Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
TEKNISK TIDSKRIFT
12 april 1930
fibrerna, så visa dock de erhållna
hållfasthetsminskning-arna vid denna bestämningsmetod mycket tydligt, att
själva fibermaterialets hållfasthet minskat vid de i
tabellen anförda tvättningsförsöken.
För undersökning, huruvida ett smörjmedel verkligen
inverkar nedsättande på den i Schopper-apparaten
registrerade hållfastheten hos en vävnad, vilket enligt dr
Dalström borde vara fallet, då han vill hänföra
hållfasthetsminskningen vid tvättning med tvål i hårt vatten till
en smörjande inverkan av de på fibrerna utfällda
kalk-tvålpartiklarna, har följande försök utförts. Ur blekt
bomulls- och linneväv, som befriats från appretur med
diasta-forlösning, utklipptes remsor för hållfasthetsprovning i
Schopperapparaten, 10 remsor i varp- och 10 remsor i
inslagsriktningen ur vardera väven. Av dessa uttogos
godtyckligt halva antalet och nedlades i paraffinolja, vars
viskositet motsvarade 27 °E vid + 20 °C, varefter
evakuerades under ca % timme för ett bättre inträngande av
oljan i väven. Efter omkring 10 tim. avpressades så
mycket olja ur remsorna, att den kvarvarande
oljemängden utgjorde 80—100 % av vävens vikt i lufttorrt
tillstånd, varpå hållfastheten bestämdes i
Schopperapparaten.
Hållfasthetsbestämningarna före och efter
oljebehand-lingen voro följande:
46.6 47,3 76,0 79,0 44,0 1 47,3 92,0 75,5
44,6 47 3 92,0 68,5 40,1 45,3 81,5 75,5
43,8 45,3 92,0 82,5 42,3 : 43,6 81,5 69,0
47.0 51,7 85,0 67,5 44.1 46,9 75,0 80,o
:_47,0 45,2 87,0 69,5 44,3 51,i 84,5 86,0 ;
Medelvärden 46 47 86 73 43 | 47 ! 83 I 77
47 kg 80 kg 45 kg 80 kg
Närvaron av oljan i väven synes således icke hava haft
något påtagligt inflytande på den i Schopperapparaten
registrerade hållfastheten.
Även resultatet av följande försök talar mot dr
Dalströms uppfattning om orsaken till
hållfasthetsnedsätt-ningen vid tvättning med tvål i hårt vatten och för en
kemisk inverkan såsom orsak till densamma.
Linneväv som efter tvättning 25 gånger med
soyabön-oljetvål i Stockholmsvatten, varvid dess hållfasthet
nedgått med 33 %, förvarats under 1 år och 5 månader, hade
under denna långa förvaring minskat ytterligare 11 % i
hållfasthet, räknat på den ursprungliga. Den tvättades nu
med kokostvål i dest. vatten och sköljdes grundligt likaså
i dest. vatten. Genom denna behandling hade den i väven
eftjer den tidigare tvättningsserien utfällda kalktvålen
fullständigt avlägsnats, vilket framgick av den i
förhållande till den otvättade vävens minskade askhalt, av
vävens viktsminskning, av vävens rent vita färg och
slutligen därav, att tvättlösningen vid en förnyad tvättning
med kokostvål i dest. vatten förblev fullt klar. En
hållfasthetsbestämning av den på detta sätt från kalktvålen
befriade väven visade, att dess hållfasthet icke ändrats
härigenom (51 kg före behandlingen, 52 kg efter
densamma).
Hållfasthetsminskningen vid det å sid. 60 i
avhandlingen beskrivna försöket (blötning av med soyatvål
tvättad väv med dest. vatten och torkning) kan också
svårligen förklaras på basis av rent mekaniska
synpunkter.
Eisners försök med oljefilmers torkning har icke av
oss anförts såsom bevis för autoxidations-hypotesen, och
att fettsyrade magnesiumsalters egenskaper i detta
hänseende icke äro medtagna i hans uppställning, kan ju
bero på att han icke utfört försök med dylika.
Vidare håller dr Dalström före, att om
autoxidations-hypotesen vore riktig, borde linoljetvålen visat ett
betydligt större angrepp än soyatvålen, varemot den
åtminstone vid bomullsväv tvärtom visade ett något svagare
angrepp. Gentemot detta må först hänvisas till vad som
meddelats beträffande försöksfelens inverkan på
medelfelet i de angivna hållfasthetsvärdena. Det är känt, att
fettsyrors kalksalter äro lättlösligare ju mera omättade
fettsyrorna äro. Detta framgår även av vävens
viktsändringar vid tvättningen och av utförda
extraktionsför-sök med väv, tvättad med de olika tvålarna. Vidare har
med all sannolikhet sammansättning hos den på väven
utfällda kalktvålen avgjort inflytande på autoxidationens
förlopp. Den utfällda kalktvålen är icke ett visst
kal-ciumalifat, utan dess sammansättning är betingad av en
mångfald faktorer — utom av den använda tvålens
sammansättning är den beroende av vattnets halt av olika
jonslag, temperatur m. m.
Dr Dalströms anmärkning mot ett av försöken över
inverkan av solbelysning på torr otvättad och torr, med
soyabönoljetvål tvättad väv, rubbar icke
autoxidations-hypotesen, då densamma icke på något sätt av oss
baserats på detta försök.
Beträffande dr Dalströms anmärkning mot
omnämnandet av benfett och talg såsom råmaterial för en lämplig
tvättvål må anföras, att detta icke strider mot vår
tidigare uttalade uppfattning. Benfett och talg äro de av
tvålindustrien använda råmaterialen, som utom kokosfett
och palmolja äro rikast på mättade fettsyror och
innehåller inga fettsyror, som äro mera omättade än
oljesyra, således inga "starkt omättade" fettsyror.
Försök med "skyddskolloider" för förhindrande av
kalktvålens fastnande i väven vid tvättning hava utförts,
men kunde icke medtagas i redogörelsen för våra
undersökningar, då en viss begränsning av omfånget för
densamma var nödvändig. Vi ville dock omnämna, att denna
möjlighet förefinnes.
Slutligen må framhållas, att de i tab. 10 och 5 angivna
försöksresultaten icke äro direkt jämförbara, då de icke
utfördes med samma material och ej heller under lika
försöksbetingelser.
Ingenjör Groth önskade fråga föredragshållaren, huru
man fastställde halten av magnesiumsilikat i vatten.
Ingenjör Laquist hade icke av de visade
försöksserierna fått någon klar uppfattning om huru försöken
i vissa avseenden utförts. Representerade de i de olika
serierna förekommande siffrorna enstaka prover eller
utgjorde varje sådan siffra ett medeltal av flera
provningar? Av någon av serierna hade framgått, att det
vore fördelaktigt, att i sköljvattnet förefunnes
natriumhydrat. Vore således den gamla uppfattningen icke
riktig, att alkali verkade försvagande på fibern vid
lagring? Ingenjör Laquist vore intresserad att få erfara,
huruvida några modernare metoder framkommit för
av-härdning av vatten för tvättningsändamål.
Docent Norlin upplyste, att man konstaterat
närvaron av magnesiumsilikat på så sätt, att man påvisat
närvaro av både magnesiumföreningar och av kiselsyra i
vatten. Därefter hade man gjort prov med destillerat
vatten, innehållande dels enbart magnesium, dels
enbart vattenglas, varvid ingen stabilisering kunde
iakttagas. Vid försök med samtidig närvaro av
magnesiumföreningar och kiselsyra erhölls betydande stabilisering.
Beträffande närvaron av alkali efter tvättningen hade
man utfört sköljning med enbart vatten så länge, att
fenolftaleinreaktion icke längre kunnat påvisas.
Ingenjör Klemming meddelade på grund av ingenjör
Laquists förfrågan, att tillsats av natriumfosfat vore
ett utmärkt medel för att minska hårdheten i vatten.
Ur p r u n gl i g väv 01 j e d r ä n k t väv
Bomullsväv Linneväv Bomullsväv Linneväv
Varp kg Inslag kg Varp kg Inslag kg Varp kg Inslag kg Varp kg Inslag kg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
