Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
TEKNISK TIDSKRIFT
12 april 1930
Fig. 10. Destillationsblåsor.
fäst vid en axel i karets centrum. Axeln drives
medels en rem och gör c:a 1 varv per sekund.
Anordningen användes för att slå ned det skum, som
under jäsningen bildas i riklig mängd.
Man lägger ned mycket arbete på att hålla karen
rena. Efter varje jäsning borstas de och strykas
med kalkmjölk. Locken avtagas och behandlas på
samma sätt. Efter kalkningen ställes i karets botten
en koksgryta fylld med brinnande torv. Avsikten
härmed är att torka insidan av jäsningskaret. I
allmänhet råder i de skotska destillerierna den största
renlighet.
Efter slutad jäsning införes mäsken i
destillationsblåsor (fig. 10) av säregen konstruktion. De ha
mycket vida halsar och kylspiralen har å vissa en
diameter av ej mindre än 8". I bottnen av
mäskblå-sorna (wash-still) finnes en grov trådduk av koppar,
vilken sakta föres runt, driven av en i blåsan
befintlig vertikal axel. Härigenom hindras att mäsken
bränner fast. Destillationen sker med direkt eld, och
man söker hålla fyren så het som möjligt. Destillatet
uppsamlas i stora träcisterner. En destillering tar
c:a 4 timmar. Den största pannan, jag såg, hade en
rymd av 4 500 gallons. Oftast finnes strax ovan
blåsan en kulformig utvidgning (bellie), vilken anses ge
destillatet bättre arom.
Avloppsvattnet måste med hänsyn till fisket
oskadliggöras, innan det får utsläppas. Numera tvingas
destillerierna att bygga särskilda
reningsanläggningar. I dessa försättes vattnet med en liten
kvantitet kalkmjölk. Sedan kalken och annat siam fått
sjunka, strilas vattnet, som har smutsbrun färg, över
stora koksfilter (fig. 11), där de organiska ämnena
oxideras. Vattnet, som lämnar koksen är
kristallklart. Kalkslammet användes som ett utmärkt
gödningsmedel för åkrarna. Jorden i dessa trakter är
synnerligen fattig på kalk.
Det svaga spritdestillatet destilleras ännu en gång
i blåsor (spirit-stills) av samma konstruktion som de
förra. De sakna dock omrörare. Härvid erhålles en
whisky med en styrka av 45° O. P. (= 82,8 %).
För-och efterprodukter tillvaratagas särskilt och
omdestil-leras med nästa fyllning. Lankvattnet utsläppes och
oskadliggöres på samma satt som dranken.
I England användes som enhet för spritmängd en
proof-gallon motsvarande 5,188 liter 50 %-ig sprit.
Fig. 11. Kokslilter lör rening av avloppsvatten.
Proof-spirit har en styrka av 57,09 %. Alkoholhalten
hos en hög- eller lågprocentig whisky anges
genom att säga, hur mycket starkare resp. svagare den
är än proof-spirit. Så betyder t. e. 25° under-proof
att 100 delar av detta brännvin motsvarar 75 delar
proof-spirit och 40° over-proof att 100 liter av denna
sprit innehålla 140 liter proof-spirit.
Innan den färdiga whiskyn tappas på lagringsfat,
nedsattes den med vatten till 11° O. P. (= 63,4 %).
Kontrollen från statens sida är mycket sträng,
emedan skatten uppgår till ej mindre än 72 s 6 d per
proofgallon.
Av tillverkningsschemat (fig. 12) framgår att per
kg inmäskad stärkelse erhålles ett utbyte av 1,03 liter
50 %-ig sprit. Detta är relativt lågt i jämförelse med
resultatet vid välskötta brännerier här i landet, där
man arbetar med 1,20 liter och däröver.
Vid varje distillery finns stora lagerhus (fig. 13),
där whisky förvaras under statens kontroll. I en av
de anläggningar, jag besökte, fanns utrymme för ej
mindre än 10 000 000 liter. Man är i allmänhet
mycket noga med lagerfaten. Dessa måste vara
gjorda av ekstav med lämplig porositet. Oftast
användes gamla sherryfat, ur vilka största delen av
garvsyran blivit utlakad.
Man anser att whiskyn behöver lagras c:a 7 år för
att bli riktigt mogen. Med tiden ökas dess värde
ganska avsevärt dels på grund av ränte- och
lagringskostnader och dels på grund av
avdunstningsför-luster. Dessa senare uppgå ofta till
(2 a + 2) %,
varvid a betyder lagringstiden i år.
För en 16 år gammal whisky betalades nyligen 65
s per gallon. Per proof-gallon i lagerhusen inlagd
whisky betalas nu för olika årgångar c:a
Är 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1929
25 s 20 s 14 s 9 s 8 s 7 s 6 d 5 s 6 d
Gralnwhisky.
I slutet av förra århundradet började man att
använda grain-whisky i whiskyblandningar. Orsaken
härtill torde väl från början varit, att grain är
avsevärt billigare att tillverka än malt. Grainwhisky kan
" j[Tf..........!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
