Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
TEKNISK TIDSKRIFT
19 april 1930
lutmätningar upptill 200 mm och därutöver.1 Denna gas
giver ett synnerligen skarpt spektrum och framför allt
giva linjerna med en våglängd av 6 456, 5 870, 5 649,
5 402 för praktiska interferometriska mätningar det bästa
resultatet. I samband med utökningen av mätområdet
måste brännvidden av apparatens optiska system
förstoras, således okular- och objektivrören förlängas.
Det kryptonfyllda geisslerröret är icke som
helium-röret vid den äldre apparaten anbragt direkt framför
objektivets spaltöppning, utan på ett större avstånd från
denna. Ljuset från det axiellt stående röret samlas här
i en särskild kondensorlins innan det ingår i objektivet,
som synes av fig. 3. Vid okularet är en
sidobelysnings-anordning, som har till ändamål att förstärka
iakttagelsen av de ljussvaga spektrallinjerna, exempelvis den
violetta i kryptongasspektrat. Lampans ljusstyrka kan
regleras med tillhjälp av ett motstånd och genom
inkoppling av olika ljusfilter är det möjligt, att göra
hårkorset, som inställes efter interferenslinjerna, synligt i
den ljussvaga zonen, vilket förut ej varit möjligt.
En viktig faktor vid interferometriska mätningar är
bestämmandet av den exakta temperaturen, eller rättare
temperaturdifferensen emellan apparaten och passbiten.
För detta ändamål betjänar man sig av termoelement,
bestående av koppar och konstantantråd, vars ena
löd-ställe förbindes med passbiten och det andra med en
termometer instucken i en kvicksilverbehållare i
apparatens mätbord, som framgår av fig. 3. På grund av
de svaga strömmar som utlösas vid de ringa
temperaturdifferenserna det här gäller (Vio°C och lägre) måste
känsligare apparater tillgripas än den vanliga kända
millivoltmetern. En sådan föreligger i den s. k. Zeisska
slinggalvanometern (se fig. 4). I ett ovalt hus i mitten
av det gaffelformade stativet är en slinga av
metall-folio upphängd emellan polerna av ett par kraftiga
permanenta stålmagneter. Denna mätslinga erfar vid
strömmens genomgång en avlänkning, som vidare projiceras
på en mattskiva 1 den trattformiga främre delen av
apparaten. Belysningen sker genom en glödlampa, som
drives genom växelström av 8 voit spänning från en på
i De som närmare intressera sig för dessa nyare
vetenskapliga rön på interferometriens område hänvisas till ett
föredrag vid "IV Deutschen Physikertages" i Kissingen den
18—24 sept. 1927 av dr A. P. Weber, Charlottenburg,
offentliggjort i "Physikalische Zeitschrift" N:o 8, 29 Jahrgang.
Fig. 5.
väggen synlig transformator. Då det mestadels rör sig
om jämförande temperaturmätningar emellan
apparatbord och passbit eller emellan tvenne passbitar, få
naturligtvis inga mätningar företagas förrän apparatens
visare pekar på 0. I fig. 5 är visat anslutningen av de
båda lödställena utav termoelementet vid jämförande
mätningar emellan tvenne 400 mm passbitar vid en
opti-meter. Man kan vid stabil upphängning av mätslingan
lätt konstatera avvikelsen om 2/ioo°C, vilket vid labil
upphängning stegras till det tiodubbla. Förändringen
från stabil till labil upphängning sker genom ett enkelt
handgrepp.
Vid alla interferometriska absolutmätningar ingå
såsom viktiga faktorer: rumstemperaturen, lufttrycket och
luftens fuktighetshalt. Härvid utgår man vid
praktiska mätningar ifrån en rumstemperatur av 20 °C, ett
barometerstånd av 760 mm Hg och en fuktighetshalt
av 10 mm. Enär den vetenskapliga våglängden anger
svängningstillståndet i vakuum, måste densamma
omräknas och bestämmas i de för praktiska mätningar
gällande värdena. Detta sker med tillhjälp av lämplig
Fig. 5.
Fig. 7. Fig. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
