Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
TEKNISK TIDSKRIFT
20 SePt. 1930
formstålen vid övergången mellan löpbana och
hjulkrans. Formstålen kunde förstärkas, spånareorna
förstoras och arbetstiden minskas. Samma ändamål
åsyftas av kamcylindrar vid fräsmaskiner, som
därigenom bliva fräsautomater, vidare språngmatningen
vid fräsmaskiner för snabbt automatiskt
överhoppande av ytor som icke skola fräsas, även
arborr-verkens plansupportanordningar som tillåta en
samtidig arborrning och avplaning, vidare
fastspännan-det av arbetsstycken under arbetstiden hos
halvautomater, fastställandet och bibehållandet av de bästa
skärvinklarna för svarvstål, så att belastningen
genom skärtrycket icke blir onödigt stor (vid stor
kilvinkel) och heller icke svarvstålets livslängd blir
för kort (vid liten kilvinkel), likaledes ett
slipförfarande som möjliggör att slipa gängor ur det
massiva materialet.
Handtidernas förkortning uppnås genom en
centraliserad anordning av spakar etc., så att arbetaren
vid framplåten av sin svarv, vid pass-sidan av sin
hyvelmaskin etc. har alla handspakar och hävarmar
i sin omedelbara närhet, En-spak-systemet
möjliggör att inkoppla olika hastigheter med endast en
enda hävarm, likaså alla matningar medelst en
annan (fig. 13). Man finner en sådan anordning på
svarvar, fräsmaskiner, borrmaskiner etc. Ofta är
inkopplingen förenad med en visareanordning, som
visar de inställda hastigheterna, matningarna, slag
etc,, så att arbetaren och arbetsledaren när som helst
kunna kontrollera vilka värden som ha inställts utan
att behöva genomleta mer eller mindre vidlyftiga
hävarmstabeller. Man använder härför visare som
röra sig över en skala, siffror som framträda vid
kopplingen framför en öppning, "fönster", och
tachometer, som icke endast angiva de teoretiska
önskvärda måtten utan även de i verkligheten uppnådda
praktiska värdena. Amperemetrar å borrmaskiner
skola icke endast angiva strömförbrukningen utan
även för den intelligente arbetaren genom stigande
strömförbrukning påpeka att borren blir slö och att
den måste utbytas. Till förkortning av handtiderna
tjäna även tryckknappsanordningar, vid vilka genom
tryckknappens påverkan maskinerna sättas i gång,
regleras eller stannas. Tiderna för stannande av
maskiner efter höga varvantal förkortas genom
anordning av bromsar. Fastspänningen sker medelst
tryckluft eller också genom hydrauliska anordningar.
Härigenom uppnås icke endast en snabbare
fastspänning utan även en mera jämn fastspänning och
dessutom avlastas arbetaren från kroppsliga
ansträngningar. För att underlätta arbetet anordnar man
även stolar. Vid serieborrmaskiner konstruerar man
t o. m. maskinen så att säga omkring arbetaren, så
att han har samma räckvidd till alla olika
manövreringspunkter.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll årsmöte lordagen den 25 oktober.
Förhandlingarna inleddes kl. 16 à hörsal 112,
Tekniska högskolan. Valhallavägen, varvid avdelningens
ordförande, professor B. A. Afzelius hälsade de till ett
hundratal uppgående närvarande välkomna och
överlämnade ordet till professor Karl Ljungberg, som höll ett
inledande föredrag till den senare följande
demonstrationen av högskolans hållfasthetslaboratorium. Prof.
Ljungberg redogjorde till en början för de å laboratoriet
befintliga provningsmaskinerna samt deras utrustning
och arbetssätt. Talaren redogjorde därefter för tn del å
laboratoriet utförda undersökningar över bl. a.
tryckhållfasthet vid inspända plåtar, kritiska varvantal och
hållfasthet vid höga temperaturer samt klargjorde
principerna för "varaktighetshållfasthet" med exempel härpå.
En del undersökningar , med diagramapparat bekräftade
talarens teorier om brottarbetets betydelse för
kännedomen om materialets beskaffenhet. Det utomordentligt
intressanta föredraget belystes av ett stort antal
skioptikonbilder utvisande diagram och övriga
undersökningsresultat. Efter föredraget besöktes
hållfasthetslaboratoriet, där mötesdeltagarna lämnades tillfälle att bese
en del igång varande undersökningar och olika
provningsmetoder demonstrerades.
Förhandlingarna fortsattes kl. 17,15 å föreningens
lokal. Till att jämte ordföranden justera protokollet
ut-sågos herrar Hj. O. Dahl och A. Rosborg. I avdelningen
invaldes professor Gunnar Wallqvist, Stockholm.
Ordföranden meddelade, att till avdelningen för
yttrande remitterats S. M. S’. särtryck nr 123 och 12-6
rörande standardisering av gängverktyg, och att dessa
särtryck på vanligt sätt behandlades av avdelningens
standardkommitté för verkstads- och verktygsfrågor.
Härefter följde val av styrelse och funktionärer för år
1931. Ordföranden uppläste valnämndens förslag samt
en från hr Theorell inkommen skrivelse med anhållan
att ej ifrågakomma för omval till
sekreterarebefattningen. Ordf. meddelade att hr Theorell ej förmåtts
återtaga sin avskedsansökan, men att han i händelse av
omval lovat kvarstå såsom sekreterare under den
närmaste tiden till dess att lämplig efterträdare utsetts.
Styrelsen fick för år 1931 följande sammansättning:
ordförande M. Lindhagen, v. ordf. B. H. Lundborg, sekr.
A. Theorell, övr. medl. V. Aug. Jansson, K. Wessblad,
H. F. Nordström (nyvald), T. Nordensson (nyvald).
Till representanter i stora styrelsen utsågos hrr
Lindhagen och Lundborg med hr Nordström som suppleant.
Följande funktionärer omvaldes: V. Aug. Jansson,
ceremonimästare, B. Löfgren, klubbmästare, S.
Romedahl, v. klubbmästare.
Till fackredaktör för Teknisk tidskrift omvaldes hr
H. F. Nordström.
Samtliga val skedde med acklamation.
Ordet överlämnades härefter till ing. J. S. Fries,
Stockholm, som höll ett intressant föredrag "Om
bärfjädrar för automobiler och järnvägsvagnar, deras
konstruktion och beräkning." Talaren redogjorde
inledningsvis för en del av Statens järnvägar utförda prov
med järnvägsvagnsfjädrar, vilka givit till resultat att
fjädrarna uthärdat en belastning, beräknad på vanligt
sätt, av 15 000 kg/cin- utan deformation medan stålets
brotthållfasthet i själva verket var 14 500 kg/cm2.
Talaren förklarade detta genom hänvisning till
bladsektionens utomordentliga betydelse och visade hur
fördelaktig en av honom kombinerad fjädersektion var ur
belastningssynpunkt. Talaren redogjorde ytterligare
fölen del utförda prov med fjädrar av denna nya typ och
nämnde härvid bl. a. att 600 st. av dessa fjädrar sedan
2% år gått i normal drift på ’S. J. med en påkänning av
12 000 kg/cm2 utan att några ölägenheter härav
för-märkts.
Sedan ordföranden å avdelningens och egna vägnar
tackat för det intressanta föredraget överlämnades ordet
till civiling. A. Danielson, Stockholm, som lämnade ett
meddelande angående utförda undersökningar rörande
tryckfall i ventiler.
Härmed avslutades dagens förhandlingar och man
samlades till en enkel nxiddag å föreningens lokal,
åtföljd av sedvanligt samkväm, varunder förekom
diskussion om dagens föredrag med inlägg av bl. a. prof. K.
Ljungberg och prof. Hj. O. Dahl. Föredragshållarna
avtackades av professor Afzelius på sedvanligt
humoristiskt sätt. A. Th.
På grund av utrymmesskäl inflyter
innehållsförteckningen först i januarinumret av Mekanik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
