Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
TEKNISK TIDSKRIFT
20 sept. 1930
nit ett sådant världsomfattande och mera berättigat
uppseende än den Platen—Muntersska kontinuerligt
arbetande absorptionsapparaten — den första och
såvitt jag har mig bekant den enda hittills, som med
verklig framgång kunnat upptaga tävlan med de
små automatiska kompressionsmaskinerna. Tack
vare Elektroluxkoncernens energiska och
målmedvetna exploaterings- och försäljningsarbete spridas
nu Elektroluxapparater i legio över hela världen.
En beställning för någon tid sedan på 1 669
Elektroluxapparater eller kylskåp till en enda under
uppförande varande skyskrapa för bostadsändamål och
en andra beställning på 1 200 st. till en annan
jättebyggnad i New York äro exempel på nya, stora
landvinningar för våra dagars kylteknik. 1 300 000
levererade Frigidaire-maskiner, vilken maskin
utsläpptes i marknaden för ca 9 år sedan, är ett annat.
Det var maskinen med vattenkyld kondensor, som då
började försäljas. 1924 var maskinen med luftkyld
kondensor färdig att underkastas sitt s. k.
livstidsprov, som pågick i 3 år och 8 månader i oavbruten
följd motsvarande ca 14 års drift under normala
förhållanden. Först därefter, alltså 1927, började den
verklig-a snabblöpningen i avsättning och då
densamma blott inom vårt lilla land under de senaste 3 åren
uppgått till över 2 400 maskiner, måste dessa siffror,
kompletterade med siffror å omsättningen av andra
fabrikat såsom Glacia, Kryos m. fi., vilka rönt livlig
efterfrågan och vunnit stor spridning, giva en
imponerande bild av senare tiders utveckling och
nutidens konsumtionsmöjligheter inom detta
kyltekniken väldiga verksamhetsfält.
I Amerika och även i vårt land, sannolikt i många
flera, har man på senare tiden börjat fabricera
kolsyresnö, vars uppgift är att ersätta den vanliga isen,
vare sig denna är framställd på mekanisk väg eller
genom naturens hjälp. Kolsyresnö har ca 75 %
större köldverkan än motsvarande viktsmängd vanlig
is; den övergår direkt i gasform, och själva gasen,
dvs. kolsyran har i och för sig en förmånligt
konserverande inverkan på vissa varuslag, vartill
kommer att så låga temperaturer som —50 gr. C
därmed kunna uppnås. Allt detta äro mycket förnämliga
egenskaper hos en kylkälla, men kolsyresnön blir
dyr relativt isen — den framställes nämligen av
flytande kolsyra och måste följaktligen betinga ett
högre pris än denna. Den tillverkas här i landet vid
A.-b. De förenade kolsyrefabrikerna och försäljes till
ett pris av 55 öre pr kg. Det relativt höga priset
hindrar emellertid icke att kolsyresnön bör kunna
påräkna en vidsträckt användning såsom kylkälla,
när det rör sig om lagring och transporter av sådana
varuslag, som tack vare kolsyresnöns speciella
företräden kunna bära det högre priset. De förenade
kolsyrefabrikerna hava även konstruerat särskilda
s. k. torriskonservatorer för lagring av olika varor
samt smärre kylskåp, som lämpa sig för olika ändamål.
För koncentrering av lösningar, vari ingå ämnen
med olika frystemperaturer, har man använt sig av
kyltekniken, exempelvis vid sulfitsprittillverkning
för utfrysning av vatten ur sulfitluten, som på så
sätt koncentreras.
Man kan givetvis med hjälp av kyla utfrysa
vattnet ur vanlig mjölk och på så sätt få en
synnerligen koncentrerad form av grädde. Huruvida
metoden, praktiskt sett, är lämplig eller kan upptaga
konkurrensen med vår välrenommerade och
världsberömda separator lämnar jag dock därhän. Icke
ens den mest optimistiske kyltekniker vågar väl hysa
så vittgående planer.
En vida säkrare grundval för kylteknikens
till-lämpningar i praktiken erbjuder en hel del kemiska
industrier bl. andra sådana, som avse framställning
av kväve och klor. Ett flertal
djupkylningsanlägg-ningar med användning av flerstegskompression ha
för detta ändamål utförts på de senare åren och med
all säkerhet vänta en mångfald på sin tillblivelse
inom den närmaste tiden.
Om jag till sist skulle drista att söka lyfta något
på den täta slöja, som döljer framtidens kylproblem
och användningsområden, vill jag först tänka på de
stora direkta avkylningsbehov, som bjudas i
tropikerna genom avkylning av luften i större affärshus,
turistfartyg, samlingslokaler, kontor, ja måhända även
i bostadshus. Och varför skall man ej hysa stora
framtidsvyer och förhoppningar på framgång för en
teknik, som förfogar över maskinella resurser — jag
syftar nu på anläggningar enligt
kompressionsprincipen — där man uppnår en termisk s. k.
verkningsgrad av ca 500 %, om man nämligen bortser från de
värmemängder som erfordras för kondensering av
de komprimerade gaserna och som ligga inom sådana
temperaturområden, att de stå gratis till förfogande
i naturen.
Det torde måhända icke dröja alltför länge till dess
man kan uppnå den mycket omdebatterade s. k.
absoluta 0-punkten — 273 gr C, som sannolikt skulle
bjuda stort intresse, om den i praktiken verkligen
kunde uppnås. Med hjälp av flerstegskompression,
varvid användes först luft, sedan väte och slutligen
helium, har man i kyllaboratoriet, tillhörande
fysi-kaliskt-tekniska riksanstalten i Berlin, kommit till
den absoluta 0-punkten på 2,5 gr. när, dvs. till — 271,5
gr. C. Man har därvid gjort en hel del intressanta
rön, och bl. a. kunnat konstatera, att det elektriska
ledningsmotståndet vid denna låga temperatur hotar
att bliva lika med 0 eller åtminstone försvinnande
litet, och man vet ännu ej huru förhållandet gestaltar
sig vid den absoluta 0-punkten.
Med detta har jag velat dels framhålla, att
kyltekniken bjuder ett rikt fält för målmetvetet arbete
och oförtruten dådkraft — säkert vida större och
mer omfattande än som intill våra dagar varit den
allmänna uppfattningen —• dels fästa
uppmärksamheten vid behovet av ett intimt samarbete mellan
kylteknikens män och fackmännen inom de
specialindustrier, som kunna draga fördel av kylteknikens
tillämpningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
