Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 sept. 1930
KEMI
39
darna satsas, nedbringa denna alkalitet
till vilket önskat värde som helst. Å
andra sidan erbjuder det vid arbete med
flytande klor inga svårigheter att även
framställa fullt alkaliska lösningar, om
för visst ändamål så skulle vara önskligt.
Man behöver i så fall endast för
utspädning av klorkalklösningen till lämplig
blekningskoncentration använda sig av
ett med kalk mättat vatten, erhållet t. e.
genom en extra tvättning av en
kalkbottensats.
Av ovanstående framgår, att man vid
användande av flytande klor kan variera
sammansättningen av blekvätskan på
varje önskat sätt, ett förhållande som för
framställning av olika cellulosakvaliteter är av största
betydelse. För ernående av denna fördel behöver man
emellertid ej utgå från flytande klor och kalk, utan
kan man även kombinera användandet av flytande
klor med torr klorkalk på så sätt, att först en vanlig
klorkalkupplösning göres, som sedan kloreras tills det
i densamma ingående extra överskottet fri kalk är
förbrukat. Resultatet blir i detta fall i kemiskt
hänseende fullt analogt med det vid klorering av
kalkmjöl erhållna. Av 1 ton klorkalk kan på detta sätt
framställas en kvantitet kalciumhypoklorit, som
motsvarar 1 200 à 1 250 kg vanlig klorkalk.
De nyanskaffningar, som ett blekeri måste göra för
att övergå från klorkalk till flytande klor, bestå
huvudsakligen av en eller flera förrrådsbehållare för
den flytande kloren, beroende på fabrikens storlek,
samt en med omrörning försedd plåtcistern för
beredande av kalkmjölk. Någon nämnvärd
förändring-av den förutvarande apparaturen erfordras som regel
ej. Kloreringen sker i de förut till upplösning av
klorkalk använda cisternerna, och urtvättning av
bottensatserna i de cisterner, som förut använts för
samma ändamål.
Fig. 11 visar en schematisk framställning av en
kloreringsanläggning i sitt enklaste utföringssätt.
A är en kalkmix, där kalken släckes till kalkmjölk
och varifrån den pumpas till någon av
klorerings-cisternerna, C. Dessa äro försedda med omrörare,
genom vilka kalkmjölken under kloreringen hålles i
kraftig cirkulation. H är en lagerbehållare för
flytande klor, från vilken en rörledning av järn går
fram till kloreringscisternerna. För själva inledandet
i dessa av klorgasen användes blyrör, som först gå
ned till cisternens botten och sedan i en slinga följa
väggen runt om. Blyrören äro på sin undersida
försedda med ett antal fina hål, vilka avse att fördela
klorgasströmmen och således underlätta absorptionen.
För igångsättande av kloreringen öppnas endast
Fig. 11. Klorabsorptionsanläggning.
en ventil å lagerbehållaren för flytande klor, och
inställes densamma så att lagom hastighet å
gasströmmen erhålles. Kloreringsförloppet följes sedan ge
nom uttagande av prov. Då desamma visa att klo
leringen är färdig avstänges gasen och omröraren
stannas. Lösningen får sedan stå och klarna. Så
snart den olösta överskottskalken satt sig till botten
avdrages den klara lösningen till
blandningsbehållarna, E, vilka om möjligt böra hava en 3 ggr så stor
volym som kloreringscisternerna. Kalkbottensatsen
urtvättas sedan, vilket sker genom
kloreringscister-nens fyllande med vatten till full volym, samt
efterföljande omröring och klarning. Denna procedur
upprepas ytterligare en gång, varefter klorhalten i
bottensatsen är så liten, att någon vidare tvättning
ej lönar sig, utan bottensatsen kan tömmas ut. Den
ena av blandningsbehållarna, E, är nu full med
klor-kalklösning, som först noga omblandas medelst t. e.
tryckluft, och sedan är färdig att pumpas över till
cellulosablekeriet.
För förut nämnda kontroll av kloreringens gång
kan enklast förfaras så, att före kloreringens
påbörjande kalkmjölkens halt av CaO bestämmes medelst
en aerometer. Kloreringen drives sedan så långt att
halten blekande klor i lösningen blir c:a 10 % högre
än kalkhalten från början varit. Denna slutpunkt
kan med betryggande säkerhet bestämmas medelst
aerometer och en tabell angivande förhållandet
mellan g blekande klor per liter och sp. vikt. Om så kan
ske äro naturligtvis bestämningar genom titrering att
föredraga, men är det angivna arbetssättet medelst
aerometer fullt tillfredsställande.
Under det gångna året hava tvenne anläggningar
för framställning av blek vätska medelst flytande klor
kommit igång inom landet, nämligen vid Munktells
pappersfabriks a.-b:s sulfitfabrik i Grycksbo, samt
Wikmanshytte bruks a,-b:s sulfitfabrik i Thurbo. En
tredje anläggning är f. n. under uppförande vid
Bille-ruds a.-b:s sulfitfabrik i Jössefors.
FRAMSTÄLLNING AV RÅGUMMI, SPECIELLT I
NEDERLÄNDSKA INDIEN.
Av dr T. å. Tengvall.
(Forts. fr. sid. 32.)
Det är fullt normalt att ett träd i en plantage
producerar 10—20 gånger så mycket som ett annat och
detta står i ett visst sammanhang med antalet latex-
kärl i barken. Man har försökt att matematiskt
uträkna detta sammanhang och fann därvid en
korrelationskoefficient av 0,5. — Antalet mjölksaftkärl
är karakteristiskt för varje träd och kan lätt bestäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
