Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 14 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 10 jan. 1931 - Planerade nordpolsexpeditioner med ballong och några reflexioner angående Andrées ballongfärd, av Tord Ångström

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mangot. Efter en del modellförsök funno de emellertid
denna metod otillfredsställande och övergåvo den.

Ballongen skulle vara försedd med en lång släplina,
och den del av denna som företrädesvis blev
utsatt för nötning skulle utföras av stål.

Kostnaderna för denna nordpolsexpedition beräknades
till 600 000 franc. Expeditionen, som måste
sägas vara mycket väl planerad, kom emellertid
aldrig till stånd på grund av kostnadsskäl.

Detta är en kort sammanfattning av de nordpolsplaner
med ballong som sett dagen, innan Andrée
bestämt sig för att söka lösa problemet.

Har Andrée haft kännedom om de tidigare
projekten? Det är knappast tänkbart annat, ty de hade
diskuterats mycket i fackpressen, och Andrées
ställning vid Patentverket torde ha givit anledning till
kunskap beträffande dessa planerade företag. Under
alla förhållanden borde hans studieresa ha klargjort
vad som på området redan utförts.

I vilka hänseenden skilde sig nu Andrées expedition
från de tidigare planerade? Framför allt
därigenom att Andrée använde en ballong, som
endast var omkring 25–30 % av den kapacitet,
som tidigare föreslagits. Detta berodde dels på att
Andrées utrustning var mindre omfattande, dels också
därpå, att de övriga räknat med betydligt större gasförluster.

Provianteringen var ungefär lika beräknad.
Möjlig restid hade av Meissel antagits till 24 dagar,
Sivel 20 dagar och Andree 30 dagar. Besançon
har försiktigtvis icke direkt angivit någon tid.
Ballongens hastighet beräknades av Meissel till 5,
Sivel 3, Besançon 5 och Andrée till 7,5 m sek.
Andrée-ballongens verkliga hastighet från utgångspunkt till


Fig. 1. Diagrammet visar temperaturstegringen å ballonggasen
så fort solstrålningen begynner att verka (solen visar sig först
efter ca 70 min.) enligt registrering utförd vid tysk ballongfärd
den 19 januari.

landningsplats blev endast 2 m sek. Redan på
Andrées tid väckte den beräknade större
hastigheten uppseende.

I Andrées ursprungliga plan hade gasförlusterna
till följd av diffusion och läckage antagits endast
belöpa sig till 50 kg under en tid av 30 dygn. Den
visade sig emellertid redan före avfärden från
Spetsbergen uppgå till 84 kg per dygn. Hade icke
detta ödesdigra misstag gjorts, hade sannolikt Andrée
använt sig av en ballong med större volym.

För en ballong av den storlek Andrée använde bör
en nedtyngning till följd av regn om ca 600 kg vara
förutsedd. Även om alltså släplinorna icke tappats,
skulle ballongfärden aldrig ha kunnat vara i stort
mer än 10 dagar.

Jag övergår nu att till sist göra några reflexioner
rörande själva ballongfärden. Redan av rapporterna
från "Isbjörn" var det uppenbart, att man måste
räkna med betydande gasförluster, ty ballongen
hade varit uppe på en jämförelsevis stor höjd och
samtidigt under lång tid utsatts för en gassande sol.
Undertecknad avgav vid ett av teknologföreningen
anordnat sammanträde den deklarationen, att
ballongfärden i stort sett måste ha haft ett normalt
förlopp och att man således icke behövde leta efter
någon obekant orsak till att färden avbrutits.

Med avseende på gasförlusternas storlek synes
emellertid den officiella redogörelsen för
Andrée-expeditionen hava gjort ett förbiseende
som medfört ett ganska betydande inflytande. Den
gasförlust, som ballongen led strax efter starten, har
nämligen uteslutande hänförts till inverkan av höjden.
En effekt som emellertid är ofrånkomlig är, att
ballonggasen vid solstrålning uppvärmes till högre
temperatur än den som den omgivande luften besitter.
Andrées ballong har efter starten i omkring 6 timmars
tid befunnit sig i gassande sol med några korta uppehåll.
Noggrant utförda tyska undersökningar hava visat, att
denna uppvärmning försiggår mycket snabbt.
Vidstående diagram visar en registrering för en
ballong om 2000 m³ volym vid ungefär
samma solhöjd, som var rådande under Andrée-ballongens
färd. Uppvärmningen från 0° till 20° försiggår på
ca 20 minuter. Avkylningen försiggår däremot
långsammare och beräknas kräva 2–3 timmar.
Inom praktisk ballongteknik kan man räkna med att
en fullt fylld ballong förlorar 1 % av sin gasmängd för
3 graders ökning av ballonggasens


Fig. 2. Den vänstra figuren visar det sfäriska avsnittet enligt ritningar
å ballongen, den högra figuren visar motsvarande avsnitt å den
verkliga form som ballongen intog strax efter starten.
Beräkningar av gasförluster enligt den första figuren måste
bli felaktiga. Icke ens högra figuren anger hela gasförlusten (se texten).

temperatur i förhållande till omgivningen. Vid en
fullt fylld ballong går givetvis denna gaskvantitet
förlorad genom avloppsventilen. I loggboken saknas
icke anmärkning om gasförluster. Då ventilen kan avge
3,7 m³ per sek., behöver den icke
vara i funktion så länge för att avlämna betydande
kvantiteter gas. Huru betydande gasförlusterna på
grund av gasens uppvärmning voro, framgår även därav,
att ballongen sedan solen skymts och innan den hunnit
bliva utsatt för någon nämnvärd nedtyngning
av väta, sänker sig till ca 25 m höjd. Den avlastning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>