Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
TEKNISK TIDSKRIFT
20 SePt. 1930
ning huvudsakligast på ett visst, begränsat område.
Denna slitstyrka förhöjes ytterligare genom att
slid-ytor såvitt möjligt planslipas, eller i varje fall
bearbetas mycket omsorgsfullt.
Det av verktygsmaskinfabrikanter i U. S. A
använda, ovannämnda materialet "semi-steel" erhålles
genom att i tackjärnssmältan blanda smidesjärn,
varigenom kolhalten kommer att ligga emellan stålets
och tackjärnets. Perlitgjutgods, som företrädesvis
kommit till användning på samma område i
Tyskland. erhålles genom användandet av två medel, dels
genom sådan chargering under smältningen att så
litet grafit som möjligt bildas i godset, och dels
genom förvärmning av gjutformen före igjutningen,
så att avsvalnandet går långsamt.
Även det material, som användes till övriga delar,
är av högsta kvalitet, och genom de senare årens
erfarenheter och upptäckter på detta område har ju
de flesta material väsentligt förbättrats. I axlar,
kugghjul etc, användes uteslutande legerade stål,
som oftast behandlas genom härdning och slipning.
Såsom allmänt omdöme kan man utöver vad som
ovan nämnts säga att fräsmaskinerna, liksom för
övrigt verktygsmaskiner över huvud taget numera
byggas kraftigare och stadigare än förr, detta i
avsikt åstadkomma hög produktion utan vibrationer.1
Denna stadighet kommer givetvis i viss mån till sin
rätt även å sådana arbeten där det ej är fråga om
hög produktion, såsom verktygsarbeten o. dyl. I
detta fall lägges dock största vikten vid att
maskinerna äro lämpliga för universellt bruk samt
lätt-manövrerbara. Att fräsmaskinerna både beträffande
konstruktion och tillverkning stå på ett betydligt
högre plan än tillförne beror givetvis till stor del
därpå att man nu tillämpar gångna tiders
erfarenheter på de fräsmaskiner, som nytillverkas.
Fräsmaskinen är fortfarande under stark
utveckling och konstruktionsdetaljerna ändras och
förbättras för varje år. En av orsakerna härtill är att denna
maskins arbetssätt f. n. är mycket populärt och
användes i stor utsträckning på arbetsområden där
förut andra metoder, främst då hyvling, använts.
Med nutida fräsmaskiner tillsammans med de
fras-verktyg (frasar)2 som finnas tillgängliga, erhålles
mycket goda ytor så att efterarbetning av dessa
sällan behöver förekomma och produkten blir billig i
framställning. Dessutom är fräsmaskinen med sina
hjälpanordningar (attachments) lätt anpassbar efter
förekommande arbeten, varför den blivit en av de
oftast förekommande verktygsmaskinerna samtidigt
som den i vanliga standardutföranden med fördel är
användbar även i massproduktion.
i B. H. LuxDBORG: "översikt över verktygsmaskiner och
verktyg under år 1928", Teknisk tidskrift Mekanik, nov. 1929.
- e. Kullberg : "Några nyare rön betr. frasar",
Verkstäderna, jan.—febr. 1930.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
avhöll ordinarie sammanträde å föreningens lokal
tisdagen den 15 april 1930.
Ordföranden professor B. A. Afzelius förklarade
sammanträdet öppnat och hälsade de närvarande välkomna.
Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll
utsagos herrar E. Lundgren och G. Hartzell. I
avdelningen inträdde genom inval civilingenjör Carl Erik
Olof Molin, Argentina, diplomingenjör Rainer Wikander,
Stockholm, ingenjör Viktor Sandström, Stockholm.
Ordföranden meddelade, att avdelningsstyrelsen i enlighet
med å föregående sammanträde erhållet bemyndigande,
godkänt och vidarebefordrat inkommet utlåtande från
den för behandling av S. M. S. särtryck nr 115 tillsatta
kommittén. Styrelsens behandling av ärendet
godkändes av avdelningen.
Till avdelningen hade inkommit skrivelse från
S. M. S. med begäran om yttrande över S. M. S.
särtryck nr 120 rörande arbetade ytors beteckningar å
maskinritningar. Ärendet remitterades till avdelningens
standirdkommitté för konstruktionsfrågor.
Ordföranden överlämnade härefter ordet till dagens
föredragshållare, professor W. Weibull, som talade över
ämnet "Tekniskt-vetenskapliga laboratorier i Japan samt
några där utförda undersökningar." Talaren
redogjorde för en del intressanta intryck och erfarenheter
från sin nyligen företagna Japanresa, varvid han gav en
intressant redogörelse för det tekniska
undervisningsväsendets utveckling och nuvarande ståndpunkt i Japan.
Talaren uppehöll sig särskilt vid de till undervisningen
hörande laboratorierna, vilka alla stå på höjden av
modern fulländning. Talaren uppehöll sig slutligen vid en
del där utförda undersökningar.
Professor B. A. Afzelius lämnade därefter en
redogörelse över "En förenklad form av Reynoldsska talet
för gaser". Föredraget finnes infört i denna tidskrift,
häfte 6. Ordföranden avtackade föredragshållarna och
förklarade dagens sammanträde avslutat.
Efter sammanträdet avhölls gemensam supé med
samkväm under sedvanliga former.
A. Th.
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
företog tisdagen den 27 maj sedvanlig vårutflykt och
besöktes denna gång a.-b. Gasaccumulators
fabriksanläggningar å Lidingön.
Samling skedde kl. 15,15 vid fabrikernas huvudingång,
varefter deltagarna i grupper besågo de i full drift
varande anläggningarna. Besöket vid anläggningarna
gåvo deltagarna en mycket intressant inblick i bolagets
mångsidiga verksamhet och i tillverkning och funktion
av dess produkter.
Efter besöket ställdes färden medelst bilar och
motorbåt, vilken av Bolinders mek. verkstads a.-b. ställts till
förfogande, till Gåshaga restaurant, där sedvanlig
vårmiddag intogs under animerad stämning. Vid
middagen deltogo några av Gasaccumulators högre
funktionärer som avdelningens gäster.
A. Th.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
