- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Mekanik /
115

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20 sept. 1930

MEKANIK

115

Den ekonomiska betydelsen av dylika prov har
väl erkänts från alla håll. Omkostnaderna för
eldfast murverk äro icke obetydliga. Betydelsen av
undersökningar blir ännu mera uppenbar, om man
betänker, vilka störningar som kunna uppstå, om ett
murverk eller ugnstak utföres och tages i bruk,
beträffande vilket det senare visar sig att materialet är
mindervärdigt. Som kostnader för själva materialet
tillkommer ju även kostnaden för och olägenheterna
av avbrott i driften.

Om provningsmetoder och driftsfordringar äro
kända, kunna klara, omfattande och ändamålsenliga
kvalitetsbestämmelser uppställas. Förutsättningarna
äro ett förtroendefullt samarbete mellan tillverkare
och förbrukare av eldfast material.

I. Egenskaper.

Som eldfast betecknar man det material, som
smälter först vid en temperatur över segerkägla nr 26
smältpunkt, motsvarande 1 580° C. Men de eldfasta
teglens hållbarhet är icke blott beroende av
temperaturen, utan kanske ännu mera av andra faktorer, icke
minst av de mycket växlande fordringar, som driften
ställer på desamma.

Det äldre, men ännu använda sättet att sälja eldfast
material efter lerjordshalt och segerkägelsmältpunkt,
torde få anses helt föråldrat. Det ser man bäst därav,
att leverantörerna redan uppgiva och garantera
fysikaliska egenskaper — i synnerhet för sina bättre
kvaliteter.

De eldfasta teglens egenskaper kunna indelas i två
grupper:

a) Teknologiska egenskaper:
(dessa äro jämförelsevis lätta att kontrollera och
ägna sig för leveransprov)

Struktur.

Kemisk sammansättning.
Porositet.
Volym vikt.
Spec. vikt.

Segerkägelsmältpunkt.

Formförändring vid
belastning.

Permanent och
övergående värmeutvidgning
upp till högsta
förekommande driftstemp.

Temperaturkänslighet.

b) Egenskaper som äro svåra att vetenskapligt
fastställa, men som öka kännedomen om materialet.
(komma f. n. icke i fråga vid leveransprov)
Värmeöverföring.
Slaggangrepp.
För de olika egenskaperna redogöres här nedan.

1) Struktur och volymbeständighet i leveranstillstånd.

De eldfasta tegelstenarna måste vara fria från
blåsor och vårtor; de skola ha skarpa kanter och
hörn samt möjligast plana sidoytor. Eventuellt måste
stenarna finslipas.

Besiktningen kan antingen göras med blotta ögat,
med lupp eller, ännu bättre, med binokularmikroskop.

2) Kemisk sammansättning och smältpunkt.
Då nästan alla eldfasta produkter framställas
genom bränning, dvs. en upphettning till delvis rätt
höga temperaturer och även senare användas vid
stark hetta, äro de på grund härav uppträdande
förändringarna av största vikt. De förändringar i volym
och kristallformerna hos Si02, som äro avgörande för

Fig. 1. Volym-temperaturdiagram för systemet Si02-

den färdiga produktens formbeständighet, återfinnas
i volym-temp.-diagrammet å fig. 1.

Det näst viktigaste ämnet är lerjorden.
Smältfor-hållandena för kiselsyre-lerjords-blandningar visas i
fig. 2.

Man ser tydligt, att redan en obetydlig tillsats av
lerjord till Si02 nedsätter smältpunkten, men redan
vid 10 % lerjord och däröver stiger smältpunkten
kontinuerligt med ökad lerjordshalt.

Det finnes f. n. i marknaden ett stort antal eldfasta
tegelslag med ca 70 % lerjord, för vilkas
framställning som utgångspunkt användas dels smält lerjord,
dels lerjordssilikat, t. e. indisk cyanit. Denna cyanit
(A1203, Si02) har en spec. vikt av 3,6, är mycket
hård och övergår vid brännings-temp. över 1 300°C
under kraftig volymökning till mullit. Därvid äger
avspaltning av Si02 rum enligt nedanstående schema:

Cyanit

3 (A1203 • Si02)

1300°

Mullit

■ 3 A1203 • 2 Si02 + Si02

Mullits spec. vikt är 3,1.

Även magnesia och dess blandningar med järnoxid
eller kiselsyra användas till framställning av eldfast
tegel. Nedanstående tabell 1 visar en översikt av
eldfasta materials kemiska sammansättning och
fysikaliska egenskaper.

Vid järnoxidhaltiga lerblandningar såsom de som
t. e. förekomma i kolaska, har ugnsatmosfären ett be-

Korund —
och

80 100 ffO

]/ik+sprocen†

so w WOLeriord
20 to o sioz
60 80 woUrjora

-1-1 „ .

ZO OBrand
Kaolin

Fig. 2. Jämviktsdiagram för systemet AI2O3—Si02.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:26:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930m/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free