Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFTE 2
TEKNISK TIDSKRIFT
FEBR. 1930
*
KEMI
Redaktör: EVERT NORLIN
UTGIVEN AV SVtNSKA T E K NO LOGFtiREN I NI5E.N.
INNEHALL: Huru skall en bränsleolja för dieselmotorer bedömas?, av bergsingenjör Ev
förhållanden hos cement, av civilingenjör Donovan Werner. — Litteratur.
Löslighets-
HURU SKALL EN BRÄNSLEOLJA FÖR DIESELMOTORER
BEDÖMAS?
Av bergsingenjör Evald Pyhälä.
Frågan om huru en bränsleolja för dieselmotorer
skall bedömas är för närvarande aktuell.
Densamma har behandlats i tvenne rätt vidlyftiga
avhandlingar "Flüssige Brennstoffe für Dieselmotoren" i
"Petroleum", Band XXVI, Nr 3, 15 Januar 1930,
Berlin-Wien, och "Zur Analytik der Dieseltreiböle" i
"Erdöl und Teer", VI. Jahrgang, Heft 16, 5 Juni 1930,
Berlin, utan att man definitivt kunnat lösa frågan.
Att man nu först upptagit denna viktiga fråga, torde
bero på, att under namn av dieselmotorbränsle i
handeln rätt ofta förekomma oljor, som visat sig
olämpliga för nu ifrågavarande ändamål. Det har sålunda
hänt, att ett visst flytande bränslemärke, som visat sig
lämpligt såsom dieselmotorbränsle, vid förnyad
leverans befunnits vara alldeles odugligt, i det vid full
belastning ofullständig förbränning inträtt. Härav har
följden varit den, att motorn icke avlevererat den
kraft densamma skulle utveckla med ett lämpligare
dieselmotorbränsle. Dylika fall ha inträffat t. e. med
Atlas dieselmotorer.
Taga vi nu i betraktande, att vid provkörning av
en ny motor ett olämpligt dieselmotorbränsle står till
förfogande, utan att man vet någonting därom, så inse
vi utan vidare följden av ett dylikt sakernas
förhållande. Då man tills dato analytiskt icke kunnat
fastställa ett motorbränsles duglighet i nyssnämnda
avseende, torde det således vara av allra största
praktiska betydelse att på ett avgörande sätt kunna
göra det.
I de ovan nämnda arbetena framhålles särskilt att
specifika vikten, flampunkten, stelningspunkten,
viskositeten, askhalten, förkoksningsresten och halten
av hård asfalt äro sådana uppgifter som, i de fall då
det är fråga om vissa säregenskaper, kunna vara till
nytta. Därför anges desamma vanligen för blott
provisoriskt bedömande av det flytande bränslet. Men
för bedömandet av förbränningsegenskaperna i motorn
äro de utan all betydelse.
Då för närvarande, speciellt sedan 1920, uteslutande
naftaprodukter användes som brännolja för
dieselmotorer och emedan naftan och dess derivat utgöras
av olika slags kolväteblandningar, måste ovan nämnda
egenskaper tillsammans, åtminstone för den som
framställer dieselmotorbränslen, delvis också giva vissa
anhaltspunkter beträffande bränslets förhållande vid
förbränningen i motorcylindern. För alla andra,
analytikerna inberäknade, utgöra dessa egenskaper
blott sifferdata utan särskild betydelse. Det nyss
sagda skola vi längre fram taga under närmare
behandling.
Då en dieselmotorbränsleoljas
förbränningsegenskaper i motorcylindern äro av avgörande betydelse,
borde väl oljans destillationsanalys vara härför den
mest karakteriserande egenskapen. I redan nämnda
uppsats uti "Petroleum" tillskrives
destillationsana-lysen ringa betydelse emedan "i dieselmotorer högre
kokande produkter förbrinna lika klanderfritt som
lägre kokande". Destillationsanalysen anses dock
ånge en viss inblick i bränsleoljans sammansättning
event. oljans blandning; det kan t. e. vara önskvärt
att få veta om högtkokande naftarester eller destillat
äro dominerande resp. vilka destillat som avlägsnats
osv.
Det säges slutligen, att trots många
karakteriserande laboratoriemetoder och försöksvärden är det
icke möjligt, ens på grund av en fullständig översikt
av laboratorievärden, att avgiva ett säkert utlåtande
över motorns arbetsmöjligheter och förhållande gent
emot ett visst dieselmotorbränsle.
I den redan nämnda artikeln uti "Erdöl und Teer"
tillmäter författaren destillationsanalysen en viss
betydelse då densamma för fullständighetens skull
angives. I detta fall hava endast s. k. gasoljor
undersökts, vilka i Tyskland för det mesta användas
såsom dieselmotor-bränslen. Egenskaperna av de
såsom motorbränsle använda gasoljorna (solaroljorna)
framgå ur följande tabell:
Tabell I.
Oljan Nr D/15 Destillation vol % till 225° 300" 350° Flampunkt
(Pensky-Martens) Syretal
1 . . . 0,9185 0,5 85,7 96,0 70° c 4,7
9 . . 0,880 6,0 90,6 98,4 70° c 2,3
3 . . . 0,883, 5,3 87,4 98,5 72°c 2,4
4 . . . 0.869 0,0 61,0 94,5 97°c 1,0
5 . . . 0,863, 0,0 52,3 85,6 86°c 1,7
6 . . . 0,874 0,6 68,2 92,5 86° c 0,9
7 . . . 0,8^9 2,5 62,5 95,7 84°c 0,0
■ 8 . . . 0,846 6,0 86,6 97,8 72°c 0,7
9 . . . 0,863, 0,6 51,1 86,7 85°c —■
10 . . . 0,813 0,0 56,8 91,4 80°c —-
11 . . , 0,864 0,0 65,4 93,4 87° c 0,5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:26:35 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930k/0067.html
