Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
TEKNISK TIDSKRIFT
12 april 1930
tvålar, vilka fastna på tvättkläderna. De så bildade
utfällningarna kunna genom grundlig sköljning i
flera vatten icke fullständigt avlägsnas.
Dessa utfällningar hava i vissa fall skadlig
inverkan på klädernas hållfasthet och livslängd. De i
tvålarna ingående fettsyrornas kemiska egenskaper
spela härvid en avgörande roll, i det tvålar,
innehållande starkt omättade fettsyror (t. e. såpa av linolja
eller soyabönolja) framkalla en betydande
fiberförsvagning, t. e. vid bomullsväv c:a 25 % och vid
linneväv c:a 38 % av ursprungliga hållfastheten. Vid
tvålar av mättade fettsyror (t. e. tvålar av kokosfett
och stearin) uppkommer betydligt mindre
hållfasthetsändring c:a 10 % hos bomullsväv och c:a 15 %
hos linneväv. Orsaken härtill har befunnits vara de
utfällda kalkmagnesiatvålarnas förmåga att förmedla
luftsyrets angrepp på fibercellulosan i fuktigt
tillstånd under lufttorkning. Torkningen bör därför gå
så hastigt som möjligt och helst ske under
ångmangli ng eller strykning.
Utfällda kalkmagnesiatvålar av omättade fettsyror
förorsaka ett gulnande hos väven vid förvaring efter
tvättningen, och därjämte framkalla de en härsken
obehaglig lukt. Har tvättvattnet varit mycket hårt,
bildas så stor mängd fällning på vävnaderna, att de
kännas feta och styva.
Utfällningar, som framkallas av mättade fettsyrors
kalkmagnesiatvålar, ge väven en mer eller mindre
styv, vaxartad känsel och nedsätta dess glans, men
de ändra icke den vita färgen.
Vid rationell tvättning måste uppkomst av
fällningar på tvättgodset i möjligaste mån förhindras,
särskilt gäller detta fällningar av kalkmagnesiatvålar
av omättade fettsyror. Detta sker mest effektivt
genom vattnets avhärdning före tvättningen. Denna
avhärdning kan ske på kemisk väg, t. e.
kalk-sodaförfarandet eller medelst filtrering genom zeolitmassa.
Vattnets avhärdning medför även besparing i
tvättmedelsförbrukning, ty den bildade
kalkmagnesiatvå-len borttager en motsvarande mängd natrontvål från
rengöringsprocessen. Sålunda förbrukas på detta
sätt i vatten av 12° hårdhet 2 kg tvål pr m3.
Lämpliga vattenreningsapparater och avhärdningsfilter äro
konstruerade och finnas tillgängliga i marknaden.
Utfällningar uppkomst kan i mindre hårda vatten
försvåras genom att vid tvål- eller såptvättning
tillsätta natriumhydrat. Denna förhindrar även
gulfärgning hos den tvättade väven vid förvaring.
Vid tvättning med perborathaltiga tvättmedel beror
tvättklädernas hållfasthetsminskning utom av
nyssnämnda faktorer även av ur perborat vid
uppvärmning av tvättmedelslösningen frigjord vätesuperoxid,
vilken starkt angriper fibercellulosan.
Vätesuper-oxidens koncentration är beroende av perborathalt
och perboratets sönderfallshastighet. Denna kan
minskas och därmed även fiberförsvagningen, om i
perborattvättmedel inblandas vissa stabiliserande
ämnen, t. e. vattenglas. Vid i detta och andra
avseenden lämpligt sammansatta perborathaltiga
tvättmedel behöver fiberförsvagningen åtminstone vid
bomullsväv icke bliva större än hos tvåltvättmedel
utan perborat.
Ofta kan det vara praktiskt och ekonomiskt
fördelaktigt att vid starkt fläckade kläder utföra
tvättningen med ett mindre aggressivt tvättmedel och
sedan sortera tvättgodset och underkasta fläckade
klädesstycken en omtvättning, blekning eller
behandling med speciella fläckuttagningsmedel. Härigenom
skonas hela tvättgodsmängden bättre.
För utarbetande eller kontroll av ett
tvättningsförfarande för en viss tvättanstalt eller vid införande av
nytt tvättmedel måste ett omfattande kemiskt
undersökningsarbete utföras, vilket bör ske i samarbete
med eu provningsanstalt. Härvid utföras
provtvättningar under lika betingelser som vid praktisk
tvättning. I samband därmed göres analys av tvättmedlen
och vattnet, bestämning av renhetsgraden hos de
tvättade vävnaderna, kontroll av sköljningens
effektivitet, undersökning av utfällningar i vävnaderna
och bestämning av hållfasthetsminskning hos
lämpliga vävprov. Statens provningsanstalt har utarbetat
metoder för sådan tvättningskontroll.
Det mål, som uppställdes vid föreliggande
undersökningars planerande, har i stort sett blivit uppnått.
Provningsanstalten har fått lämpliga metoder för
tvättmedels provning och bedömning, samtidigt som
tillverkare och förbrukare av tvättmedel genom de
erhållna resultaten kunna få nyttiga upplysningar
och mera ingående kännedom om olika tvättmedels
och tvättmedelstypers verkningssätt.
Undersökningarna hava givit ökad klarhet om förut kända
förhållanden, men även givit faktiska upplysningar om
tidigare obekanta fenomen. Under arbetets gång hava
ett flertal uppslag och åtskilliga detaljproblem
framkommit, vilka erfordra fortsatta undersökningar för
en mera definitiv lösning.
Det är dessutom önskvärt, att få fortsätta och
genom provtvättningar och undersökningar vid
tvättanstalter studera vissa frågor, som speciellt beröra
maskintvätt, men vilka även hava intresse för
hushållstvätt. I samråd med praktiskt sakkunniga har
ett program för en sådan fortsatt undersökning i
större skala utarbetats, och utsikter finnas för att
tillräckliga medel för den planerade undersökningens
utförande skola ställas till provningsanstaltens
förfogande.
Diskussion:
Civilingenjör O. Klemming anhöll att få fråga,
huruvida inkrusteringarna av kalk- och magnesiatvålar i
väven kunde verka nötande på fibrerna vid plaggens
begagnande och därigenom bidraga till snabbare
förslitning under användningen. Och varför hade kallt
skölj-vatten använts direkt efter kokningen, då detta inom
tvättindustrien allmänt anses olämpligt på grund av att
den hastiga avkylningen medför krympningsspänningar,
som bidraga till vävnadernas försvagning?
Till svar på civilingenjör Klemmings fråga svarade
docent Norlin, att det icke är utrett, huruvida
inkruste-ringar av kalk- och magnesiatvålar direkt genom
nötning på fibrerna bidraga till vävnaders förslitning vid
användning och att en undersökning för att klargöra
denna fråga är ganska svår att utföra så att
utslagsgivande resultat erhållas. Det har blivit påstått, att
kiselsyreutfällningar på grund av kristallinisk karaktär
skulle skära sönder fibrerna vid vävnadernas
användning, men detta är oriktigt, ty kiselsyran faller ut i
amorf form. Emellertid verkar den särskilt vid linne
ofördelaktigt på den mekaniska hållbarheten. Som svar
på frågan om sköljning 1 varmt eller kallt vatten
svarade docent Norlin, att det inom tvättindustrien råder
ganska delade meningar om, huruvida sköljningen blir
mest effektiv i varmt eller kallt vatten. I programmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
