Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2. 10 jan. 1931
- Anslutning av växthus till värmekraftverk, av S. Michelson
- Notiser
- Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
- Sveriges geologiska undersökning
- Telegrafverket
- Vägingenjörerna
- Gruvbolagsfusion
- Kalix träindustri a.-b. begär statshjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
överskottsenergi nattetid. Dessutom pågå försök med
jorduppvärmning medelst elektriska värmekablar.
Emellertid torde den elektriska jorduppvärmningen
på grund av de högre kraftprisen i Tyskland ej kunna
tillmätas samma betydelse som i Skandinavien. Av
särskilt intresse är den kolsyregödning, man inrättat
i Wiesmoor. Kolsyran tages från rökgaserna, som få
undergå en särskild rening för att befrias från
beståndsdelar, som äro skadliga för växterna, främst
från svavelsyrlighet. Den kolsyrehaltiga luften insläppes
i växthusen under en timmes tid varje förmiddag och
eftermiddag. Man skall genom denna metod ha ökat
fruktsättningen med 25 % och uppnått en 10 à 20
dagar tidigare mognad, vilket givetvis är av stor betydelse
för försäljningspriset. Emellertid måste gödslingen av
plantorna stå i ett visst förhållande till den tillförda
kolsyremängden, enär växterna för den högre
kolsyreassimilationen behöva mera kväve och
forforsyra etc. än vanligt.
NOTISER
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. K. m:t
har den 30 dec. 1930 till ledamöter i styrelsen för
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt för åren
1931–1933 utsett kommendören Th. W. M. Lübeck,
konter-amiralen H. H. K. Ericson och
landtbruksakademiens sekreterare professorn
Th. V. E. Björkman samt förordnat generaldirektören
och chefen för vattenfallsstyrelsen C. G. O. Malm
att fortfarande för åren 1931–1932 vara ordförande
i anstaltens styrelse.
K. m:t har samma dag till förste statshydrograf vid
anstalten utnämnt och förordnat statshydrografen
fil. dr J. R. Melin.
Sveriges geologiska undersökning. K. m:t har den 30
dec. 1930 till statsgeologer vid Sveriges geologiska
undersökning utnämnt och förordnat fil. dr
A. G. Lundqvist samt t. f. statsgeologen, docenten,
fil. dr N. H. Magnusson.
Telegrafverket. K. m:t har den 30 dec. 1930
till linjedirektör vid telegrafverket konstituerat och
förordnat förste linjeingenjören m. m. J. V. Carlgren.
Vägingenjörerna. Även den sista
vägingenjörsbefattningen har numera blivit besatt, i det
att k. m:t förordnat majoren i väg- och vattenbyggnadskåren
Hans W. Nilson att för tiden 1 jan. 1931–30 juni
1936 vara vägingenjör i Norrbottens län.
Gruvbolagsfusion. Vid bolagsstämmor den 29 dec.
1930 med aktieägarna i Skellefteå gruvaktiebolag och
Västerbottens gruvaktiebolag framlades av de båda
bolagens styrelser en skrivelse, innefattande förslag
till sammanslagning av bolagens tillgångar.
När på sin tid särskilt gruvföretag skulle bildas för
att omhändertaga exploateringen av vissa då
nyupptäckta malmtillgångar i Västerbotten, ansågs
lämpligast att fördela dessa på två aktiebolag,
arbetande inom var sitt område. I enlighet härmed
bildades Västerbottens gruvaktiebolag och Skellefteå
gruvaktiebolag. Med den utveckling som
exploateringen av de båda bolagens fyndigheter
numera tagit, och sedan det blivit påtagligt, att de
resp. bolagens rörelser framdeles måste intimt
ingripa i varandra, ha bolagens styrelser kommit till
uppfattningen, att stora fördelar skulle vinnas genom
skapande av bestående enighet i ledning och
aktieintresse, och att detta bäst sker genom
sammanslagning av de båda bolagens gruvtillgångar.
Tidpunkten för en sådan sammanslagning har nu
ansetts vara inne, sedan Skellefteå gruvaktiebolags nya
smältverk vid Rönnskär under år 1930 igångsatts
och givit tillfredsställande resultat.
Sammanslagningen skall ske på så sätt, att aktiekapitalet
i Västerbottens gruvaktiebolag ökas med nominellt
3 3 600 000 kr. genom nyemission av aktier till en
kurs av 200 % och att samtliga dessa nyemitterade
aktier ställas till förfogande för utbyte mot aktierna i
Skellefteå gruvaktiebolag på sådant sätt, att sju aktier
i Västerbottens gruvaktiebolag lämnas i utbyte mot
två aktier i Skellefteå gruvaktiebolag.
Mellan styrelserna för de båda gruvbolagen har avtal
träffats, att Västerbottens gruvaktiebolag skall förvärva
Skellefteå gruvaktiebolags samtliga nettotillgångar för
ett pris som motsvarar ett värde av 360 kr. per aktie
i Skellefteå gruvaktiebolag. Västerbottens gruvaktiebolag,
som sålunda blir ägare till bolagens samtliga gruvtillgångar,
förändrar sitt namn till Bolidens gruvaktiebolag och detta
bolag kommer att, så snart nyemissionen ägt rum,
verkställa en ytterligare emission av aktier på nominellt
6 mill. kr. till en kurs av 200 % att kontant inbetalas
före utgången av år 1931.
Kalix träindustri a.-b. begär statshjälp. Kalix träindustri
a.-b. har hos regeringen dels anhållit om k. m:ts
medverkan till avslutande av nytt leveranskontrakt
med domänstyrelsen, dels hemställt om att regeringen
ville till 1931 års riksdag framlägga proposition om
ett anslag på två millioner kronor i och för
nyteckning av aktier i bolaget.
Som bekant övertogos år 1928 Karlsborgs sågverk
och den närbelägna Kalix sulfatfabrik av det nybildade
Kalix träindustri a.-b., vilket har ett aktiekapital av
3 004 500 kr., varav staten tecknat 398 500 kr. Till
följd av de vikande konjunkturerna och de katastrofala
prisfall, särskilt på sulfatmassa, vilka inträffat sedan
kalkylerna för bolaget på sin tid uppgjordes, ter sig
läget numera rätt bekymmersamt. För bolagets framtida
verksamhet framhålles det nu vara en tvingande
nödvändighet att få till stånd en revision av
råvarukontrakten med domänstyrelsen, så att
råvaruprisen bringas i bättre relation med de förädlade
varornas marknadspris. Genom det våldsamma prisfallet
å massa och delvis även till följd av minskat värde på
råvarulagret har i förlagssäkerheten uppstått en brist å
855 000 kr., för, vilken banken fordrar täckning.
Därjämte har bolaget en förfallen skuld till
domänstyrelsen på ca 510000 kr., och slutligen
erfordras för driftens uppehållande under tiden till den
1 juni 1981 ett driftsförlag av ca 63 5 000 kr.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har till skrivelsen fogat
ett tillstyrkande yttrande, vari framhålles, att om driften
vid Karlsborg skulle komma att nedläggas detta troligen
skulle medföra allmän driftsinställelse vid övriga sågverk
inom distriktet, dvs. läget skulle bliva detsamma som
före rekonstruktionen och statens hittills gjorda
uppoffringar utan värde. Länsstyrelsen anser dessutom,
att ett temporärt nedläggande av driften intill dess bättre
konjunkturläge uppstått skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:03 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0033.html
