvagnarna
passerat sin högsta punkt, träffas hävstångens fria
arm av en på lämplig höjd placerad räls, varvid
hävarmen föres bakåt och linan frigöres. I samma
ögonblick för en man, medelst en järnkrok, linan på sidan
om spåret. Å rutschbanans nedre plan (fig. 12 och 14)
är det lastspåren som ha en svag lutning mot
tippningsplatser under det att spåren för tomvagnarna
luta från samma plats. På så sätt underlättas
vagnväxlingen vid själva tippningsstället. De skuggade
spåren å fig. 14 äro tomvagnsspåren.

Som förut nämnts transporteras de lastade
vagnarna från de olika etagerna till den plats där
tippning i järnvägsvagnarna sker, varför någon
omlastning i gruvan ej äger rum. En vagn från t. e. översta
pallen får således följande transportmoment: l:a
horisontell transport å översta etagen. 2:a rutsch-

bana från övre till
mellersta etagen. 3:e
no-risontell transport å
denna etage. 4:e
rutsch-bana från mellersta till
undre etagen. 5:e
horisontell transport till
tippningsplatsen. Av
dessa moment kunna
tredje och femte
bortfalla eller reduceras till
ett minimum, då
rutsch-banor och
tippnings-ställen äro så
anordnade, att några längre
horisontella transporter
dem emellan ej
förekomma. För vagnar
från andra etager än
den övre bortfaller helt
naturligt en del av
ovan angivna trans-

Fig. 14. Anordningar vid en rutschbanas nedre plan.

portmoment. Från de nedersta rutschbanorna
tippas malmen i järnvägsvagnar för vidare
transport till utskeppningshamnen Sagunto. Även vid
denna lastning användes svagt lutande spår förbi
lastningsplatsen, varför man låter vagn efter vagn
rulla ned till tappgluggarna, där den bromsas fast
för att fyllas. När detta är gjort, får den rulla
vidare till ett uppställningsspår, från vilket ånglok av
Borsigs fabrikat transporterar sätten till den c:a 3
km avlägsna stationen. Fig. 15 och 16 visar
huvud-lastageplatsen för gruvan S:t Miguel.
Järnvägsvagnarna äro försedda med två bromssystem. Det ena,
avsett att användas vid vagnarnas lastning,
manövreras för hand, under det att det andra utgöres av ett
tryckluftsystem, som kommer till användning då
vagnarna befara järnvägen till Sagunto. Vagnarnas
huvuddata framgår av nedanstående
sammanställning:

Axlar.................... 2 st.

Avstånd mellan axlar...... 2,60 m

Vagnskorgens längd ...... 3,80 „

„ bredd ...... 2,20 „

Vagnens totala längd...... 5,45 „

Lastförmåga .............. 20 ton

Egenvikt ................. 6,68 „

De vid fältet sysselsatta arbetarna utgöres till stor
del av traktens bondebefolkning, varför arbetarstam-

Fig. 15. Lastageplats för malm från S:t Miguel.



Fig. 13. Utlösningsanordning för
rutschbanelinan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:26:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930b/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free