- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Bergsvetenskap /
69

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 febii. 1930

BERGSVETENSKAP

69

närvaron av en ljusbåge som bevisad, och man måste
väl närmast sätta detta i samband med, att det relativt
låga slaggbadet och elektrodens koncentrerade form,
genom vilken en kolossal energimängd tillföres
omgivningen, där en mycket hög temperatur måste
bildas, som vida överstiger slaggbadets
genomsnittstemperatur. De smälta ämnena i slaggbadet bli högst
sannolikt i omedelbar närhet av elektroden så starkt
upphettade, att de förgasas och, om de äro mindre
beständiga, sönderdelas.

Den ena elektroden bildas av kolet och den andra
av slaggbadet. Ljusbågens dynamiska karakteristik
skulle då enligt Simons undersökningar bli
osymmetrisk. Det omgivande smälta slaggbadet, vari
elektroden har en viss nedsänkning och som i elektrodens
närhet är försatt i mycket livlig rörelse, åstadkommer en
likformig till- och avledning av värmen. Detta
förhållande är väl närmast förklaringen till den lugna
gång, som utmärker dessa ugnar trots den höga
bffektfaktorn. De elektriska ugnarna av detta slag
skilja sig därigenom från den rena ljusbågsugnen, där
förloppen i en ljusbåge mellan två elektroder i en
ytterst lättrörlig gasatmosfär i ett slutet eller i det
öppna rummet förlöpa mycket ojämnt och där man
av den orsaken måste insätta drosselspolar i
strömkretsen för att till följd av ljusbågens förändrade
dynamiska karaktär stabilisera densamma, vilka
givetvis i motsvarande mån kommer att yttra sig genom
en försämrad effektfaktor.

Elektrodens inställning i slaggbadet.

Huru den antagna uppdelningen av strömlinjerna i
en från elektrodens övre delar inom slaggbadet direkt
gående del och en annan del, som passerar ljusbågen
och därefter det i serie med denna mellan elektrodens
undersida och ett metall- eller skärstensskikt
liggande slaggbadet i praktiken gestaltar sig, blir från
fall till fall närmast en diskussionsfråga liksom även

Fig. 16.

ljusbågens karakteristik med hänsyn till följande
faktorer: låg spänning — hög strömstyrka och en därtill
svarande längd och utbredning av en ljusbåge i ett
ytterst komplicerat gasmedium, alstrat i ett siaggbad
av mycket varierande sammansättning. Till följd
av slaggbadets relativt ringa höjd — ca. 300 mm —
i förhållande till elektrodens tvärsnitt — 600 mm i
det diskuterade fallet — kan man förstå, att
ström-linjetätheten avtar starkt redan i närheten av
elektroden (fig. 16). De komplicerade förhållanden, som ske

vid strömgenomgången i slaggbadet torde framgå av
följande:

I slaggbadet sker ett totalt spänningsfall:
E0 = I- W0

där / = totala ampèretalet och W0 = totala
motståndet.

Genom ljusbågen passera h ampere; motståndet Wi ohm
,, den till denna i
serie varande slaggen Ii „ ; „ W* „
Det direkt, parallellt till
det förra gående
ampèretalet ............................ Ip ,, ; ,, Wp „

Det totala spänningsfallet i slaggbadet blir då:
E0^ll.Wl + ll.Ws = lp-Wp^Il(Wl + Ws) = lv-Wp

Då, som förut angivet, mellan motståndet och
ledningsförmågan följande relation består:

W=°

och Wp=°^

erhålles för de båda delarna av slaggbadet:
W,

varav erhålles:

Den genomförda totala energimängden i slaggbadet
blir då:

I-En = I,’

wl + c’) + a-h)*-^

K s I

(2)

där Wl karakteriserar förhållandena i ljusbågen

Cs utgör motståndskapaciteten för slaggbadet
under ljusbågen och Cp utgör motståndskapaciteten
för den del av slaggbadet, som genomsättes av de
direkt från elektrodens övre delar gående strömlinjerna.
xs kommer att på motsvarande sätt betyda den
genomsnittliga ledningsförmågan för den förra
slaggdelen och xp för den andra delen.

Det torde även vara klart, att den i det föregående
givna tolkningen av förloppet är tillämplig även för
det fall, att beskickning ligger på slaggbadet och
intill elektroden, varigenom man av i detta ingående
reduktionskol, som likväl oftast endast utgör ca.
15 %, och med kännedom om, att oxiderna —• särskilt
de mörka — leda strömmen relativt bra, även får
tänka sig en strömgenomgång från elektroden genom
beskickningen och sedan genom hela slaggbadets
höjd. Men, om man tar hänsyn till, att de material,
som pyrometallurgiskt behandlas, i allmänhet äro
finfördelade, särskilt om de underkastats föregående
röstning, komma kornen därigenom vid
nedsmältningen att sinsemellan bilda ett ständigt varierande
övergångsmotstånd för strömmen. Dessutom måste
ju de strömlinjer, som ledas ut genom beskickningen,
passera genom hela slaggbadet, i vilket elektroden
har en viss, av den anlagda spänningen beroende
nedsänkning. Man kan därav förstå, att de genom
den fasta beskickningen gående strömlinjernas
antal måste bli ringa och att de nästan uteslutande
måste gå genom slaggbadet på anfört sätt. Därtill
kommer, att ett sådant chargeringssätt vid
genomförandet av metallurgiska processer i allmänhet är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:26:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930b/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free