Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
TEKNISK TIDSKRIFT
12 april 1930
platteldstad, alltså utan rost. Under 1780-talet stod
hantverket mycket högt vid Kosta. Glaset var gott
och relativt färglöst och gravyrtekniken var väl
utvecklad. 1888 kommo regenatorugnarna av
Sie-mens-typ till användning vid Kosta, Eda och
Limmared. Dessa ugnar voro visserligen
bränslebesparande men alldeles för stora för de mindre svenska
glasbrukens dåvarande behov, varför övergången
år 1895 till rekuperativa ugnar var ett lyckligt grepp
av disponent Hummel på Kosta. Samtidigt införde
han de täckta deglarna, som bibehållits. 1907
började Hermensen-Strömberg att införa sina mindre
rekuperativa ugnar, och denna konstruktion har
slagit helt igenom i vårt land med resultat att det
svenska glaset i kvalitet väl kan jämföras med det bästa
utländska, att bränslekostnaderna avsevärt minskas
och därigenom våra skogar sparas samt att varje
ugns kapacitet avsevärt utökas.
Formning.
Formning av glaset skedde med de enkla
verktyg, som alltjämt användas vid ugnen, där pjäserna
färdiggjordes, och formningen bestod i drivning och
klippning. Först på 1860-talet började man med
sprängningsförfarandet; som tillgår så, att man ritsar
med en diamant och sedan låter fina sticklågor
uppvärma just ritsen, varefter "kappan" kan avtagas,
kanten slipas och invärmas.
Sprängglastillverk-ningen tillåter en korrekt masstillverkning och
håller på att utdriva det gamla förnämliga
klippnings-och drivningshant verket, som dock ger vackrare glas.
Dekorering.
Hantverksskickligheten står fortfarande i Kosta
högt icke blott beträffande glasets formning utan
även dekorering. Framförallt beträffande slipningen
måste man gå ända ned till de nordfranska bruken
t. e. till Baccarat för att få en facettslipning, som kan
jämföras med Kosta-sliparnas.
Redan 1897 anställdes den första konstnären vid
ett svenskt glasbruk för att framkomma med nya
vackra former och denna konstnär var Gunnar
Wennerberg, och bruket var Kosta. Efter honom
kom den danske konstnären Kai Nielsen och efter
1905 Alf Wallander och Ferd. Boberg, men den,
som gjort mest för uppryckning av det svenska
glaset på sin tid, var Emil Ollers, som efter 1917
arbetade vid Kosta. Han är banbrytaren för den
svenska glastillverkningen under konstnärlig
ledning. En frisk fläkt kom med Ollers in i den
svenska glasindustrien, en fläkt som visade sig vara av
bestående värde, även sedan andra konstnärer
upptagit Ollers mantel.
Avsättning.
Export från Kosta började redan 1889 till
England. Efter 1870 ersattes de engelska modellerna
delvis med franska. Disponent Hummel upptog
1895 tillverkning efter engelska typer, som visades
på utställningen i Malmö 1896 och framförallt på
den stora utställningen i Stockholm år 1897, då en
mängd äldre engelska modeller i helkristall
exponerades och kommo att inverka på hyttarbetet och
slipningsarbetet i hög grad. Endast de enklaste
pjäserna exporterades till England. De dyrbarare
användes för den svenska marknaden på den tiden.
Nu kan man säga det är omvänt, och exporten
möjliggjordes och möjliggöres ännu av den höga
kvaliteten på glaset och en synnerligen skicklig
arbetare-stam. Efter 1905 tog tillverkningen av helkristall på
Kosta allt större fart och den ena stora laddningen
efter den andra sändes till världens förnämligaste
hotell och klubbar, där kravet på det bästa glaset och
den bästa formslipningen utsorterar mindervärdiga
tillverkningar.
1903 bildades a.-b. De svenska kristallglasbruken
och omfattade förutom det stora moderbruket Kosta,
Rejmyra, Eda, Alsterfors och Alsterbro.
Kapacitet.
Kosta sysselsätter ca 450 man och
tillverknings-kvantiteten uppgår till ca 460 000 kg pr år med ett
tillverkningsvärde av ungefär l1/4 million kronor.
Kosta glasbruk har under hela sin livstid varit en
skola för allt vad glasarbetare, glasblåsare och
glas-slipare heter här i landet och alla de många
småländska glasbruken ha startats av f. d. Kosta-glasblåsare.
Den svenska glasindustriens existensberättigande
beror icke på inhemska råmaterial utan därpå att en
ovanligt högt uppdriven yrkesskicklighet
möjliggjort. att det svenska glaset kan konkurrera med
det bästa utländska, och denna yrkesskicklighet
sammanhänger med den höga standard, som alltid
Kosta gamla glasbruk intagit och alltjämt intager.
DE SENASTE FRAMSTEGEN INOM DEN TEKNISKA
ELEKTROKEMIEN.1
Av civilingenjör Gösta Angel.
För tre år sedan hade jag nöjet att inför
avdelningen för Kemi och bergsvetenskap redogöra för
några nyheter inom den tekniska elektrokemien.2
Utvecklingen har givetvis sedan dess ej stått stilla.
1 Föredraget i något förkortad form vid Svenska
teknologföreningens avdelning för kemi och bergsvetenskap
sammanträde den 17 januari 1930.
2 Teknisk tidskrift 1927., Kemi, häft. 3 och 4.
De senaste åren ha tvärtom kännetecknats av ett
intensivt arbete, som resulterat i flera viktiga framsteg.
Jag skall här be att få redogöra för några av dessa
på basis av vad jag sett och erfarit under mitt
arbete som konsulterande och under en längre
studieresa med understöd från Tekniska högskolan, Jag
kommer samtidigt att beröra den senaste utvecklingen
av den elektrokemiska industrien i de delar av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
