Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
TEKNISK TIDSKRIFT
18 jan. 1930
Ij (0,653) K, (0,142) — Kt (0,653) h (0,142) _
’ h (0,142) K, (0,653) + K() (0,142) h (0,653) ~~
1 0,344 ■ 7,06- 1,162 • 0,071
2,86 1,005 • 1,162-+ 2,115 - 0,344 ’ ’
w2 (Qi) = 0,406; = 0,4.
Qx = 16 - 4 - n . 2,37 (0,07352 — 0,0162) 13,4 • 0,434 =
= 14,2 kal/tim.
(uppmätt 13,6 kal/tim).
Q2 = 16 - 4 • n ■ 2,83 (0,oo5i4) • 20,2 • 0,406 = 23,8 kal/tim.
(uppmätt 24,i kal/tim).
03 = 16 • 4 • n • 3,8 (0,oo5i4) • 43 • 0,4 = 67,8 kal/tim.
(uppmätt = 66,9 kal/tim).
Som synes en mycket god överensstämmelse.
Formlerna stämma här fullständigt praktiskt taget.
c) Om slutligen de långsmala flänsarna, som
beräknats enligt Gröbers temperaturfallskurva,
jämföras på liknande sätt, erhålles:
Nr Q tluft Mrör Åtnav At flänsspets At med 1m 01, 9c
1 19,3 17,7 13,6 : 1.2,5 6,1 9,3 3.85 0,55
2 j 72,4 18 38,7 34,7 18 26.35 1 5,08 0,435
3 112,0 18 56 ; 49,5 26,5 ; 38,10 ! 5,46 0,44
Qirör =11 ■ n ■ 0,032 • 0,i66 ■ 13,6 = 2,5 kal/tim.
Qirör = 7,1 kal/tim.; QSrör = 10,3 kal/tim.
Qu = 2 • 0,0168
Q2s = 4,5 kal/tim; Q3s = 7,i kal/tim.
19,3 — 2,5—1,5 „
öl =––n–––––-= 3,16.
0,521 • 9,3
60,8
a2 = - = 4,43.
13,73
94,1
a3 =
&k
a
19,8
4,78.
1
coshyp \ h ■ y/||.
K.
=äV
2 • 3,16 • 10*
coshyp K
= h ■ 10,24
40 • 15
K2 = h- 12,n; Ka = h • 12,6
Över dessa ekvationer äro kurvor inlagda i fig. 16
Härav synes att temperaturfallen stämma för en
fläns-längd = 11,8 cm. Från rörets centrum till
flänsspet-sen mätt i flänsens medellinje är det 11,3 cm.
Således om dylika flänsar räknas för ett visst antaget
temperaturfall, bör flänslängden med tillräcklig
noggrannhet kunna bestämmas på sätt, som här gjorts.
Uppgivna värmeövergångstal.
Beräkningen av flänsarna beror ju dock mycket på
huru pass väl det för beräkningen valda a stämmer
med verkligheten; exempel på huru « här kan väljas
ur kurvorna visar a-kurvan för den runda flänsen,
som är inlagd under am -kurvan (fig. 22).
Motsvarande kan lätt erhållas för de övriga flänskurvorna
genom liknande beräkning.
För kamflänsrör uppgiver Rietschei.-Brabbé1 föl-
jande värmeövergångstal k från vatten till luft vid
fri strömning: Kamflänsrör med runda flänsar och
minst 35 mm flänsavstånd.
Temperaturskillnad mellan vatten och luft.
under 40° 40°—50° 50°—70° 70° och högre
k~ 4 4,5 5 5,5
1 Heiz- und Lüftungstechnik, 1922.
Från ånga till luft uppgives samtidigt k = 6,5
oberoende av temperaturskillnaden. Detta senare ft-värde
skulle närmast kunna jämföras med de vid försöken
uppmätta «-värdena (82 % av am-värdena vid den
runda flänsen), därför att värmeövergångstalet a på
rörets inre sida är mycket stort för kondenserande
ånga. För yttersidan och flänsarna kan då a antagas
ligga omkring värdet 6, ett värde som vid de för
försöken använda temperaturskillnaderna ej fullt
uppnåtts. Detta A-värde borde även i senare fall ha
uppgivits för olika temperaturskillnader, då ju a stiger
med temperaturen vid fri strömning; k = 6,5 synes
gälla för relativt höga temperaturskillnader.
De fyrkantiga flänsarna ha här antagits vara de
praktiskt lämpligaste. I de fall då rören kunna på
förhand sammansättas till hela kaminelement och
dylikt böra givetvis de långsmala flänsarna komma till
användning. De kvadratiska flänsarna synas enkelt
och med tillräcklig noggrannhet kunna beräknas på
så sätt, att man antager, att samma värmemängd kan
bortföras av den kvadratiska fläns, som kan inskrivas
uti den runda flänsen, vilken i sin tur kan beräknas på
förut omnämnt sätt, exempelvis enligt M. ten Boschs
approximativa formel. Detta framgår av jämförelse
mellan kurvorna uti fig. 26. För kamflänsrör bli
ju dock beräkningarna av detta slag obehövliga, när
flänsarna för olika förekommande rördiametrar en
gång fastställts, varvid även ytan per längdmeter och
därmed temperaturfallet i flänsarna ocli a vid olika
temperaturskillnader äro givna.
Sammanfattning.
Undersökningen visar att kvadratiska och långsmala
flänsar äro effektivare än runda. Vid 40°
maximitemperaturskillnad har en kvadratisk fläns visat sig
vara 30 % bättre än en rund fläns med samma yta
och tjocklek samt en långsmal fläns har visat
omkring 37 % bättre resultat än en rund av samma yta
och tjocklek. Detta huvudsakligast beroende på att
luftströmmen förbi de kvadratiska och långsmala
flänsarna är gynnsammare än vid en rund fläns, som
ovanför röret har en relativt stor yta, där
lufthastigheten och därmed värmebortföringen blir mindre
effektiv. Med andra ord, flänsytans fördelning i
luftströmmens riktning är bättre vid de förra slagen av
flänsrör än vid de runda.
Flänsarnas avstånd har bestämts till minst 10 mm
under 130 mm flänshöjd, över denna höjd bör
avståndet ökas, dock behöver vid kamflänsrör av större
dimensioner ej större flänsavstånd än 15 mm
ifrågakomma, undantagandes rör där frostning
förekommer.
Jämförelse har gjorts mellan järn- och
aluminium-flänsar, varvid järnflänsar synas vara att föredraga
ur ekonomisk- och tillverkningssynpunkt framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
