Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 JUNI, 1930
MEKANIK
81
Tab. II. Kostnader för uppfordring av grus medelst
skopelevator, skophiss och remtransportör.
Q — 300 ton/tim., H = 45 m.
[-Skopelevator-]
{+Skop- elevator+} Skophiss [-Remtransportör-] {+Rem- transportör+}
Total anläggningskostnad 22 950 16 065 29 835
Ärlig räntekostnad............ 1 148 803 1492
Ärlig amortering................ 1892 1086 1 832
Årlig driftkostnad
(elektrisk energi)........... 3 888 3 420 2 480
Summa årlig kostnad........ 6 928 5 309 5 804
Kostnad pr ton uppfordrat material motsvarande full kapacitet ................ 0,0107 0,0082 0,0089
Pris angivna i dollars.
Tabell II utgör en sammanfattning av
ovanstående kalkyler för skopelevator, skophiss och rem-
transportör. Det visar sig, att skophissen skulle
ställa sig ekonomiskt billigast, men skillnaden i
kostnad för en skophissanläggning och en inbyggd
remtransportör är icke så stor. Den större
driftsäkerhet, som är förbunden med den senare, torde
emellertid vara av så stort värde, att val av
remtransportör kan betraktas som synnerligen väl motiverat i
detta fall.
Priset på elektrisk energi spelar en ganska stor
roll, såsom varande största utgiftsposten. Ju högre
kraftpris desto fördelaktigare ställer sig
remtransportören i jämförelse med de andra transportorganen.
Skophissen, som ännu icke kommit till nämnvärd
användning i Sverige, är emellertid såsom av
kalkylerna framgår, under vissa förhållanden
synnerligen väl ekonomiskt motiverad, och säkert finnas
många fall, där man kunde ha orsak att räkna med
dess användning.
DET REYNOLDSSKA TALET I FÖRENKLAD FORM
VID GASER.
Av professor B. A. Afzelius.
I teknisk litteratur över värmeöverföring och
friktion vid strömning möter man numera ofta det
Reynoldsska talet. Även om en del ingenjörer ha gjort
sig hemmastadda med detta begrepp torde det dock
finnas många, för vilka det är främmande i den
bemärkelsen, att de ej hava någon klar uppfattning
om storleksordningen i det speciella fall, som
föreligger. Då Reynoldsska talet (= Re i fortsättningen)
består av många ing"ående faktorer, kan det vara
värdefullt att få ett så enkelt uttryck för
detsamma, att man med ledning av mera kända faktorer
kan överblicka storleken. Nu är
Re
w-d-«.
V ■ 9
där w — gashastigheten i m/sek.
d = rördiametern i meter.
y — gasens vikt i kg/m3.
rj = gasens seghetskoefficient i kg-sek./m2.
g = tyngdkraftens acceleration i m/sek.2.
Insättas enheterna för faktorerna, finner man att
Re är ett dimensionslöst tal.
Ofta skrives
w ■ d
Re =
där
yg
v = —.
v y
Ofta är diametern eller arean konstant längs en
avsevärd väg. I sådana fall är det bekvämare att
hopslå w och y till produkten w y— G!A, som är
konstant vid en konstant area och konstant
viktsmängd pr tidsenhet. Med G = vikten gas i kg/sek.
och A = sektionsarean i m2, erhålles
G ■ d
Re = —-.
A ■ t] ■ g
Seghetskoefficienten varierar avsevärt med
gastemperaturen. Användes Sutherlands formel,
erhålles
273 -f C / T \3/2
V = Vo~T+c ,
där r/0 = seghetskoefficienten vid 0°.
C = en konstant, olika för olika gaser.
T = gasens absoluta temperatur.
För några gaser är C bestämd, ehuru värdena
variera mycket hos olika författare. Följande
värden synas mig sannolika på C och rj0
Luft Vattenånga Kväve
C = 128 548 110
Kolsyra
264
1,50- 10~6
rjo = 1,68 0,92 1,63
I sista upplagan av Hütte angivas något
avvikande värden på ij0. Då samhörande värden på C
ej finnas, använder jag ovanstående något äldre
värden. Värden på C och rj0 för andra
gasblandningar än luft finnas ej, varför man har osäkra
hållpunkter för beräkning av temperaturens inverkan på
rj vid rökgaser.
Det synes emellertid vara möjligt att
tillnärmelsevis ersätta temperaturens inverkan på rj enligt
Sutherlands formel medelst en exponentfunktion av absoluta
temperaturen. På detta sätt erhålles följande värden
på fj och Re.
Luft
Rökgas (stenkol)
Rökgas (ved) ....
Vattenånga ........
Re
5,0 • T0’61 2,04 • 106
108 ji0,tu
4,75 ■ r0’64 2,15 • 106
108 0,64
4,6 • r0’64 2,22 • 106
108 ji0,64
0,35 iösT 2,92 • 106 T
G
A
w G
■d-2
•d■
d-
A
G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
