Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
TEKNISK TIDSKRIFT
12 april 1930
förefinnes icke. Olein utvisar en, om ock svag,
tendens till starkare försvagning, jämförd med
stearin och kokosfett, men denna tendens motsvarar icke
den stora skillnaden i jodtal. Vid samtliga
tvättningsförsöken kunde avsevärda viktsökningar
iakttagas, dock lägst vid tvål av linolja och
soyabön-olja samt såpa av den senare. Viktsökningarna bero
på bildade utfällningar av kalk- och magnesiatvålar
på vävnaderna. Det gällde nu att söka klargöra
orsaken till att just de omättade fettsyrorna framkalla
en så stark fiberförsvagning. Det fanns anledning
antaga, att de bildade tvålfällningarna spela en viss
roll vid angreppet på fibern. I syfte att närmare
studera fällningarna och deras beroende av
fettsyrornas natur samt tvättvattnets beskaffenhet utfördes
en serie tvättningar 25 gånger i vatten av olika
hårdhet med tvålar av soyabönolja och kokosfett.
Resultaten äro sammanställda i tabell 4.
Tab. 4. Hållfasthets- och viktsändringar hos blekt
bomulls- och linneväv vid tvättning med tvålar av
soyabönolja och kokosfett i olika hårda vatten.
Använd tvål Använt vatten Vattnets hårdhet Bomullsväv Linneväv
[-Håll-fast-hets–]
{+Håll- fast- hets-+} ändring % [-Viktsändring-] {+Vikts- ändring+} % Håll-
fast-hets- ändiing % [-Viktsändring-] {+Vikts- ändring+} %
Soya- Destillerat vatten 0 - - 12 — 1,8 —15 i — 2,6
bönolje- Stockholmsvatten ca 4° — 26 + 3,7 — 36 j +1,4
tvål i Stocksundsvatten ; ca 26° | - 24 | +13,8 | — 39 1 +9,2
Kokos- Destillerat vatten 0 —10 — 1,1 5—2,0
fett- Stockholmsvatten ca 4° - 12 + 4,1 —15 ; +2,5
tvål 1 Sto cksundsvatten | ca 26° [ — 8 | + 8,6 | — 19 | + 5,6 j
Studerar man sifferresultaten i tabell 4, finner man,
att vid båda tvålslagen och båda vävnadssorterna
angreppet vid tvättning i destillerat vatten varit
obetydligt. I de hårda vattnen gav soyabönoljetvålen
vid båda vävnadssorterna en betydande försvagning
och samtidig viktsökning genom utfällning. Härvid
var ifråga om det föga hårda Stockholmsvattnet och
det mycket hårda Stocksundsvattnet en obetydlig
skillnad i försvagning, men det senare gav mycket
större viktsökning. Kokosfettvålen gav i de hårda
vattnen något olika resultat för de två
vävnadssorterna, i det bomullsväv icke försvagades mera än i
destillerat vatten, medan linne rönte en större
påverkan i de hårda vattnen. Vid det mycket hårda
Stocksundsvattnet voro utfällningarna större än i
Stockholmsvattnet. Av dessa faktiska resultat kan
man draga som slutsats, dels att de omättade
fettsyrorna i tvålarna framkalla fiberförsvagning både
vid bomull och linne, men att linnefibern dessutom
försvagas ytterligare av uppkomna fällningar i hårda
vatten. Orsaken till det senare förhållandet torde
liksom vid fällningar ur vattenglas vara av rent
mekanisk natur. De omättade fettsyrornas angrepp kan
icke ske direkt i lösning, utan den starka nedgången
i hållfasthet tyder på en oxidation av fibercellulosan,
vilket vid tvåltvättning endast kan åstadkommas av
luftens syre. Men detta kan icke direkt oxidera
fuktig och ännu mindre torr väv, ty då skulle vid
tvättning med enbart vatten uppstå en tydlig, avsevärd
hållfasthetsminskning, men så är icke fallet. För att
luftoxidation skall kunna komma till stånd erfordras
ämnen, som aktivera luftsyret, s. k. autooxidatorer,
vilka äro vid s. k. autooxidation (dvs. självoxidation)
bildade ämnen av peroxidkaraktär. Dessa krunna
under passande förhållanden angripa cellulosamaterialet
i väven. Vid torkning av fuktig väv med utfällning
av omättade fettsyrors kalk- och magnesiasalter
föreligga, särskilt vid långsam torkning, just gynnsamma
betingelser för en autooxidation, enär de starkt
omättade fettsyrorna kunna tänkas bilda
peroxidföreningar.
I syfte att verifiera detta antagande gjordes en
serie försök att direkt påvisa närvaro av
peroxidföreningar i torkande väv med utfällda kalksalter av
omättade fettsyror. Härvid behandlades de enligt
tabell 3 på olika sätt tvättade vävstyckena samt
otvättad väv med 10 % jodkaliumlösning, surgjord
med svavelsyra. De olika vävproverna reagerade på
helt olika sätt. Vid den otvättade väven inträffade
icke någon färgning genom avskild jod förrän efter
c:a 15 min., då väven började antaga en svagt violett
färg. Först efter 4—5 timmars förvaring blev färgen
mörkbrun, tack vare fortsatt jodavskiljning.
Vid väv, tvättad i destillerat vatten, inträdde
jodavskiljning något hastigare, sä att väven blev
mörkbrun efter c:a 1 timme. Hos de i Stockholmsvatten
tvättade vävstyckena ökades den hastighet, varmed
vävstyckena färgades efter använd tvål i följande
ordning: oleintvål, soyabönoljetvål och linoljetvål.
Vid den sistnämnda tvålen skedde brunfärgning av
väven redan efter några minuter. Någon skillnad
mellan tvål och såpa av samma fetter kunde icke
iakttagas. De genom tvättningen starkast angripna
vävarna visade således den starkaste
jodavskiljningen.
Vävnader, tvättade med stearin- och kokostvål i
hårt vatten, förhöllo sig vid jodkaliumprovet på
samma sätt som väv tvättad med vilken tvål som
helst i destillerat vatten, d. v. s. gåvo synnerligen
långsam tvålavskiljning.
Genom dessa och andra mera kvantitativa
undersökningar hade således det gjorda antagandet om
peroxidbildning i de omättade fettsyrornas kalk- och
magnesiasalter i väven blivit bestyrkt. Enär
jod-kaliumreaktion erhölls på sådan väv även efter flera
månaders förvaring, måste dessa peroxider vara
ganska beständiga. Man kunde då tänka sig, att väv
med nu nämnd utfällning vid längre tids förvaring
skulle kunna undergå ökad hållfasthetsminskning
tack vare fortsatt autooxidation. Efter 2 månaders
förvaring kunde någon försvagning icke påvisas, men
efter 2 år och 8 månader uppgick den funna
ytterligare förvagningen vid bomullsväv till 5 % och vid
linneväv till 7 %.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
