Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
TEKNISK TIDSKRIFT
20 SePt. 1930
Efterskrift.
Föreliggande uppsats är delvis en väsentlig
omarbetning av en tidigare icke publicerad handling, vari
tyvärr inkorrekta slutresultat erhållits; detta beroende
på att tillräcklig tid för eftertanke ej stått till buds
vid handlingens avfattande.
På grund av att prof. Ljungberg av viss anledning
såsom varande sakkunnig granskat och kritiserat
nämnda handling, och därvid principiellt anvisat huru
de korrekta lösningarna kunna ernås, hänvisades i
fotnoten på sidan 149 i novemberhäftet till den ena av
prof. L. deducerade formeln (22).
För att den icke initierade läsaren må få en klar
uppfattning om i vad mån prof. L. bidragit till denna
uppsats tillkomst, tillåter sig författaren här nedan
citera herr L:s egna ord:
"Om skjuvspänningarna medtagas, har man
elastiska linjens differentialekvation
dy2 _ Mg
dx2 ~ El GA
ß
dx
dM
då Tx = ± - j (Tecknen sådana att Mx och
00
dTx
dx
samtidigt bidraga till att öka krökningen).
Genom dubbla deriveringar kan denna
differentialekvation överföras till en sjätte ordningens
differentialekvation av y med avseende på x och t. Införes
tidsfunktionen som förut, kan den dock överföras till
en fjärde ordningens ekvation av y med avseende å
x av samma form som förut1 dvs.
i Härmed åsyftar prof. L. förmodligen den diff.-ekvation,
.........<VI>
Liknande ekvation erhålles för kritiska varvantalet,
då skjuvspänningar medtagas, dock med olika tecken
för en del termer i koefficienterna a2 och k4.
En lösning av denna ekvation (VI) ger första
svängningstalet
co2 = — .. 1 _ . .= (VII)3
K(>+S)(>
16 l2
samt första kritiska varvantalet2
1
E n2 r2
"’G’16 P
CO*,. — æ0
n
16 l2.
1
E nl r2
(VIII)’
G 16 t2,
Av ovan relaterade framgår sålunda, att prof.
Ljungbergs anvisningar kommit till användning vid
uppsatsens utarbetande, vilket härmed tacksamt
erkännes.
som fås om i Rayleigh’« ekvation (1)
tueras
sid. 145) substi-
y = z eos 011 eller y = z • i
„ , diz
nämligen ^ + 2 a* .
iwt
där 2a2 = ^^ och
kihl
■ k* z = o,
m co 2
El
2 Skall vara kritiska hastigheten.
3 r = stavsektionens radie och l — densammas halva längd.
Ekvationerna (VII) och (VIII) kunna transformeras till
identiskt samma form som (22) och (29), enär
jr2 r 2
~16/2
= jr2
UTVECKLINGSTENDENSER FÖR
VERKTYGSMASKINKONSTRUKTIONEN.1
Av Privatdoz. Dr-ing. M. Kronenberg, Berlin.
Några vetenskapliga problem.
Det vid spånavverkning uppträdande skärtrycket
är -en oscillerande kraft, dvs. allt efter skärets
början, uppklyvning och avskuvning av spån, uppstå
tryckmaxima och -minima, således vibrationer eller
svängningar. Dessa svängningar överföras från
verktyget till alla övriga delar av maskinen och vid
felaktig byggnad av maskinen förstärkas desamma
genom "superposition". Först under senare åren
har man ägnat större uppmärksamhet åt dessa
svängningsfenomen och tagit hänsyn till desamma.
Hithörande undersökningars resultat utöva allt större
inflytande på maskinernas konstruktion.
Genom nya mätförfaranden, varvid man bl. a.
begagnar radioteknikens rör, söker man klarlägga de
nyaste och viktigaste frågorna. Vi stå här vid
början av en ny utveckling och högst sannolikt komma
verktygsmaskinerna att utvecklas mot en s. k.
"lättkonstruktion", "Leichtbau", så snart
svängningarna vid de numera använda hastigheterna blivit
i översatt och bearbetat från författarens manuskript av
dipl.-ing. E. Lundgren.
tillräckligt undersökta. Man kommer då att
undvika . svängningarna, icke genom största möjliga
massa, utan man kommer att genom ändamålsenlig
formgivning, utbalansering av de roterande delarna,
lämplig lagerkonstruktion, bästa
kuggingreppsförhållanden etc. söka upptaga svängningarna på ett
tillförlitligt sätt och samtidigt erhålla lätta och
produktionskraftiga maskiner. Hela den moderna
tekniken inriktar sig på att uppnå hög produktion
med hjälp av små kraftbelopp och höga hastigheter.
Inom verktygsmaskinbranschen understödes
utvecklingen i riktningen mot "lättkonstruktion"
dessutom genom tendensen, att redan vid råämnens
formgivning undvika allt överflödigt material. Detta
medför minsta möjliga arbetsmån, alltså små
spån-areor och motsvarande höga hastigheter vid den
mekaniska bearbetningen. Lättkonstruktion i förening
med användning av lättmetaller för vissa
maskindelar medför fraktbesparingar, en mindre
belastning av fundament, golv och tak i verkstäderna och
möjliggör därmed ett billigare byggnadssätt. Även
transportanordningarna i verkstäderna kunna göras
lättare, montering och demontering förenklas, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
