Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-24
TEKNISK TIDSKRIFT
1 febr. 1930
uppåt, X är våglängden och yj en av
antennbelastningen bestämd fasvinkel.j
Exempelvis vet man ju om
1/4-vågsantennen, att en strömnod skall finnas i
toppen, dvs. I
0 för z — — varav w
4 T
Aftr,
4
0,3
O.S
0.7
0.«
Fig. 7.
— —, för 1/2-vågsantennen uppfyllas alla
villkor, om yj = n.
Den förlängning, som ett eventuellt
toppnät åstadkommer, framställes enklast
genom att angiva, huru antennens
egen-våglängd beror av toppnätets längd. Är
toppnätets längd lika med 21 och dess
höjd över jord lika med h, kan man
genom praktiska prov framställa en kurva
över egenvåglängden dividerad med
h -j- 2 l som funktion av antennens höjd
h. En medelkurva för ett flertal undersökta
antenner visas i fig. 6. Vi se tydligt, huru den valda
kvoten sjunker med stigande absolut antennhöjd.
Emedan över fullständigt speglande jord på stort
avstånd alla tillskott till fältstyrkan vid jordytan från
de olika antennelementen ha samma fas, är fältstyrkan
vid jordytan proportionell mot antennens strömyta,
varmed vi förstå den yta, som ligger mellan
ström-fördelningskurvan och 2-axeln utmed antennen.
Alltså bestämmes under de gjorda förutsättningarna
fält-styrkan vid jordytan uteslutande av
strömfördelnings-kurvans utseende samt av strömmens absoluta värde
i en punkt av densamma, t. e. vid antennbasen. Det
sista villkoret är liktydigt med att taga den inmatade
effekten med i räkningen. Våglängden har här
givetvis antagits oförändrad, men det gäller ju att
diskutera olika antenntyper vid en viss på förhand given
våglängd. Om strömytans area t. h. om 2-axeln är
lika stor som arean t. v. om samma axel, blir
fältstyrkan vid jordytan lika med noll. Detta fall inträffar
exempelvis för en vertikal antenn, vars
strömfördel-ningskurva omfattar en hel våglängd. Man har av
gammalt vant sig med att ersätta strömytan, vars
mått är meterampere, med en lika stor rektangel, där
ena sidan är strömbuken 7max utmed antennen och
andra sidan en viss fiktiv längd, den s. k. effektiva
antennhöjden, vars uttryck därför blir
1 Appendix 3.
Effektiva höjden för belastade vertikalantenner. Ordinatan =3 effektiv
höjd : verklig höjd.
fl
j La* • sin |y ~
z)
2 71 ■ —> • dz
Tf
eos
h ■
[v
— 2;
xj
eos
v
„ h
2?r • —
Om antennbelastningen och antennhöjden i
förhållande till våglängden äro bekanta, kan Aeff härav
beräknas för sinusförmig strömfördelning. Enligt vårt
uppfattningssätt måste strömbuken för en vid basen
induktivt belastad lågantenn bli fiktiv, emedan den
skulle komma att ligga under jordytan. I detta fall
är det alltså lämpligare att hänföra effektiva höjden
till den mätbara strömstyrkan vid antennens bas. I
fig. 7 har jag beräknat effektiva höjden för vertikala
antenner, vilkas höjd är mindre än en halv våglängd.
Den uteslutande med toppkapacitet belastade
antennen har, som synes, största värdet på Aoff(11, alldeles
naturligt, då strömmen här tenderar att bli likformigt
utbredd över antennen. För 1/4- och 1/2-vågsanten-
2
nerna fås det bekanta värdet — • h. Slutligen sjunker
n
effektiva höjden för vid basen induktivt förlängda
antenner asymptotiskt mot värdet ^ motsvarande trian-
gulär strömfördelning. Den största absoluta effektiva
höjden tillkommer givetvis de höga, kapacitivt
förkortade eller på annat sätt avstämda antenner, som äro
högre än 1/4-vågsantennen. Dessas överlägsenhet är
härmed ännu icke bevisad, emedan man också måste
taga hänsyn till huru stor effekt, som måste inmatas
ior att erhålla ett visst absolut värde på strömstyrkan.
Antennmotståndet.
50 /oo 150 m
Fig. 6. Egenvåglängder hos T-antenner.
För den fortsatta undersökningen är det alltså
nödvändigt att taga reda på antennmotståndets storlek,
emedan detta motstånd bestämmer den strömstyrka,
som fås i antennen. Antennmotståndets tre
komposanter, jordledningsmotstånd, förlustmotstånd i
antennledare samt strålningsmotstånd äro i normala fall
samtliga utbredda motstånd i resp. öppna
svängnings-kretsar. Alla tre kunna ersättas med ett ekvivalent,
koncentrerat motstånd i vilken punkt som helst av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
