Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
TEKNISK TIDSKRIFT
20 sept. 1930
Professor R. v. Mises: Über die bisherigen
Ansätze in der klassischen Mechanik der
Kon-tinue. (Sektion II.)
Professor E. Michel: Raumakustik. (Sektion
III.)
Professor E. B. Moullin och Mr W. C. S.
Wig-ley: Some vibration problems in naval
archi-tecture och The theory of ship wave resistance.
(Sektion III.)
Professor M. Panetti: L’oscillation des véhicules.
(Sektion III.)
Professor S. Timoshenko: Strength and
stabi-lity of thin-walled constructions. (Sektion III.)
Vicomte R. d’Adhémar: Étude du mouvement
pendulaire d’un projectile tournant. (Sektion
IV.)
Professor A. Korn: Automatische Herstellung
von Jacquardkarten für die mechanische
Weberei.
Den svenska insatsen i kongressen utgjordes
av följande föredrag-
Ingenjör S. Fries: Der Einfluss des Querschnitts
auf die Biegefestigkeit insbesondere bei
Federblättern und Tragfedern.
Professor H. Grauers: Gleichungen der
Klangfiguren rechteckiger Platten.
Docent E. Hogner: Zur Theorie des
Schraubenpropellers.
Professor K. Ljungrerg: Konstante Brucharbeit
als Erklärung für den Bruch ’durch
Ermiidungs-und andere Belastungen.
Fil. dr F. Odqvist: Integralequations applied to
viscous fluid motion and particularly to the
initial disturbance of the two-dimensional
Poiseuille flow.
Ett allmänt föredrag med titeln "Das
Turbulenzproblem" skulle ha hållits av professor C. W. Oseen.
Beklagligtvis blev professor Oseen genom sjukdom
förhindrad deltaga i kongressen. Och det var så
mycket mera beklagligt, som han utan tvivel är den
främste svenske forskaren på mekanikens och den
matematiska fysikens område, och den som kanske
gjort mera inom hydrodynamiken än någon annan
nu levande vetenskapsman.
Man måste beklaga att den svenska insatsen i
kongressen ej blev större. I Teknisk tidskrift Mekanik
gav professor W. Weirull år 1926 en översikt över
de aktuella problemen inom den tekniska mekaniken
i avsikt att därigenom bidraga till ett ökat intresse
hos svenska teknici för kongressen 1930. Professor
Weibull uttryckte också därvid den förhoppningen,
att den svenska tekniska doktorsgraden så snart
skulle komma till stånd, att ett eller annat
doktorsarbete skulle kunna föreläggas det internationella
forum, som kongressen för teknisk mekanik utgör.
Den tekniska doktorsgraden kom till stånd i god tid,
men något doktorsarbete kom ej att föreläggas
kongressen.
Den 29 augusti avslutades kongressen. Därvid
meddelades av organisationskommitténs
generalsekreterare professor W. Weibull, att på inbjudan från
England nästa kongress kommer att hållas i
Cambridge 1934. Till kongressen 1938 har inbjudan
redan ingått från U. S. A.
Innan denna korta översikt över
Stockholmskongressen avslutas, skola vi återge några ord, som
skrevs efter Zürichkongressens slut. I förordet till
"Verhandlungen des 2. Internationalen Kongresses
für Technische Mechanik" skriver utgivaren
professor E. Meissner bland annat ungefär följande:
"Kongresser äro milstolpar på vetenskapens väg,
milstolpar, vid vilka man stannar för att orientera
sig och för att se sig om efter målet och vägen och
följeslagarna för den fortsatta vandringen.
Vem vill bedöma verkningarna av en kongress? De
ligga så långt på sidan om det personliga, att de till
sin natur måste förbli förborgade och osynliga. Man
måste dock ha den tron och den tillförsikten, att,
utom det som faller bland stenarna, också ett
varaktigt och fruktbart resultat skall uppstå av det
vetenskapliga samarbetet mellan olika länder."
Till dessa ord kunna fogas det tillägget, att det är
icke bara vete, som sås på kongresser. Även agnar
komma med i utsädet. Men det torde vara
oundvikligt, och vi få trösta oss med, att "ingenting göres
för sina fels skuld, utan för sina förtjänsters skuld".
H. Swedenborg.
ELDFAST MATERIAL I ÅNGPANNEELDSTÄDER.1
Av Kurd Endell.
(översättning efter förf:s manuskript.)
Inledning.
Här nedan skall lämnas en översikt över vår
nuvarande kännedom om egenskaper och provning av
eldfast tegel, med speciell hänsyn till fordringarna
vid ångpanneeldstäder.
Det ändamålsenliga i att vetenskapen skall
genomsyra även tekniken är väl numera allmänt erkänt, och
man fordrar därför att även de obetydligaste
tekniska special- och gränsområden skola bli föremål
för vetenskaplig forskning. Liksom inom andra in-
1 Utdrag ur föredrag hållna den 13 mars 1930 1 Stockholm
på inbjudan av Ingeniörs vetenskapsakademien, av professor
dr Kübd Endell, Technische Hochschule, Berlin.
dustrier tvingas man till detta även inom den gren
av tekniken det här är fråga om av hänsyn till
driftens ekonomi. Den ökade effekten hos moderna
högt ansträngda kedjerosteldstäder eller
kolpulvereldade ångpannor ställer stora krav på det eldfasta
materialet. Det är därför viktigt att erhålla eldfast
material, som i största möjliga mån fyller dessa
fordringar. Dessutom måste man göra klart för sig,
huru materialen skola behandlas i drift för att bästa
möjliga resultat skall erhållas. Man måste skaffa
sig metoder, som tillåta en sådan undersökning av
eldfast tegel fore inbyggandet, så att det senare
uppfyller de uppställda fordringarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
