- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Kemi /
87

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 nov. 1930

KEMI

87

Vidare framhölls lämpligheten av att proven utförts
längre än till 25 resp. 50 gångers tvättning, ty man
kan icke draga någon slutsats om vävens hållfasthet
vid ytterligare tvättning, då försvagningen icke är
proportionell mot antalet tvättningar. För praktiska
värderingar vore det bättre, att proven framförts till det
antal tvätter då väven vore försliten, t. e. då
hållfastheten nedgått till 50 %. Antalet tvättningar vore då
ett mått på tvättmetodens värde. Slutligen framhöll
ingenjör Klemming önskvärdheten av att de gjorda
rönen spredos till allmän kännedom, då säkerligen
stora besparingar skulle kunna göras genom
rationellare tvättmetoder. Då råmaterialet till vår lands
värdefulla tillgång av bomulls- och linnevävnader till
stor del voro importvaror hade mindre slitande
tvättmetoder en stor nationalekonomisk betydelse.

Ordföranden anhöll att få tacka dem, som med sina
inlägg bidragit till belysning av den intressanta frågan.
Diskussionen hade ju visat, att i vissa fall olika åsikter
om dessa frågor förefunnos hos fackmännen.
Föredragshållaren hade påpekat, att det vore meningen, att
fortsätta undersökningarna, och ordföranden förmodade,
att föredragshållaren själv icke ansåg de hittills
utförda försöken vara fullt uttömmande. Möjligen kunde
det vid de nya undersökningarna komma att visa sig,
att de nu framlagda resultaten i ett eller annat
avseende behövde kompletteras eller kanske rättas.
Ordföranden ville påminna om det bekanta uttrycket: "Den,
som ej gör några feltag; gör ej heller några tag." Den
framlagda undersökningen visar en vackert utvecklad
experimentell logik med större klarhet än man skulle
väntat av en sådan praktisk undersökningsserie.
Dylika undersökningar av icke akademisk uppläggning
äro synnerligen önskvärda att utföras i större
utsträckning i vårt land.

Ordföranden bad slutligen få framföra sin lyckönskan
till föredragshållaren och hans båda medhjälpare,
ingenjörerna Skärblom och Köhler till det synnerligen
vackra arbetet och anhöll att få tacka
föredragshållaren för det mycket intressanta föredraget.

NOTISER

Aluminiums användning i kemiska industrien, av H. V.

Churchill, Ind. Eng. Ch. 1980, s. 993.

Aluminium och aluminiumlegeringar börja finna
alltmer vidsträckt användning inom kemiska industrien.
Emellertid är denna så mångsidig och förhållandena
inom dess olika grenar så olikartade, att man svårligen
kan uppställa allmänna regler, utan måste samla
uppgifter och kunskaper samt för varje speciellt fall genom
försök få fram det lämpligaste materialet. I följande tabell
sammanställas analysuppgifter för aluminium av olika
renhetsgrad samt några vanliga legeringar med
aluminium som huvudbeståndsdel.

Handelabeteckning « Fe Cu Mn Mg Zn A.

High purity .... a a a — — — 99,50

2 S .......... a a a — — — 99,oo b

3 S .......... a a a 1,25 — — 97,75 b

51 Se ..................l,oo a a — O,60 — 97,50 b

25 Sc ..................0,75 a 4,40 0,80 — — 93,50 b

17 Sc ......... a a 4,00 0,50 0,50 — 94,00 b

Nr 43 ..................5,00 a a — — — 94,00 b

Nr 47 ..................13,oo a a — — — 85,oo b

Nr 12 ..................8,00 a a — — — 90,oo b

Nr 112 ................7,50 1,2 a — — 1,5 89,00 b

a. Kisel, järn och koppar äro tillfälliga föroreningar
1 praktiskt taget all aluminium. Då halten av dessa
metaller icke är direkt angiven, framgår summan av dem

genom att från 100 draga aluminiumhalten pius de
andra metallernas halter.

b. De angivna aluminiumhalterna äro ungefärliga.

c. Dessa legeringar kunna genom värmebehandling
bibringas förmånligare mekaniska egenskaper.

I fråga om motstånd mot korrosion kan man ordna de
i tabellen angivna aluminiumsorterna och legeringarna
i följande serie. High purity är mest resistent, sedan
följa 2 S, 3 S, 51 S, 25 S ’och 17 S. Nästan alla kemiska
apparater tillverkas av high purity, 2 S eller 3 S.
Legeringarna 51 ’S, 25 S och 17 S användas för apparatdelar
och konstruktioner, som ej äro i direkt kontakt med
kemikalier. Vid gjutning av apparatdelar användas
numera oftare kisel-legeringarna nr 43 och 47 än de
visserligen bättre kända kopparlegeringarna nr 12 och 112.

Användning av aluminium förbättrar ofta
produkternas kvalitet, enär deras färg blir vitare eller ljusare och
en obetydlig halt av aluminiumsalter i många fall icke
spelar någon roll vid användning. Alla industrier, som
arbeta med alkalier kunna icke använda aluminium med
undantag för de fabrikationer som framställa ammoniak
som huvud- eller biprodukt, ty - kondensorer för
ammoniakvatten vid gasverk och kokserier kunna med fördel
tillverkas av aluminium. Vid industrier som arbeta med
neutrala eller svagt sura material är aluminium idealisk.
Exempel härpå äro ättikfabriker, harts och
terpentinde-stillationverk, ferniss- och lackfabriker m. fi.

Enär aluminium står långt ut på negativa sidan i den
elektrokemiska spänningskedjan, bildar den med de
flesta andra i praktiken använda metallerna galvaniska
element, vilket medför korrosion. Därför skall
aluminium eller dess legeringar alltid användas enbart till
kemisk apparatur. Måste andra metaller användas så äro
zink, galvaniserat järn och enbart järn minst skadliga ur
korrosionssynpunkt, ty potentialen mellan aluminium och
dessa metaller är lägst.

Vid högre temperaturer upp till smältpunkten oxideras
icke aluminium, men om den är härdad, blir den mjuk.
Legeringarna bibehålla bättre sina mekaniska
egenskaper vid högre temperatur, men angripas lättare av
kemikalier än enbär aluminiummetall.

En synnerligen viktig fördel ligger i aluminiums stora
värmeledningsförmåga. Vid legering med andra metaller
nedsattes denna endast till omkring hälften. Vid
mässing och brons däremot är värmeledningsförmågan
omkring en fjärdedel mot hos ren koppar. Aluminiumfärger
hava fått stor utbredning för målning inom kemiska
fabriker. En speciell användning är målning av
cisterner, avsedda till förvaring av bensin och andra
lättflyktiga vätskor. Härvid minskar aluminiumfärgen solens
uppvärmning av innehållet genom kraftig reflektion av
solstrålarna. I detta hänseende fördelaktigare är
alumi-nium-folium, vilket liksom tapetseras på järnplåten, sedan
denna försetts med tjär- eller asfaltbestrykning. Ett
sådant överdrag har från början och bibehåller lång tid
framåt en större reflektionsförmåga än
"aluminium-bronsbestrykning".

E—t N—n.

LITTERATUR

Bokanmälan.

Phosphor, Phosphorsäure und Phosphate, av Oscar
Kausch. Verlag Julius Springer, Berlin 1929. 325 sidor,
20 fig. Pris inb. 42 RM.

Föreliggande arbete, som till författare har
Ober-regierungsrat Dr Oscar Kausch i tyska patentverket,
torde komma att bli speciellt värdefullt för dem, som
vilja sätta sig in i den rikhaltiga litteraturen på fosfor-,
fosforsyre- och fosfatområdet, vare sig det gäller
patent-eller den allmänna litteraturen. Den kritiska sovringen
får läsaren dock själv prestera; det har ju icke kunnat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:26:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930k/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free